Hem / Lavendla Juridik / Familjerätt / Arvsrätt & Arvskifte

Arvsrätt & Arvskifte

Arvsrätt, arvsordning och arvskifte – här går vi igenom vad som är vad och vem som ärver vem. Läs denna guide för att få en introduktion och tveka inte att kontakta oss.

Arvskifte är ett privat avtal och en del av arvsrätt

Ett arvskifte är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna. I avtalet bestäms hur den avlidnes tillgångar ska fördelas efter att alla skulder betalats. Arvsrätt är samlingsbegreppet för de lagar och regler som styr vilka släktingar som har rätt till arv.

Vissa delar av arvsrätten känner många till – medan andra delar är betydligt mer komplicerade. Två centrala områden inom arvsrätten är dels utformandet av ett testamente och dels arvskiftet.

Bouppteckning och arvskifte i 6 steg

  1. Vid dödsfallet – Utredning av dödsboet: En bouppteckning måste upprättas enligt lag. Det är en skriftligt förteckning över dödsboets tillgångar och skulder.
  2. 3 månader – Bouppteckningsförrättning: Ett möte ska hållas inom 3 mån från dödsfallet. Innan det ska det utredas vilka dödsbodelägarna är, samt vilka tillgångar och skulder som finns. Lavendla hjälper dig med utredningen, kallelserna och att leda mötet. Ring oss på 0770 - 33 90 70.
  3. 4-7 månader – Handläggning Skatteverket: Efter förrättningsmötet har man 1 mån på sig att skicka in bouppteckningen, sedan har Skatteverket en handläggningstid på 1-2 månader för godkännande.
  4. 6-10 månader – Avveckling av dödsboet: När Skatteverket registrerat bouppteckning påbörjas avvecklingen. Vissa tillgångar ska säljas, konton avslutas och skulder betalas. Alla måste vara överens, annars behöver extern boutredningsman utses.
  5. 6-12 månader – Bodelning och arvskifte: När eventuella tillgångar försålts och skulder betalats väntar arvskifte. I arvskiftet framgår vilka dödsbodelägare som tilldelas vad. Om den avlidne var gift ska en bodelning föregå arvskiftet.
  6. 12 månader – Deklaration: Året efter dödsfallet ska man deklarera för dödsboet. Dödsboet är deklarationsskyldigt när det finns tillgångar kvar som inte försålts eller skiftats ut. När deklarationen är gjord och saldot är noll på skattekontot är dödsboet upplöst.
arvsrätt och arvskifte

Det var ett otroligt bra bemötande med en klar och tydligt förklaring noggrant upplägg och även tog upp saker som vi inte tänkt på Tack

Maria S.

Vi kan hjälpa dig

Fyll i formuläret så återkommer vi så snart som möjligt.

Joachim är en av våra jurister som du kan komma i kontakt med.

10 saker du bör veta om arvsrätt och arvskifte

  1. Ett arvskifte är ett privat avtal mellan samtliga dödsbodelägare. Avtalet kallas för arvskifteshandling och fastställer fördelningen av den avlidnes tillgångar efter att skulder betalats och en eventuell bodelning upprättats.
  2. Enligt svensk lag (ärvdabalken) måste ett arvskifte upprättas så snart det finns fler än en dödsbodelägare.
  3. Om det finns ett testamente efter den avlidne måste detta vinna laga kraft innan ett arvskifte kan upprättas.
  4. Om den avlidne var gift eller sambo krävs det i regel en bodelning innan arvskiftet kan upprättas.
  5. Ett arvskifte förutsätter att alla dödsbodelägare är överens om hur boet ska skiftas och avvecklas.
  6. I det fall dödsbodelägare inte kan enas om arvsfördelningen kan en särskild skiftesman utses av domstolen. Skiftesmannen kan åstadkomma ett tvångsskifte.
  7. Dödsbodelägarna kan välja att göra ett partiellt arvskifte. Det betyder att enbart en del av egendomen i dödsboet fördelas. Resterande egendom “stannar kvar” i dödsboet.
  8. Vem ärver vem? Enligt den svenska arvsordningen finns tre arvsklasser: bröstarvingar, syskon- och föräldrar och till sist mor- och farföräldrar samt föräldrars syskon. Kusiner har ingen arvsrätt.
  9. I regel finns ingen särskild mall att följa vid ett arvskifte, vilket beror på att varje situation är så pass unik.
  10. Arvskiftet kräver ingen bevittning även om vi på Lavendla Juridik starkt rekommenderar det. Däremot krävs att arvskifteshandlingen är skriftlig och signerad av alla dödsbodelägare.

Vi hjälper dig med arv, arvskifte och arvsrätt

Vanliga frågor

Vad är ett arvskifte?

Arvskifte är ett privat avtal och en del av arvsrätt
Ett arvskifte är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna. I avtalet bestäms hur den avlidnes tillgångar ska fördelas efter att alla skulder betalats. Arvsrätt är samlingsbegreppet för de lagar och regler som styr vilka släktingar som har rätt till arv.
Vissa delar av arvsrätten känner många till – medan andra delar är betydligt mer komplicerade. Två centrala områden inom arvsrätten är dels utformandet av ett testamente och dels arvskiftet.

Vem ärver vid dödsfall?

Arvsordningen påverkar arvsrätten
Ifall den avlidne inte skrivit testamente blir svensk lag (ärvdabalken) avgörande för vem som har rätt till arv. De kategorier av anhöriga till en avliden person som har rätt till arv rangordnas i en arvsordningmed tre arvsklasser.

Den första arvsklassen: den avlidnes bröstarvingar
I den första arvsklassen räknas den avlidnes barn. Om den avlidnes barn har dött träder den avlidnes barnbarn i stället in som efterarvinge.
Både biologiska och adopterade barn har arvsrätt efter sin förälder, däremot saknar fosterbarn legal arvsrätt. Ifall den avlidne saknar barn och bröstarvingar är det den andra arvsklassen som avgör arvsrätten. 

Den andra arvsklassen: den avlidnes föräldrar och syskon
Om arvingar saknas i den första arvsklassen kommer arvet primärt hamna hos den avlidnes föräldrar. Det är dock inte ovanligt att föräldrar dör innan barn och om så är fallet övergår arvet till den avlidnes syskon. Om alla syskon också har gått bort övergår arvet till syskonens bröstarvingar (det vill säga syskonbarn) som inträder som efterarvingar. Även halvsyskon har arvsrätt. 

Den tredje arvsklassen: den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn 
Om arvingar saknas i både första och andra arvsklassen övergår arvet till de i liv i den tredje och sista arvsklassen. Här finns mor- och farföräldrar och deras barn, vilka är den avlidnes moster, faster, morbror eller farbror.  Kusiner saknar arvsrätt

Arvsordningen tar slut efter den tredje arvsklassen.
Kusiner och andra avlägsna släktingar har ingen arvsrätt och är därför beroende av att det finns ett testamente för att få ta del av kvarlåtenskapen.
Om den avlidne inte har några arvingar vid liv och saknar testamente tilldelas arvet Allmänna arvsfonden. 

Efterlevande make/maka ärver före gemensamma barn
I det fall den som avlidit var gift inte efterlämnar ett testamente och det dessutom bara finns gemensamma barn, ärver efterlevande make/maka allt. Bröstarvingarna får ta del av arvet först i samband med den andra förälderns dödsfall.
Den efterlevande maken/makan får disponera arvet efter eget huvud. Hen får däremot inte skänka bort den avlidnes kvarlåtenskap, vilket med ett juridiskt begrepp kallas för arv med fri förfoganderätt

Om den som avlidit har barn utanför äktenskapet – kallas för särkullbarn – har dessa rätt att få ut sin del av arvet omedelbart. Särkullbarn kan dock välja att avstå arvet till dess att den efterlevande maken/makan också går bort.
Sambor har ingen arvsrätt och får därför endast ärva om det finns ett testamente. 

Vad innebär laglott?

Laglotten är hälften av arvslotten och bröstarvingens rätt
Det är bara bröstarvingar som har en absolut rätt till arv genom den så kallade laglotten. Den som inte har någon bröstarvinge kan därför testamentera bort alla sina tillgångar till vem den vill. Som exempel kan det vara till en vän eller en välgörenhetsorganisation.

Laglotten är hälften av arvslotten och den påverkas av hur många barn en avliden person efterlämnar. Arvslotten är hälften av den avlidnes totala kvarlåtenskap. Det innebär att om den avlidne har två barn får de dela på (minst) hälften av arvslotten. Med andra ord får de 25 procent var av kvarlåtenskapen. 

Kan man göra arvsavstående?

Arvingar kan göra arvsavstående till förmån för en annan
Den som har arvsrätt kan frivilligt avstå från att ta emot arvet. Varför någon frivilligt avstår från arvet är oftast på grund av förmån till en annan. Barn, den avlidnes efterlevande partner eller en välgörenhetsorganisation är exempel på vanliga förmånstagare i detta avseende. Det är viktigt att skilja mellan arvsavstående, arvsavsägelse och arvsöverlåtelse som inte är synonyma och innebär olika saker. 

Hur fungerar arvsrätten och arvsskatten utomlands?

I Sverige har vi varken arvsskatt eller gåvoskatt som bägge slopades år 2004. Utomlands lever arvsskatten kvar i många länder (till exempel i Spanien, England och Frankrike). I Portugal ligger gåvo- och arvsskatten på 10 procent, men undantag görs för arv och gåvor till barn och make/maka.
Vad gäller andra länder är det dessutom möjligt att ärva den avlidnes skulder, något som man inte kan göra som arvinge i Sverige. I bland annat Tyskland blir arvingar ansvariga för den avlidnes skulder, något som kan bli oerhört betungande för anhöriga. 

Arvsrätten i Danmark, Finland och Norge liknar svensk arvsrätt till stor del, men vissa skillnader finns. I Danmark ärver efterlevande make/maka enbart hälften av den avlidnes kvarlåtenskap om barn finns. I Norge är exempelvis rätten till laglotten begränsad (1 000 000 NOK/barn) och utgör två tredjedelar av kvarlåtenskapen. 

Som läget ser ut nu finns ingen plan på att återinföra arvsskatten i Sverige, även om det många gånger varit uppe till förslag. Återinförande av arvs- och gåvoskatt är i första hand en politisk fråga som måste godkännas av riksdagen för att återinföras. 

Är arvskifte obligatoriskt?

Arvskifte är obligatoriskt när det finns flera dödsbodelägare
Enligt svenska regler måste en arvskifteshandling upprättas när det finns fler än en dödsbodelägare. Innan ett arvskifte kan utföras krävs dock att vissa moment är klara.

För arvskifte krävs att bouppteckningen är färdigställd och att dödsboets skulder är betalda.
Om den avlidne var gift eller sambo krävs i regel även en bodelning innan arvskiftet kan äga rum.
Arvskiftet ska också skrivas under av samtliga dödsbodelägare innan arvskiftet kan verkställas. 

Behövs bodelning före arvskifte om den avlidne var gift?

Ja. Om den avlidne var gift ska efterlevande make/maka få sin bodelningsandel innan ett arvskifte kan genomföras. Reglerna finns i äktenskapsbalken och den andel man har rätt till brukar kallas för giftorätt.

När den första av makarna dör blir bodelning oftast bara aktuell när det finns särkullbarn till den avlidne. Om det bara finns gemensamma barn eller inga barn alls ärver maken/makan före barnen eller den avlidnes övriga släktingar. Den efterlevande maken/makan är då ensam dödsbodelägare och någon bodelning sker inte i praktiken.

Om det däremot finns särkullbarn har dessa rätt att få ut sitt arv omedelbart. Då ska bodelning av makarnas giftorättsgods göras före arvskiftet. I bodelningen ingår båda makarnas nettotillgångar, som inte uttryckligen är enskild egendom, och delas lika.
Om det finns ett äktenskapsförord kan detta dock helt eller delvis sätta bodelningsreglerna ur spel.

Behövs bodelning före arvskifte om den avlidne var sambo?

En bodelning av samboegendom ska likaså äga rum innan arvskiftet, under förutsättning att den efterlevande sambon begär det. 

Efterlevande sambo har inte arvsrätt om det inte finns ett testamente som säger annat. Detta gäller även om samboförhållandet varat under många år och om samborna har gemensamma barn. Däremot kan den efterlevande sambon begära bodelning av samboegendomen. En sådan begäran måste ske senast vid bouppteckningsförrättningen.

En bodelning mellan sambor är dock mycket mer begränsad än mellan gifta. Det är bara samboegendom som bodelas.
Samboegendom är bostad och bohag som köpts in för gemensamt bruk. Allt annat, exempelvis pengar på bankkonton och sommarstugor faller utanför bodelningen.

Hur påverkas arvskiftet av ett testamente?

Om det finns ett testamente efter den avlidne måste detta vinna laga kraft innan tillgångarna i dödsboet kan fördelas. Att testamentet vunnit laga kraft är med andra ord en grundförutsättning för att ett arvskifte ska kunna genomföras.

Att ett testamente vunnit laga kraft innebär att det inte längre kan klandras (överklagas) i domstol för att det exempelvis inte uppfyller de formkrav som lagen ställer på ett testamente. I korthet kan processen sammanfattas enligt följande:

1. Testamentet delges de arvingar som skulle ha ärvt om det inte hade funnits ett testamente.
2. Om arvingarna väljer att godkänna testamentet vinner det laga kraft omedelbart.
3. Om någon av arvingarna inte godkänner testamentet börjar i stället en så kallad klanderfrist på sex månader att löpa från tidpunkten för delgivningen. Under klandertiden har arvingen möjlighet att väcka en talan i domstol, där arvingen ifrågasätter testamentstagarens rätt till arv.
4. Om arvingen inte väcker någon talan inom klandertiden vinner testamentet laga kraft.

Vad innebär det att det finns en testamentsexekutor?

Om den avlidne utsett en testamentsexekutor i testamentet ska de önskemål som återfinns i testamentet verkställas av denne. Testamentsexekutorns uppgift är att säkerställa att dödsboets tillgångar och skulder blir fördelade i enlighet med vad som står angivet i testamentet. Uttryckt med andra ord innebär detta att de berättigade får rätt arv enligt den avlidnes önskan. Sedan testamentet vunnit laga kraft tar även testamentsexekutorn över dödsbodelägarnas rätt att bestämma över och förvalta dödsboet.

Måste arvskiftet registreras någonstans?

Arvskiftet är, som tidigare nämnts, det privata avtal mellan dödsbodelägarnasom skrivs och ska inte registreras hos någon myndighet. Det är dock viktigt att arvskifteshandlingen förvaras på ett lämpligt sätt. Det som framgår av arvskifteshandlingen är nämligen menat att motverka framtida oenighet och tvister mellan arvingar och universella testamentstagare.

Lagen uppställer inget krav på bevittning av arvskifteshandlingen. Vi på Lavendla Juridik rekommenderar ändå att detta görs.
En bevittning kan minimera risken för framtida konflikter. För giltighet krävs att arvskifteshandlingen är skriftlig och signerad av samtliga dödsbodelägare. 

Behövs arvskifte när det bara finns en dödsbodelägare?

Det är inte ovanligt att det bara finns en dödsbodelägare i ett dödsbo. I de fall där gifta par bara har gemensamma barn, och inget testamente som säger annorlunda, blir efterlevande make/maka ensam dödsbodelägare. Likaså blir ett ensamt barn dödsbodelägare när barnets gifta föräldrar båda avlidit. 

När det endast finns en dödsbodelägare behöver ingen särskild arvskifteshandling upprättas. Det innebär att inget arvskifte behövs.
Genom Skatteverkets registrering av bouppteckningen anses äganderätten övergå till dödsbodelägaren och dödsboet har därmed skiftats.
Överföringen av tillgångarna sker dock inte per automatik. Dödsbodelägaren måste själv, med bouppteckningen som underlag, överföra tillgångarna till sig.

Kan dödsbodelägarna själva välja hur arvet ska fördelas?

Om det finns flera dödsbodelägare, till exempel flera barn, får dessa komma överens och ordna kvarlåtenskapen i ett arvskifte. De är alltså fria att nå en uppgörelse kring hur arvet fördelas, det vill säga bestämma vem som ska få vad. Arvsfördelningen får i regel dock inte störa den avlidnes testamente om ett sådant finns. Om den avlidne skrivit ett testamente som specificerar arvsfördelningen ska dödsbodelägarna ta hänsyn till det. 

Hur gör man ett arvskifte med fastighet, bostadsrätt, aktier och företag?

Här nedanför följer exempel på hur ett arvskifte görs i olika situationer:

Arvskifte med fastighet och bostadsrätt  
Den som till följd av ett arvskifte tilldelats en fastighet ska ansöka om lagfart hos Lantmäteriet inom tre månader från datumet för arvskiftet.
Beroende på om man är ensam dödsbodelägare eller universell testamentstagare varierar de dokument man ska bifoga till ansökan. Stämpelskatt behöver inte betalas när lagfarten övergår till en ny person till följd av arv eller testamente. Däremot betalas en expeditionsavgift på 825 kronor (2021). Bolån skrivs inte automatiskt över i samband med ett dödsfall. Lån för hus, bostadsrätt eller annan fastighet behöver därför lösas ut eller flyttas över, vilket sker genom kontakt med banken.

Arvskifte med aktier, fonder och fordon
Det är inte ovanligt att den som avlidit ägt aktier eller fonder och att dessa skiftas ut. Dödsbodelägarna kan antingen sälja aktierna och fördela värdet av dessa eller välja att överlåta aktieinnehavet. Ifall den avlidne efterlämnat ett fordon, till exempel bil eller båt, krävs anmälan av ägarbyte från den dödsbodelägare som tillskiftas fordonet. 

Arvskifte med företag
Arvsrätt till företag beror helt på den aktuella situationen. Normalt ingår företaget i en bodelning mellan makar och om makar endast har gemensamma barn och inte avtalat något annat, ärver efterlevande make/maka företaget. I många situationer har dock den avlidne reglerat en önskan om vad som händer med företaget i ett testamente eller annat avtal. Ovanstående egendom och lösöre värderas utifrån den dag arvskiftet sker.

Finns det någon tidsgräns för när ett arvskifte måste ske?

Någon tidsgräns för arvskifte finns inte. Arvskiftet sker helt enkelt när samtliga dödsbodelägare kommit överens om hur det ska gå till. Efter en överenskommelse och godkännande av arvskiftet ska utbetalning av arvet ske. Den som är ansvarig för utbetalningen varierar. Det kan bland annat vara någon som fått fullmakt att representera dödsboet, en testamentsexekutor, banken eller liknande. 

Vad händer om man inte är överens om fördelningen av arvet?

En skiftesman kan åstadkomma ett tvångsskifte
Om det är omöjligt att nå en frivillig överenskommelse kan någon eller flera av dödsbodelägarna vända sig till tingsrätten för att få en skiftesman förordnad. När en skiftesman utsetts beslutar denne hur arvet i praktiken ska fördelas.  Oenighet bland dödsbodelägarna är inte ovanligt och det kan bero på många olika saker. Exempelvis kan dödsbodelägarna ha problem med att reda ut dödsboet eller så kanske de inte kommer överens om hur arvet ska fördelas.

Skiftesmannen ska i första hand verka för att få parterna att ingå ettfrivilligt avtal om arvskifte, om det inte går meddelas ett tvångsskifte.
Ett tvångsskifte innebär att skiftesmannen tar ett eget beslut kring hur arvet ska fördelas och beslutet går att överklaga inom fyra veckor.

Vad händer med egendom som är svår att dela på?

Dödsbodelägarna ska i samband med arvskiftet få ut tillgångar till ett värde som motsvarar deras andelar i dödsboet. Egendom som är svår att dela på (exempelvis lägenhet) eller egendom som är svårsåld (exempelvis självporträtt) ska i första hand tillfalla en av dödsbodelägarna.

Om dödsbodelägarna ändå tar ett gemensamt beslut att dela på egendomen äger de denna med så kallad samäganderätt.
Så kan bli fallet om en sommarstuga gått i arv i flera generationer och dödsbodelägarna inte vill sälja stugan, eller ifall stugan utgör den största delen av arvet. 

joachim erman lavendla juridik

Det är så viktigt att skriva testamente. Visst är det så att olika skeden i livet kräver olika juridiska dokument, men generellt sett är testamente något som alla borde ha. Även om man är gifta och har gemensamma barn – även om det känns tryggt och bra – kan ett testamente göra skillnad.

Joachim Erman, jurist

Arv enligt svensk rätt – ärvdabalken styr

I ärvdabalken finner vi reglerna om arvsrätt som tillkom år 1958 och därmed har några år på nacken. Om ett testamente saknas blir ärvdabalken tillämplig lag.

Arvsrätten och arvsreglerna har alltid haft en strävan att tillgodose vissa specifika intressen. Dessa intressen är bland annat barns intresse av att få arv från sina föräldrar och att låta individer själva bestämma om arvet man efterlämnar.

Vilka är de viktigaste förändringarna som skett i ärvdabalken sedan lagen trädde i kraft? Det är dels att efterlevande make/maka fick rätt till arv före gemensamma barn och dels att arvsskatten slopades år 2004. 

vem ärver vem?

Arvskifte och mallar

Vi på Lavendla Juridik får ofta frågan om det finns färdiga blanketter till arvskifte. En specifik mall på arvskifte finns inte, eftersom stor hänsyn alltid måste tas till den specifika situationen.

Vi rekommenderar anhöriga att ta hjälp av en erfaren jurist vid upprättandet av arvskifteshandlingen. Därigenom säkerställs att arvskiftet blir korrekt utfört och att varje dödsbodelägare tillskiftas den andel av boet som dödsbodelägaren har rätt till.

Ta kontroll över din situation

Vill du dela allt med din sambo, eller bara bohaget? Står din sommarstuga som enskild egendom? Gör vårt kostnadsfria snabbtest och ta reda på vad du behöver.

Ett arvskifte kan behövas godkännas av en överförmyndare 

I de fall det finns minderåriga dödsbodelägare, alternativt en god man eller förvaltare som är utsedd att företräda en dödsbodelägare, måste överförmyndaren i den aktuella kommunen godkänna arvskiftet innan tillgångarna får skiftas ut.

Överförmyndaren får normalt inte godkänna avtal som på något sätt är till nackdel för den som företräds av förmyndare, god man eller förvaltare.

Lavendla Juridik finns i hela Sverige

Stockholm, Göteborg, Malmö eller en annan ort, oavsett var i landet du befinner dig finns Lavendla Juridik här för dig. Du väljer själv hur du vill mötas, via telefon, online eller i ett personligt möte.

Här finns Lavendla

Du hittar all juridisk rådgivning på samma plats – nära dig.

Skrivet av Catharina Looft

Chefsjurist

Catharina har över 20 års praktisk erfarenhet av familjejuridik och har både undervisat på universitet samt haft ledande positioner i flertalet juridiska företag. Som chefsjurist är Catharina ansvarig för Lavendlas jurister och dess utbildning som kvalitetssäkring. Catharina är verksam på Lavendlas huvudkontor i Stockholm.