Hem / Familjerätt / Arv & Dödsbo / Vad är ett dödsbo?

Vad är ett dödsbo?

Dödsbo Lavendla Begravningsbyrå

Vad är ett dödsbo i juridisk bemärkelse? Vem ansvarar för förvaltningen av dödsboet? Vad händer om den avlidnes kvarlåtenskap inte räcker för att täcka skulderna? Är dödsbodelägarna personligen ansvariga för skulderna? Det finns många frågor kring dödsbon där svaren inte är självklara för en lekman. Nedan hittar du en hel del nyttig information kring vad som gäller. Om du har ytterligare frågor eller funderingar är du varmt välkommen att ringa Lavendla på 0771 – 22 21 21 eller mejla [email protected].

 

Dödsbo: Topp 5 viktiga fakta om dödsboets regler som du bör känna till

  1. Ett dödsbo är en juridisk person som omfattar den avlidnes tillgångar och skulder.

  2. Ett dödsbo förvaltas i första hand av samtliga dödsbodelägare. Om den avlidne utsett en testamentsexekutor är det dock denna person som förvaltar dödsboet.

  3. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur förvaltningen och avvecklingen av dödsboet ska utföras kan en boutredningsman behöva utses.

  4. Kvarlåtenskapen i ett dödsbo utan arvingar eller testamentstagare tillfaller Allmänna arvsfonden.

  5. Dödsbodelägare kan aldrig bli personligt betalningsansvariga för dödsboets skulder, under förutsättning att dödsbodelägarna inte tagit del av den avlidnes tillgångar innan skulderna blivit betalda.

När någon avlider uppstår automatiskt ett så kallat dödsbo. Ett dödsbo är en juridisk person och omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsbon kan endast upplösas genom arvskifte. Ett dödsbo ska i första hand förvaltas av samtliga dödsbodelägare tillsammans. Dödsbodelägare är den avlidnes legala arvingar samt eventuella universella testamentstagare (testamentstagare som har rätt till en bestämd andel av arvet).

Om den avlidne efterlämnat ett testamente där hen utsett en testamentsexekutor är det dock testamentsexekutorn som ska förvalta dödsboet och säkerställa att den avlidnes sista vilja respekteras.

Video 2 min - Ekonomi och bouppteckning vid dödsfall

 

 

Vem får företräda dödsboet?

Utgångspunkten är att dödsboet företräds av dödsbodelägarna gemensamt. Dödsbodelägarna har dock möjlighet att ge en enskild dödsbodelägare, eller en utomstående person, fullmakt att sköta dödsboets angelägenheter. Fullmakten kommer till praktisk användning i kontakten med exempelvis banker och myndigheter.

Dödsbo utan arvingar

Varje år avlider ett antal svenskar som saknar släktingar med arvsrätt och som heller inte skrivit något testamente. När både legala arvingar och ett testamente saknas är huvudregeln att den avlidnes tillgångar ska tillfalla Allmänna Arvsfonden. De pengar som tillfaller Allmänna Arvsfonden finansierar stipendier, föreningsbidrag och andra allmännyttiga ändamål.

För de personer som saknar legala arvingar, och inte vill att kvarlåtenskapen ska gå till Allmänna Arvsfonden, är det därför absolut nödvändigt att upprätta ett testamente. I testamentet kan exempelvis bestämmas att värdet av dödsboet ska gå till en organisation som ligger testatorn nära hjärtat.

Förvaltning av dödsbo utan arvingar och testamente

I de fall legala arvingar och testamente saknas förvaltas dödsboet av en god man som utses av Kammarkollegiet. Den gode mannen ansvarar för alla praktikaliteter, såsom boutredning, reglering av skulder och försäljning av den avlidnes eventuella egendom. Den gode mannen slussar sedan behållningen vidare till Allmänna Arvsfonden.

Dödsbo och skulder: Prioritering när skulderna är större än tillgångarna

Det kan hända att den avlidnes efterlämnade tillgångar inte är tillräckligt stora för att betala dödsboets alla skulder. I en sådan situation är det viktigt att dödsbodelägarna har koll på hur skulderna ska prioriteras. Vanligtvis ska man följa de regler som gäller för ett dödsbo som blivit försatt i konkurs. I de fallen gäller att kostnader för begravning och bouppteckning bör prioriteras i första hand.

Om det finns skulder med säkerhet, exempelvis ett bostadslån, anses dessa skulder dock ha en särskild så kallad förmånsrätt. Förmånsrätten innebär att den aktuella skulden har en högre prioritet än begravnings- och bouppteckningskostnaderna och alltså ska betalas före dessa.

Under förutsättning att det finns ett värde kvar i dödsboet efter att alla skulder med säkerhet, samt begravnings- och bouppteckningskostnader, blivit betalda fördelas återstoden på övriga borgenärer (d.v.s. den grupp av företag och/eller privatpersoner som dödsboet är skyldigt pengar). Pengarna fördelas i proportion till storleken på respektive borgenärs fordran.

Dödsbo och skulder: Kan man ärva skulder?

Enligt svensk lag kan skulder inte ärvas. När en person avlider övergår betalningsansvaret för skulder på dödsboet. Det enda scenario där dödsbodelägare kan bli personliga betalningsansvariga är om de plockar ur pengar ur dödsboet utan att först ha reglerat de skulder som finns. Under förutsättning att dödsbodelägarna är noggranna i sin skötsel av dödsboet löper de alltså ingen risk att behöva svara upp för några skulder.

Har du frågor om familjejuridik eller behöver du hjälp med att planera en begravning. Tveka då inte att kontakta oss. Du når oss på telefonnummer 0771 – 22 21 21 eller via [email protected].





Hjälp med arvskiftet? - Bli kontaktad av jurist

Vill du ställa en allmän juridisk fråga? Vänd dig till Lawline.se för snabbast hjälp.