Hem / Lavendla Juridik / Familjerätt / Bouppteckning / Bouppteckningsförrättning
  1. Lavendla Juridik

Bouppteckningsförrättning

Bouppteckningsförrättning är det tillfälle då en bouppteckning, d.v.s. sammanställningen över en avliden persons tillgångar och skulder, gås igenom och undertecknas. Den person som bäst känner till dödsboets tillgångar och skulder (bouppgivaren) måste närvara vid bouppteckningsförrättningen. För övriga dödsbodelägare är deltagandet frivilligt. Av bouppteckningen ska framgå vilka som deltagit vid bouppteckningsförrättningen. Frågor? Kontakta Lavendla på 0770 – 33 90 70.

5 steg för bouppteckningsförrättning

  1. En bouppteckningsförrättning ska hållas inom tre månader efter inträffat dödsfall.
  2. Syftet och avsikten med bouppteckningsförrättningen är att gå igenom dödsboets tillgångar och skulder. Det görs för att de närvarande ska få information av vad som ingår i den avlidnes dödsbo.
  3. En förutsättning för att bouppteckningsförrättning ska kunna ske är att en kallelse skickas inom god tid innan tillfället för bouppteckningsförrättningen.
  4. De som blir kallade ska närvara vid bouppteckningsförrättningen. Om de kallade inte kan närvara av någon anledning kan bouppteckningen ändå registreras. För registrering krävs antingen ett kallelsebevis eller en fullmakt (om någon som närvarar är behörig att företräda dem som inte kom).
  5. Bouppgivaren och två förrättningsmän/bouppteckningsmän ska skriftligt intyga att bouppteckningen är korrekt.

Vilka krav finns och vem kan vara bouppteckningsman?

Den person som gör bouppteckningen kallas för bouppteckningsman eller förrättningsman (begreppen är synonyma). Under bouppteckningsförrättningen behövs enligt svensk lag (ärvdabalkentvå bouppteckningsmän. Bara den ena av dem behöver vara på plats under själva förrättningsmötet, men bägge bouppteckningsmän ska skriva under bouppteckningen och intyga att allt gått rätt och riktigt till. De som utses till bouppteckningsmän ska vara lämpliga och trovärdiga för uppdraget. 

Det är vanligt att man låter jurister förrätta bouppteckningen eftersom att det är viktigt att det sköts på ett juridiskt korrekt sätt. Privatpersoner kan däremot också vara bouppteckningsmän. Då ska man inte vara dödsbodelägare, d.v.s. direkt arvtagare eller efterarvinge till kvarlåtenskapen.

En bouppteckningsman får inte heller vara ombud för någon av dödsbodelägarna, testamentsexekutor eller boutredningsman i sammanhanget. Om dödsbodelägarna har en gemensam släkting eller vän alla litar på och som vet hur bouppteckningen ska göras finns det inga formella hinder för att låta denna person vara bouppteckningsman.

Förrättningsmännens uppdrag vid bouppteckningsförrättningen

Förrättningsmännens uppgift är att skriva ner allt av betydelse som framkommer vid själva förrättningen. De ska exempelvis anteckna om äktenskapsförord eller testamente finns. Till uppdraget hör också att skriva ned vilka som medverkat vid förrättningen. De har också ett ansvar för att den avlidnes tillgångar värderas korrekt.

På Lavendla Begravning & Juridik har våra jurister stor erfarenhet av att göra bouppteckningar. Genom att ta hjälp av oss får du oberoende bouppteckningsmän som ser till att bouppteckningen görs i enlighet med reglerna. Du kommer i kontakt med oss på 0770 – 33 90 70, via mail eller formuläret längre ned.

Bouppteckning – Det viktigaste på 2 min!

Kallelse till bouppteckningsförrättning

Till bouppteckningsförrättningen ska alla dödsbodelägare kallas. Efterlevande make, maka eller sambo ska också kallas. Testamentstagare ska kallas till förrättningen, d.v.s. de som enligt den avlidnes testamente har rätt till arvet. Efterarvingar som står närmast att få ärva efter berättigade arvingar och testamentstagare kallas också till förrättningen. 

Om det pågår en skilsmässa samtidigt som dödsfallet inträffar ska motparten i skilsmässan alltid kallas. I de situationer när bodelning ännu inte skett och det återstår en rätt till begäran av bodelning ska en frånskild make/maka eller tidigare sambo kallas till bouppteckningsförrättningen.

Bouppteckningsförrättning om den avlidne var skild

Eftersom skilda makar inte ärver varandra kommer den tidigare maken/makan inte att bli dödsbodelägare. Det finns dock ett undantag när det kommer till frånskilda makar och det gäller de situationer när bodelning ännu inte skett. Då kan den tidigare maken/makan ändå ha rätt till en del av dödsboet.

Kravet är att begäran av bodelning fortfarande kan ske och när det kommer till äktenskap finns rätten att begära bodelningen kvar under en lång tid. I praktiken godtogs en begäran om bodelning 10 år efter skilsmässa, till skillnad från en begäran som inte godtogs 24 år efter skilsmässa. Ifall bodelning begärs och det finns en rätt till det blir den tidigare maken/makan dödsbodelägare och blir kallad till förrättning.

När skilsmässa pågår kallas motparten till bouppteckningsförrättning

I vissa fall pågår en skilsmässa i samband med att någon dör. Motparten i skilsmässan kommer då inte att ärva den avlidne även om de rent praktiskt är gifta. Efterlevande make/maka kommer dock att bli kallad till bouppteckningsförrättningen och det kommer också antecknas i bouppteckningen. Om en bodelning ska ske kommer efterlevande make/maka att bli dödsbodelägare. 

Bouppteckningsförrättning vid samboförhållande

Bodelning är inget krav vid en samboseparation utan sker endast på begäran av någon av parterna. Om efterlevande sambo begär bodelning kommer sambon också att bli kallad till förrättningen. 

Om förhållandet däremot avslutats innan dödsfallet och bodelning inte skett kan den tidigare sambon ha en del i dödsboet. Det förutsätter att tidsfristen för begäran av bodelning inte löpt ut. Tidsfristen är ett år från och med att samboförhållandet avslutats. Sambon anses då vara dödsbodelägare och ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen. 

Juridisk person med rätt till arvet kallas till bouppteckningsförrättning

Det är inte ovanligt att den numera avlidne skrivit ett testamente till förmån för en välgörenhetsorganisation som låg den avlidne varmt om hjärtat. Den juridiska personen (d.v.s. välgörenhetsorganisationen eller liknande) är dödsbodelägare eller efterarvinge och ska kallas till förrättningen samt antecknas i bouppteckningen

Eftersom juridiska personer inte är människor måste en fysisk person representera och företräda organisationen. Vanligtvis är det den som är behörig att företräda organisationen, oftast en styrelseledamot eller firmatecknare. 

Allmänna arvsfonden kallas till bouppteckningsförrättning

När den avlidne saknat legala arvingar och testamente är det Allmänna arvsfonden som tar emot arvet och blir dödsbodelägare. Allmänna arvsfonden ska därför kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen. Den som representerar Allmänna Arvsfonden är antingen Kammarkollegiet eller en god man som utsetts. 

Exempel på kallelse 

“Du är kallad till bouppteckningsförrättning till orsak av Alva Anderssons bortgång. Bouppteckningsförrättningen inträffar den 1 april 2020 på Algatan 1. Om du inte kan närvara var snäll och meddela det med underskrift. Med vänlig hälsning, Anton Andersson”. 

Kallelse ska ske inom god tid

Kallelse till bouppteckningsförrättning ska ske inom god tid innan förrättningen inträffar. Det finns inget exakt mått på vad detta avser men kallelsen bör skickas två veckor innan förrättningen som utgångspunkt. 

Det måste styrkas att de som inte närvarat blivit kallade genom kallelsebevis

Ibland händer att dödsbodelägare inte kan eller vill medverka vid bouppteckningsförrättningen trots att kallelse har skett. Eftersom förrättningen är frivillig för samtliga utom bouppgivaren finns inget krav på närvaro. Däremot måste det styrkas att de som inte medverkat blivit kallade.

Det kan göras genom att till bouppteckningen bifoga:

  • Kvitto som visar att kallelse skickats med rekommenderat brev.
  • En underskriven kallelsebekräftelse av de dödsbodelägare som inte närvarat.

Specialsituationer vid kallelse

  1. Om den som ansvarar för att skicka ut kallelse till bouppteckningsförrättning inte vet vilka dödsbodelägarna är så kan alla eventuella dödsbodelägare kallas.
  2. Om en av den avlidnes arvingar väljer att avstå från sitt arv innan bouppteckningsförrättningen inträffat är arvingen inte längre dödsbodelägare. Därmed behöver ingen kallelse till bouppteckningsförrättning ske.
  3. Om man upptäckt en ny dödsbodelägare efter att kallelse skickats ut, ska en särskild kallelse skickas till den nya dödsbodelägaren.
  4. Om en förändring av dödsbodelägarna sker under förrättningen och den nye dödsbodelägaren inte varit kallad eller är närvarande måste en ny förrättning hållas.

Förmyndare, förvaltare eller god man vid bouppteckningsförrättning

  1. Om någon under 18 år har rätt till den avlidnes arv är barnet omyndig och ska företrädas av sin förmyndare. Vem som är barnets förmyndare varierar beroende på om barnets bägge föräldrar, en förälder ensam eller ingen av föräldrarna har vårdnaden om barnet. Den som är barnets vårdnadshavare (förmyndare) blir kallad till bouppteckningsförrättningen.
  2. Om någon inte kan ta hand om sig själv eller sin egendom kan en förvaltare utses. Förvaltaren företräder personen i allt som uppdraget omfattar och personen har inte kvar sin rättsliga handlingsförmåga i dessa situationer. Det är förvaltaren som blir kallad till förrättningen och bör informera om att kallelse skett.
  3. Om någon behöver hjälp att ta tillvara sin rätt, sköta om sin egendom eller liknande kan en god man utses. Personen har fortfarande kvar sin rättsliga handlingsförmåga. Det är den gode mannen som blir kallad till förrättningen och bör också informera personen denne företräder om att kallelse skett.
  4. Om det finns några oklarheter avseende en arvinge eller testamentstagare ska en god man utses. Det blir exempelvis fallet om personen befinner sig på okänd/avlägsen ort eller är okänd till namnet. Det krävs också en god man i de fall där man inte vet om den avlidne har en arvinge som har rätt att ärva innan Allmänna Arvsfonden eller i annan situation där en god man krävs.

Företrädaren får inte avstå arv/testamente eller godkänna testamente

De som företräder den med rätt till arvet får inte lov att vidta vissa åtgärder. Representanten får inte avstå arv/testamente eller godkänna ett testamente för personens räkning. 

Vid motstående intressen ska annan företrädare utses

En god man ska utses till barnet om barnets förmyndare (eller förmyndarens partner) är dödsbodelägare i samma dödsbo som barnet. Förmyndaren har då inte rätt att företräda barnet och blir inte kallad till bouppteckningsförrättningen. Det beror på att det finns en risk av motstående intressen mellan förmyndaren och barnet. Eftersom barnets bästa alltid ska uppmärksammas får barnet istället en god man.

Om det finns en risk för motstående intressen mellan en god man/förvaltare (eller deras partner) och personen de företräder kan de inte heller företräda personen i fråga. Om representanten eller dennes partner också har del i dödsboet ska en tillfällig god man utses. 

Styrka behörighet vid närvaro på bouppteckningsförrättningen genom ombud

Om någon vid förrättningen närvarat via ombud ska en fullmakt bifogas bouppteckningen. Det gäller också för den som varit närvarande via god man, förvaltare eller förmyndare. Ifall en juridisk person medverkat vid förrättningen ska stadgar eller liknande dokument bifogas bouppteckningen som styrker behörigheten.

Kontakta Lavendla för hjälp med bouppteckningsförrättning

Du når oss via formuläret nedan, genom att maila oss eller ringa 0770 – 33 90 70.

Skrivet av Catharina Looft

Chefsjurist

Catharina har över 20 års praktisk erfarenhet av familjejuridik och har både undervisat på universitet samt haft ledande positioner i flertalet juridiska företag. Som chefsjurist är Catharina ansvarig för Lavendlas jurister och dess utbildning som kvalitetssäkring. Catharina är verksam på Lavendlas huvudkontor i Stockholm.