Jämkning av testamente

I Sverige råder en vanlig uppfattning om att det är omöjligt att göra sina barn arvlösa. Det är visserligen sant, men ett testamente som anger att ett barn blir arvlös kan börja gälla. Det krävs att barnet är aktiv och kräver sin rätt till laglott, vilket sker genom att begära jämkning av testamentet, annars riskerar barnet att bli arvlös.

Vad är jämkning?

Bröstarvingar d.v.s. vanligtvis barn, men också barnbarn ifall föräldern avlidit, har en rätt att alltid få ut sin laglott som är hälften av arvslotten enligt lag. Det sker dock inte automatiskt ifall ett testamente anger något annat. Att begära jämkning innebär att barnet kräver att testamentet ska ändras eftersom det inkräktar på rätten till barnets laglott.

Hur jämkas ett testamente?

Ett testamente kan jämkas på två sätt.

  1. Bröstarvingen meddelar testamentstagarna att testamentet kränker rätten till laglott.
  2. Bröstarvingen väcker talan vid tingsrätten.

En bröstarvinge kan säga till dem som har en rätt enligt testamentet att motta egendom (s.k. testamentstagare), att testamentet inkräktar på bröstarvingens rätt. Det krävs att det sker inom sex månader från det att bröstarvingen tog del av testamentet, d.v.s. från det att personen fått reda på innehållet och existensen av testamentet. Tidsperioden om sex månader börjar från och med den tidpunkten, vilket leder till att ett testamente som inkräktar på laglotten skrivet för sex och en halv månad sedan, som barnet inte vet om, inte heller gäller mot barnet. Det är först när barnet får reda på testamentets innehåll som tiden börjar löpa.

Barnet bör alltså i första hand meddela testamentstagarna om rätten till hans eller hennes laglott. Ifall det nekas är enda möjligheten att väcka talan vid tingsrätten för att få ut laglotten.

Alla bröstarvingar måste jämka

Ifall man är flera bröstarvingar, oftast syskon, som enligt den avlidnes testamente inte har rätt till laglott krävs att alla begär jämkning. Om någon bröstarvinge inte begär jämkning blir testamentet gällande mot honom eller henne efter sexmånaders-fristen och barnet riskerar att bli utan arv.

Vad är laglott och arvslott?

Arvslotten är den del av egendom som finns kvar efter att någon gått bort. Arvslotten är det som arvingarna har rätt till och laglotten är hälften av arvslotten. Det innebär att laglotten inte är en rätt till en specifik sak, föremål, andel eller liknande. Laglotten ger endast en rätt till ett visst värde av kvarlåtenskapen som den avlidne lämnar. Ifall barnet får ut egendom till ett värde som är lika med halva arvslotten finns alltså ingen kränkning av laglotten. För mer läsning och exempel av arvslott och laglott klicka här.

Vad är skillnaden mellan att jämka ett testamente och att klandra ett testamente?

Vid jämkning fortsätter testamentet att gälla och ogiltigförklaras inte. Det som händer är endast att laglotten förändras och ges ut till bröstarvingen, men resten av författarens vilja i testamentet respekteras. Klander skiljer sig en del från jämkning av testamente. Vid klander väcks talan vid tingsrätten av en arvinge som vill att testamentet ska bli ogiltigt. Arvingen kan välja att yrka om ogiltighet för hela testamentet eller endast en del av det. Det finns vid klander ett tidskrav på sex månader och det går att läsa mer om klander här.

Främst 3 klandergrunder

Skälen till att någon väljer att klandra ett testamente är främst tre.

  • Testamentet uppfyller inte formkraven som krävs för giltighet enligt lag.
  • Författaren skrev testamentet under påverkan av psykisk störning.
  • Författaren har blivit lurad eller övertalad av annan att skriva testamentet.

Förskott på arv

När vi diskuterar jämkning av testamente kan det vara viktigt att ta upp förskott på arv. Vanligtvis ärver bröstarvingarna lika mycket av sina avlidna föräldrar och ibland räknas därför gåvor av föräldrarna till endast ett av barnen som förskott på arv.  Förskott på arv innebär att gåvans värde räknas bort från laglotten. Det sker en minskning av vad barnet tilldelas i arv eftersom tidigare gåva anses vara en del av arvet.

Exempel förskott på arv

Makarna A och B har avlidit. Deras gemensamma barn är C och D. Tillsammans lämnar makarna 500 000 kr, som ska fördelas lika mellan C och D. Makarna hade, strax innan bägge avlidit, gett C en gåva till ett värde om 100 000 kr som var förskott på arv enligt gåvobrev.

C och D ska dela lika på 500 000 kr vilket blir 250 000 kr var (arvslotten). 125 000 kr är laglotten, vilket innebär att endast 25 000 kr saknas för att C ska ha fått sin laglott (gåvans värde var 100 000 kr).

Är gåvan förskott på arv eller inte?

Förskott på arv är inget krav utan endast ett antagande som självklart går att bryta. Antagandet om att gåvan är förskott på arv kan brytas genom att föräldern klart uttrycker att det inte ska vara fråga om förskott på arv. Förslagsvis sker det skriftligt i testamente eller gåvobrev. Föräldern kan också muntligt uttrycka att det inte ska vara fråga om förskott på arv, här varnas dock för eventuella bevisproblem. Vid muntliga löften är det normalt svårt att bevisa vad någon har sagt eller lovat. Ett tips är att alltid låta det ske skriftligt och att ta hjälp av en jurist eller advokat.

Gåvor till andra arvingar än barn

När gåvor ges till andra arvingar än barn kan frågan om det är förskott på arv också uppkomma. För att det ska vara fallet krävs att det redan bestämts eller att det med hänsyn till omständigheterna måste antagits vara förskott på arv. Det är tvärtemot vad som gäller för gåvor till bröstarvingar, där gåvan antas vara förskott på arv. Här finns inget sådant antagande. Exempel på andra arvingar är barnbarn, när föräldern är vid liv.

Ett förskott på arv behöver aldrig betalas tillbaka. Det räknas istället av från arvslotten vilket åstadkommer en minskning av arvet. Vid borträkning av gåvan är det värdet vid tidpunkten när gåvan gavs bort som spelar roll. Tidpunkten är viktig eftersom värdeförändringar kan uppstå vid gåvor som består av fastigheter, aktier eller liknande.

Förstärkt laglottsskydd

Det finns en specialregel som stärker bröstarvingars rätt till laglott och regeln rör gåvor som går att jämställa med testamente. För att kunna använda regeln krävs att meningen med gåvan var att fördela arvslotten och regeln omfattar två olika slag av gåvor.

  1. Gåvor som ges i nära tid till givarens bortgång.
  2. Gåvor som givaren fram till sin bortgång får använda, exempelvis en rätt för givaren att bo kvar i en bortgiven bostad fram tills givaren går bort.

När regeln om förstärkt laglottsskydd blir tillämplig kan den som fått gåvan bli återbetalningsskyldig till den som inte fått sin laglott. När laglotten bestäms är det gåvans värde som läggs ihop med arvslotten.

Exempel förstärkt laglottsskydd

Bakgrund

Makarna A och B har bägge avlidit. Deras gemensamma barn är C och D. Tillsammans lämnar makarna 500 000 kr, vilket ska fördelas mellan C och D. Makarna hade dock, innan bägges död, gett ett hus i gåva till deras barnbarn E som makarna bodde i fram tills att de bägge avlidit. Husets värde var vid makarnas död 1 000 000 kr.

För att beräkna laglotten

Makarna lämnar som nämnts 500 000 kr. Till det ska husets värde läggas på, vilket blir 1 500 000 kr. Barnen C och D:s laglott är halva arvslotten. Arvslotten är 750 000 kr var och laglotten är 375 000 kr var. Istället lämnade makarna endast 500 000 kr vilket innebär att 250 000 kr totalt saknas för att barnen ska få sina laglotter.

Väcka talan

Barnen C och D måste väcka talan i tingsrätten inom ett år från att bouppteckningen avslutades för att få sina laglotter. Barnbarnet E får betala eller återbära så stor del av gåvan att barnen får ut sina laglotter om 375 000 kr.

Det finns ett undantag

Han eller hon som tar emot gåvan blir inte återbetalningsskyldig ifall det finns särskilda skäl som talar emot det. Generellt går att säga att om det är oacceptabelt att mottagaren skulle vara tvungen att betala tillbaka gåvan blir det inte heller aktuellt.

Exempel särskilda skäl mot betalningsskyldighet

  1. En mamma med två barn gav ena barnet en gåva som jämställdes med testamente. Det andra barnet hade dock ekonomiskt utnyttjat sin mamma i sådan utsträckning att särskilda skäl mot betalningsskyldighet fanns.
  2. En mottagare av en gåva var inte betalningsskyldig p.g.a. att personen länge arbetade för givaren för liten ersättning och dessutom fick arbetsskador och blev sjuk.