Legatarie

I ett testamente kan författaren bestämma vad som ska ske med ägodelarna som lämnas vid framtida bortgång. Det som den avlidne lämnar kallas för kvarlåtenskap och lagen begränsar delvis den avlidne att besluta om sina tillgångar. I det följande klargörs vad en legatarie är och hur det skiljer sig från universella testamentstagare samt arvingar. Dessa begrepp blir aktuella när egendom ges bort i testamente, vilket kan ske på olika sätt.

Vad är en legatarie?

Den avlidnes kvarlåtenskap kan bestå av mycket eller lite och kan avse både specifika saker och förmögenhet. En legatarie är den som får ärva ett legat, som är en specifik sak eller en särskild summa pengar. En legatarie blir inte dödsbodelägare, deltar inte i skötseln av dödsboet och behöver vanligtvis inte vänta på arvskifte för att få legatet. Det är bl.a. det som skiljer en legatarie från en universell testamentstagare. Läs mer om dödsbo, dess innebörd och förvaltning här.

Exempel legatarie och legat

A avlider. A har i sitt testamente skrivit att B ska få A:s klocka samt 10 000 kr. B är legatarie och klockan samt värdet om 20 000 kr utgör legat.

Vad är en universell testamentstagare?

En universell testamentstagare är den som istället får en andel av den avlidnes kvarlåtenskap. Det kan röra sig om en viss andel, hela kvarlåtenskapen eller överskottet av tillgångarna. En universell testamentstagare är också dödsbodelägare och sköter om dödsboet. En universell testamentstagare får inte ett utpekat föremål eller en specifik summa, utan istället tas en angiven del av kvarlåtenskapen emot. Om det finns två universella testamentstagare kan de exempelvis tilldelas halva kvarlåtenskapen var.

Arvingar

Arvingar skiljer sig från legatarier. En arvinge är den som enligt lag ärver den avlidne och utgörs av efterlevande make och släkt. Den avlidnes arvingar delas in i tre arvsklasser och beroende på vilka som är i livet sker fördelningen efter detta. Den första arvsklassen har bäst rätt och om ingen är vid liv flyttas arvet till den andra arvsklassen och slutligen den tredje. Den första arvsklassen består av bröstarvingar (barn, barnbarn osv), den andra arvsklassen består bl.a. av syskon och föräldrar och till sist består den tredje arvsklassen bl.a. av mor- och farföräldrar.

OBS! Författaren kan besluta att arvet inte ska ske enligt ovanstående ordning genom att skriva testamente. Läs mer om vad som är tillåtet att göra och inte göra här. Exempelvis har bröstarvingar alltid rätt till en viss summa av arvet, s.k. laglott.

Hur delas legatet ut?

Det finns några skillnader mellan hur arvet fördelas när vi talar om legatarier, arvingar samt universella testamentstagare. Innan arvingar och universella testamentstagare får sina andelar ska legatet först ges till legatarien.

När andelarna enligt testamentet räknas ut tas ingen hänsyn till legatet eftersom det ges ut först. Det innebär att legatarier vanligtvis inte behöver vänta på arvskiftet (d.v.s. när arvet delas ut till dödsbodelägarna). För att arvskifte ska ske krävs att vissa krav är uppfyllda enligt lag. Exempel på sådana regler och krav är att testamentet vunnit laga kraft, att eventuell bodelning skett m.m. Legatarien får legatet ur dödsboet i första hand och det belastar därmed inte arvinges eller universell testamentstagares rätt till arv.

Olika former av legat

Legat kan ges i två former.

  1. En viss summa pengar, s.k. penninglegat och
  2. En viss specifik sak, s.k. saklegat.

När arvet fördelas är det legaten som ska ges ut först och i vissa situationer behöver vi skilja på saklegat och penninglegat. Om penninglegat inte getts ut inom fyra månader från författarens död, kan legatarien begära ränta.

Vad händer om legatet inte finns kvar?

Ibland kan saklegat som förekommer i testamentet sålts, försvunnit eller getts bort innan dödsfallet. När en legatarie har rätt till saklegat, men föremålet (t.ex. en tavla) inte längre finns kvar, kan föremålet uppenbarligen inte ges ut. Det går ju inte att ge bort något som man inte äger. Legatarien får ingen rätt till föremålet och kan inte heller begära ersättning från dödsboet.

Vad händer om tillgångarna inte räcker?

I andra situationer kan den avlidne bestämt att flera legat ska ges till flera personer. Ibland är det inte möjligt att genomföra alla legat p.g.a. att tillgångarna i verkligheten inte räcker.

Exempel

  1. A avlider. All kvarlåtenskap ges till A:s bröstarvingar förutom följande.
  2. A har i sitt testamente skrivit att B ska få 100 000 kr (penninglegat).
  3. A har också skrivit att C ska få 50 000 kr (penninglegat).
  4. A har slutligen bestämt att D ska få en klocka (saklegat).
  5. Det finns inte tillräckligt mycket kvar av den avlidnes tillgångar för att ge ut legaten.

Saklegat har företräde penninglegat

I en sådan situation där tillgångarna inte räcker till har saklegaten (klockan) företräde penninglegaten (100 000 kr och 50 000 kr). Klockan ges alltså ut först. Beloppen sätts sedan ned efter sina olika värden och minskas proportionellt.

Vid vilka tillfällen kan rätten till legatet upphöra?

När legatarien inte tar till vara sin rätt

Rätten till föremålet eller värdet kan sluta upphöra om legatarien inte kräver legatet inom tio år från och med att den avlidne gått bort. Ibland kan legatet komma med speciella krav, t.ex. att legatet ska ges ut först efter fem års tid efter dödsfallet. Tio års-perioden räknas istället från tidpunkten då legatet skulle getts ut.

Om legatarien inte uttrycker att han eller hon vill ha legatet kan Skatteverket, på ansökan av annan, bestämma att rätten måste göras gällande inom sex månader. Det är vanligtvis den som står näst på tur till legatet som ansöker hos Skatteverket. Om tidsperioden på sex månader löper ut har den ursprunglige legatarien inte längre rätt till legatet.

När legatarien är okänd för övriga testamentstagare

Om en legatarie är okänd eller ifall det inte går att hitta legatarien vid bouppteckningen ska det anmälas till Skatteverket. De som tar hand om den avlidnes dödsbo, normalt dödsbodelägare, är de som ska anmäla till Skatteverket. Ibland finns det dock en utsedd testamentsexekutor eller boutredningsman som fått i uppdrag att sköta dödsboet. Efter anmälan får det dröja max fem år för legatarien att ta tillvara sin rätt, annars går den förlorad.