Universell testamentstagare

Ett testamente skrivs för att besluta om viss egendom. I testamentet kan stå att någon ska få rätt till ett föremål, ett värde eller en andel av som efterlämnas. Det är upp till författaren att välja vart egendomen ska hamna efter egna önskemål och vilja. Det finns några begränsningar enligt lag som författaren måste följa. De som ärver p.g.a. testamente kallas för testamentstagare och delas upp i universella testamentstagare samt legatarier.

Vad är en universell testamentstagare?

När författaren beslutar att mottagaren av egendomen ska få hela kvarlåtenskapen, viss andel eller överskottet kallas mottagaren för en universell testamentstagare.

Det är då inte bestämt att mottagaren får rätt till en speciell sak eller ett visst värde, utan istället ges rätten till en viss andel. Den universella testamentstagaren är också dödsbodelägare i den avlidnes dödsbo.

Exempel universell testamentstagare

  1. A avlider. A skriver i testamente att B ska ärva ¼ av den totala kvarlåtenskapen.
  2. A avlider. A skriver i testamente att B ska få allt, förutom det som A:s bröstarvingar har rätt till enligt lag.

Universell testamentstagare eller legatarie?

Den som är legatarie har genom testamentet givits rätten till en bestämd ägodel. Det kan exempelvis vara fråga om en fastighet, en klocka eller 20 000 kr och det som legatarien får genom testamentet kallas för legat. Den mest betydande skillnaden från en universell testamentstagare är att legatarien inte är delägare i den avlidnes dödsbo. Läs mer om legatarier här.

Vad är ett dödsbo?

När någon avlider samlas personens tillgångar och skulder i ett dödsbo. Dödsboet sköts normalt av alla dödsbodelägare tillsammans, men ibland kan en utsedd testamentsexekutor istället ta hand om dödsboet. Då har den personen ansvar för dödsboets skötsel.

Ifall den avlidne skulle ha fler skulder än tillgångar blir dödsbodelägarna inte personligt betalningsansvariga. Enligt svensk lag går det inte att ärva skulder. Den enda situationen där delägarna kan bli betalningsskyldiga är om de plockar ut pengar utan att först betalat skulderna.

Vem är dödsbodelägare?

Dödsbodelägare är de som har ett direkt arv av den avlidne personen. Vanligtvis är dödsbodelägare efterlevande make, sambo och arvingar enligt lag. Avgörande för att bli dödsbodelägare beror på vem som lever, eftersom om t.ex. efterlevande make finns är gemensamma barn inte dödsbodelägare. Barnen blir det först när efterlevande make också gått bort.

Vad innebär det att vara dödsbodelägare?

Dödsbodelägarna deltar i skötseln av dödsboet, är med vid bouppteckning och deltar i arvskiftet. Den som ärver legat (specifik sak eller summa) deltar inte. Som dödsbodelägare har man med övriga delägare ett ansvar att besluta om fördelningen av arvet, som ges ut enligt den avlidnes önskemål.

Vad är ett arvskifte?

Ett arvskifte är ett avtal mellan alla dödsbodelägare som klargör fördelningen av den avlidnes tillgångar efter att dödsboets skulder betalats. Innan arvskifte kan ske krävs att bodelning gjorts ifall den avlidne var gift eller sambo samt att testamentet vunnit laga kraft. Bodelning sker innan arvskifte p.g.a. att efterlevande make har rätt till sitt giftorättsgods och efterlevande sambo har rätt till sin del av det gemensamma bohaget samt bostad.

När arvskifte väl sker försvinner dödsboet och löses upp eftersom värdet av tillgångarna ges ut till testamentstagarna. Innan arvskifte kan ske måste dödsbodelägarna kommit överens om hur arvet ska delas ut. Ifall de inte kan enas kan de få hjälp av en s.k. skiftesman som utses av domstol.

Testamentet måste vinna laga kraft

Som nämnts i det ovanstående måste testamentet vinna laga kraft innan tillgångarna kan delas ut. Anledningar till varför ett testamente skulle vara ogiltigt, kan bero på att någon av ogiltighetsgrunderna i lagen är uppfyllda och att en arvinge bestämt sig för att klandra testamentet.

När ett testamente vunnit laga kraft innebär det att det inte längre kan klandras i domstol. Testamentet vinner laga kraft på följande vis.

  1. Testamentet visas upp för samtliga arvingar som hade haft rätt till arv ifall ett testamente inte existerat.
  2. De legala arvingarna godkänner testamentet vilket gör att det omedelbart vinner laga kraft och börjar gälla.
  3. Ifall en arvinge inte godkänner testamentet startar en tidsperiod på sex månader där arvingen under tiden kan välja att väcka klandertalan.
  4. Ifall ingen talan väcks inom klandertiden börjar testamentet att gälla oavsett eventuella felaktigheter.

Hur går det till?

Rätten för en universell testamentstagare att ta emot viss andel av kvarlåtenskapen sker normalt genom arvskifte. Ifall den universella testamentstagaren har rätt till exempelvis 1/5 av kvarlåtenskapen har personen rätt att få ut egendom till det värdet i samband med arvskiftet. Beroende på dödsboets tillgångar samt situation kan den universella testamentstagaren få sin femtedel genom pengar eller egendom.

Det är dödsbodelägarna som ska besluta om dödsboets tillgångar vilket innebär att de tillsammans måste komma överens. I vissa situationer kan arvskifte leda till att en universell testamentstagare tillsammans med övriga dödsbodelägare blir ägare till viss egendom, exempelvis om den avlidne har en fastighet. De får därefter avgöra ifall de ska äga fastigheten tillsammans eller inte.

För att arvskiftet ska kunna utföras krävs signatur från alla dödsbodelägare. Lagen ställer inte upp något krav på bevittning men vi på Lavendla Juridik rekommenderar ändå varmt att detta görs, för att minimera risken för framtida konflikter.

Vad händer om en testamentstagare avlidit?

I vissa situationer kan en testamentstagare gått bort innan testamentet börjat gälla. Det är inte heller omöjligt att en testamentstagare tackar nej till andelen och därmed avstår sin rätt enligt testamentet. I dessa situationer får testamentstagarens arvingar rätt till andelen istället, under förutsättning att arvingarna har rätt till arv efter den avlidne. Om arvingarna inte har rätt till arv får övriga universella testamentstagare dela arvet.

Exempel

  1. A avlider.
  2. A har i sitt testamente skrivit att halva kvarlåtenskapen ska ges till barnet B.
  3. B dog för två år sedan.
  4. B har två barn C och D, d.v.s. barnbarn till A.
  5. Det innebär att C och D har rätt till arv efter A och tar emot det som B egentligen skulle fått.

Exmake och tidigare samboförhållande

Testamenten är inte alltid uppdaterade när författaren avlider. Det kan ha många orsaker, bl.a. att dödsfallet sker plötsligt, att författaren inte hunnit uppdatera handlingen eller rentav glömt. Ett testamente som skrivits till förmån för exmake eller tidigare sambo gäller inte ifall skilsmässa eller separation skett.