Immaterialrätt

Immaterialrätt är den del av juridiken som reglerar  ensamrätter för uppfinningar, varumärken, mönster och konstnärliga samt litterära verk. Om du exempelvis skrivit en bok, byggt en app eller använt egna varumärken i din marknadsföring är det viktigt att skydda rätten till dina skapelser. Immaterialrätten kan ge juridiskt skydd mot att konkurrenter använder dina värdefulla skapelser utan tillåtelse. 

Poängen med immaterialrätt – ensamrätt och skydd

Poängen med immaterialrätt är att innehavaren av en skapelse ska kunna få ensamrätt till skapelsen. Ensamrätten ger både juridiska och ekonomiska rättigheter. Det kan till exempel handla om möjligheten att licensiera ut ensamrätten till andra företag och aktörer, för att på så vis tjäna pengar (genom franchising- och licensavtal).

Centralt för ensamrätten är också att den gör det möjligt att juridiskt hindra andra från att använda de rättigheter som ensamrätten ger innehavaren. Innehavaren av ensamrätten kan få rätt till ersättning från den som nyttjat den immateriella rättigheten utan tillstånd. Dessutom kan ett otillåtet användande av en immateriell rättighet leda till bland annat böter eller fängelse. 

Sammanfattningsvis innebär den ensamrätt som immaterialrätten ger rättighetsinnehavaren en exklusiv rätt att hindra andra från att tillverka och använda det som skyddas.

Ensamrätten som immaterialrätten ger begränsas av konkurrenslagar

Ensamrätten är dock inte helt obegränsad, utan påverkas av konkurrenslagstiftning. Konkurrenslagstiftningen förbjuder exempelvis  missbruk av dominerande ställning, det vill säga när ett företag har betydande marknadsandelar och missbrukar det på ett sätt som gör att konkurrenter och konsumenter missgynnas. 

Vidare kan licensavtal under vissa förutsättningar förbjudas, om de är konkurrensbegränsande. Immaterialrätten begränsas på så vis av intresset om fri konkurrens. Även andra intressen begränsar immaterialrätten, exempelvis yttrandefriheten.

Immaterialrättens 4 viktigaste områden och regelverk

Immaterialrätten har fyra centrala områden som är patent, varumärken,  mönsterskydd och upphovsrätt. Det finns också lagstiftning som kompletterar och överlappar immaterialrätten, såsom regler om företagshemligheter, sekretess och konkurrensklausuler. 

Patent- och registreringsverket (PRV) är den myndighet som sköter handläggning av immaterialrättsliga ansökningar och registrerar skydd för olika typer av immateriella rättigheter.

Immaterialrätten påverkas av internationella lagar och EU

Immaterialrätten i Sverige bygger i stor utsträckning på internationella konventioner och EU-lagstiftning. EU-lagstiftningen inom det immaterialrättsliga området är till stor del också utformad efter internationella konventioner. Bland de internationella organisationerna som behandlar immaterialrätt kan nämnas exempelvis WIPO (World Intellectual Property Organization). 

Immaterialrättens områden steg för steg 

Genom att förstå hur immaterialrätten fungerar, kan du juridiskt försäkra dig om att stora ekonomiska värden som dina skapelser genererar inte går förlorade till konkurrenter.

Du kan läsa vidare om de olika typerna av immateriella rättigheter nedanför. Har du frågor som berör immateriella rättigheter är det klokt att tala med en jurist.

Patent 

Patent ger ensamrätt för en ny teknisk lösning på ett problem. Om du har skapat en uppfinning och vill ha rätt att ensamt dra nytta av uppfinningen samt förhindra att konkurrenter använder den utan ersättning till dig ska du söka patent. 

Enligt huvudregeln varar patent i högst 20 år från den dag som ansökan lämnades in. Patentinnehavaren måste då betala årsavgifter till PRV för att patentet ska gälla. 

Patentinnehavaren kan förhindra andras användande av uppfinningen

För patentinnehavaren finns möjligheten att förhindra andras förfogande över uppfinningen. Det går att förhindra andras tillverkning och marknadsföring av en patentskyddad produkt.

Patentinnehavaren kan också förhindra andras användande av ett patentskyddat förförande. Dessutom går att förhindra andras användande eller marknadsföring av en produkt som genererats genom patentskyddat förfarande, till exempel en metod för tillverkning.  

Varumärkesskydd 

Ett varumärke är ett kännetecken för ett företag och dess utbud av varor och tjänster. Flera företag använder sig av symboler och kännetecken för sina produkter och tjänster.

Varumärken med symboler och kännetecken används bland annat i syfte att skapa igenkänning hos sina kunder. Symbolerna och kännetecknen kan bestå av figurer, ord, bokstäver, slogans, ljud med mera. Det kan också finnas kännetecken för själva utformningen av en produkt. Exempel på världskända varumärken är Coca-Cola och Nike.

Varumärken med hög kvalité och gott renommé 

Varumärken kan innehålla stora och betydelsefulla ekonomiska värden för företag. Om ett företag till exempel levererar varor av hög kvalitet och konsumenter är nöjda med produkten, kan de börja associera företagets varumärke med hög kvalité. Då kanske konsumenterna väljer att fortsätta handla produkter från företaget framför liknande produkter från andra företag.

Det är inte ovanligt att kunder är lojala mot varumärken som de tycker om. Efter ett tag kan varumärket och företaget associeras med gott renommé.

Innehavaren av ensamrätten till varumärket kan se till att andra företag inte snyltar på företagets renommé. Varumärkeslagen skyddar varumärken och varukännetecken för produkter och tjänster och ger innehavaren ensamrätt till varumärket. 

Särskiljningsförmåga är ett krav för varumärkesskydd

Oavsett om varumärket fått skydd genom registrering eller inarbetning krävs att varumärket har särskiljningsförmåga för att erhålla skydd. Det innebär att företagets varumärke måste kunna särskiljas från andra aktörers varor och tjänster. 

Enligt huvudregeln går det inte att få ensamrätt till något som endast beskriver företagets vara eller tjänst, exempelvis “kylskåp”. Alla företag som exempelvis säljer kylskåp måste kunna använda sig av ordet kylskåp i sin verksamhet.

Det är viktigt att registrera varumärket för bästa varumärkesskydd

Det är ofta är en god idé att registrera varumärket och inte enbart förlita sig på inarbetning. Ett registrerat varumärke gäller i 10 år och kan förnyas ett obegränsat antal gånger. Inarbetat varumärke har skydd så länge det finns kännedom om varumärket hos kundkretsen.

Innehavaren av ensamrätten till varumärket kan hindra andra att använda varumärket som ett kännetecken för sina produkter eller tjänster. Det gäller identiska varumärken såväl som förväxlingsbara  varumärken. Till exempel kan innehavaren av varumärket förhindra att ett annat företag använder det skyddade varumärket på sina egna produkters förpackningar. 

Mönsterskydd

Det är möjligt att skydda en produkts design, det vill säga utseende.  Flera produkter köps just för att deras design är tilltalande.

Mönsterskyddslagen möjliggör skydd för design och formgivning av produkter. Godis, möbler, lastbilar, och mobiltelefoner är exempel på produkter som kan mönsterskyddas. 

Tillämpningsområdet för mönsterskydd är med andra ord omfattande.  Den som skapar mönstret benämns formgivare och har rätt att registrera mönstret hos PRV. 

Så får en produkt mönsterskydd

Det går inte att skydda detaljer i en produkts utseende som endast bestämmer produktens tekniska funktion. För tekniska lösningar får skydd istället sökas genom patenträtten. 

Mönsterskydd kan erhållas normalt genom registrering, men det finns enligt EU-lagstiftning också möjlighet till att mönsterskydd uppstår utan registrering.

Formgivning kan också under vissa premisser skyddas genom upphovsrätten. För att innehavaren ska få ensamrätt krävs det att mönstret är nytt och särpräglat. 

Nyhetskravet inte lika långtgående inom mönsterskydd

För mönsterskydd är nyhetskravet inte lika långtgående som det är för patent. Huvudregeln är att mönstret inte får vara offentliggjort sedan tidigare, men formgivaren kan även om denne offentliggjort mönstret inom ett år därefter ansöka om mönsterskydd (denna nyhetsfrist kallas för grace period). 

För att ett mönster ska anses särpräglat ska en kunnig användares helhetsintryck, skilja sig tillräckligt mycket från tidigare kända mönster.

Mönsterrätt innebär att ingen får använda mönstret utan tillstånd

Mönsterskydd gäller i fem år från dagen för ansökan. Mönsterskyddet kan förlängas i högst 25 år. Att inneha mönsterrätt innebär att ingen annan än innehavaren får nyttja mönstret, utan innehavarens tillstånd. 

Exempelvis får andra inte tillverka och sälja produkter som innehåller mönstret. Inte heller marknadsföring, lagerhållning eller import och export av mönstret är tillåtet utan innehavarens tillstånd. 

Upphovsrätt

Upphovsrätten är till för att skydda konstnärligt skapande, till exempel film, fotografier, musik, och litteratur. Även datorprogram kan få upphovsrättsligt skydd. Skyddet går inte att söka, utan uppstår  automatiskt när vissa förutsättningar är uppfyllda. 

Upphovsrätten ger kreatörer ensamrätt att bestämma över sina egna skapelser. Ensamrätten innebär att kreatören får bestämma hur skapelsen får framföras, spridas och visas. Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovsmannens bortgång. Det är inte ovanligt att skapelser inom ett företag har upphovsrättsligt skydd, utan att kreatörerna är medvetna om det. 

Skydd uppstår om verket har verkshöjd (tillräcklig originalitet)

Upphovsrättsligt skydd uppstår för ett verk om det har verkshöjd. Med verkshöjd avses tillräcklig grad av originalitet. Såvida verket i fråga omfattas av upphovsrätten och har verkshöjd uppstår upphovsrättsligt skydd direkt. Ingen ansökan till PRV eller annan myndighet behöver göras för att erhålla skydd. 

Hur ska upphovsrätten fördelas vid gemensamt skapande?

Den som skapat verket blir innehavare till ensamrätten av verket. Skaparen brukar kallas för upphovsman eller upphovsperson. Om ett verk skapas i gemensam regi, exempelvis om ett band skapar en låt tillsammans, kan det bli klurigt att avgöra hur upphovsrätten ska fördelas. 

I situationer där verk skapas gemensamt är det en god idé att på ett tidigt stadie gemensamt avtala om hur upphovsrätten till verket ska regleras. Att förlita sig på upphovsrättslagen i en sådan situation kan leda till otillfredsställande resultat. 

I anställningsförhållanden är det lämpligt att genom avtal reglera hur de anställdas alster ska behandlas. En av de viktigaste frågorna att besvara i anställningsavtal är vem som ska få rätten till verket. I vissa fall finns lagstiftning som reglerar hur verk som anställda skapat rättsligt ska behandlas, till exempel gäller att datorprogram som anställda skapar i anställningen tillfaller arbetsgivaren om inget annat har avtalats. Upphovsrätten bör också regleras i avtal med konsulter. 

Upphovspersonens rättigheter

Upphovspersonens ensamrätt till verket medför att upphovspersonen kan hindra andra från att använda verket. Upphovspersonen kan förhindra dels att andra framställer exemplar av verket och dels att verket tillgängliggörs för allmänheten. Upphovspersonen omfattas också av en ideell rätt. 

Den ideella rätten innebär att upphovspersonen ska omnämnas i samband med att dennes verk tillgängliggörs för allmänheten. Andra får heller inte använda verket i sammanhang som är kränkande för upphovspersonen.

Intrång i ensamrätten

Intrång i ensamrätten förekommer vid rena plagiat. Om det uppkommer tvist och frågan om intrång ska bedömas, tittar domstolen på om den som påståtts gjort intrång skapat någonting som är tillräckligt nytt och självständigt. Om verket är tillräckligt nytt och självständigt, har inget intrång skett. Det krävs relativt lite för att ett verk ska anses vara något nytt och självständighet. 

Som övriga immateriella rättigheter är också upphovsrätten föremål för begränsningar. Upphovsrätten tillhör den immateriella rättighet som har flest begränsningar då flera andra viktiga intressen har fått företräde. Bland annat måste den grundlagsstadgade yttrandefriheten gälla oavsett upphovsrätten. 

Juridiska konsekvenser vid intrång i immaterialrätten  

Immateriella rättigheter får sitt värde genom att de skyddas juridiskt.  Sanktionsreglerna avseende ekonomisk ersättning och straff liknar varandra för patent, varumärken, mönsterskydd och upphovsrätt. 

1. Ekonomisk ersättning vid intrång i ensamrätt

Vid intrång i en ensamrätt har innehavaren av ensamrätten rätt till ersättning av den part som begått intrånget. Det spelar ingen roll om intrånget skett med uppsåt eller av oaktsamhet.

Den part som begått intrånget ska betala skälig ersättning till innehavaren av ensamrätten. Har intrånget skett med uppsåt eller oaktsamhet kan ersättningen bestämmas till ett högre belopp. Vid beräkningen av ersättningens belopp tas hänsyn till bland annat: 

• Rättighetsinnehavarens uteblivna vinst.
• Den vinst som den som begått intrånget gjort.
• Skada på immaterialrättens anseende.
• Ideell skada.
• Rättighetsinnehavarens intresse av att intrång inte begås. 

2. Böter, fängelse, förbud och vite vid intrång i ensamrätt

Normalt utgår böter för den som av uppsåt eller grov oaktsamhet gör intrång i en ensamrätt. Intrånget kan i allvarligare fall också leda till  fängelse. 

Domstolen kan i vissa situationer besluta att immateriell egendom som använts brottsligt, förverkas. Domstolen kan också meddela ett förbud  mot fortsatt användning av den immateriella rättigheten. Beslutet kan förenas med vite, vilket betyder att den som fortsätter göra intrång kan bli tvungen att betala ersättning till staten. 

Duktigt jurist inom immaterialrätt är väl värd sitt arvode 

Immaterialrätten är omfattande och kan ha stor ekonomisk betydelse. Att tidigt skydda sina skapelser på ett juridiskt korrekt sätt kan spara stora summor pengar och mycket tid. För att vara säker på att du får det skydd som du önskar, är det en god idé att tala med en jurist.

Juristen kan identifiera vilka skydd du bör söka, och även hjälpa dig med ansökningsförfarandet. Om någon gjort intrång i dina immateriella tillgångar, kan en jurist företräda dig och kräva ersättning. En jurist kan även företräda dig i en eventuell immaterialrättslig tvist. 

Lavendla hjälper till med rådgivning kring immateriella rättigheter 

Lavendla Juridik finns här för att hjälpa till att svara på frågor och komma med upplysningar samt råd. Vi hjälper dig på dina villkor!

Lavendla Juridik finns i hela Sverige

Stockholm, Göteborg, Malmö eller en annan ort, oavsett var i landet du befinner dig finns Lavendla Juridik här för dig. Du väljer själv hur du vill mötas, via telefon, online eller i ett personligt möte.