Laglott och arvslott

Arvslott och laglott – vad är vad? Nedan berättar vi mer om skillnaderna samt vad som är bra att tänka på.

5 viktiga fakta om laglott och arvslott 

  1. Arvslott och laglott är inte synonyma begrepp. Arvslotten är den avlidnes kvarlåtenskap och laglotten är bröstarvingarnas rätt till en viss del av arvslotten. Laglotten finns för att se till att inga bröstarvingar lämnas arvlösa.
  2. Bröstarvingar har en absolut rätt till laglott, vilket innebär att ett testamente som inkräktar på laglotten är ogiltigt. Det måste ändå aktivt bestridas.
  3. Om en avliden person saknar bröstarvingar är personen fri att bestämma över arvslotten. Den avlidne kan exempelvis testamentera bort hela arvslotten till en nära vän eller en välgörenhetsorganisation.
  4. Om en avliden person efterlämnar två bröstarvingar motsvarar deras laglott 25 procent var av arvet. 
  5. Särkullbarn, det vill säga barn utanför ett äktenskap, har alltid rätt till laglotten direkt. Vid ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta oss, vi finns här för dig. 

Varje person och situation är unik. Ta reda på vad som gäller för dig och planera för framtiden. Det ger dig trygghet.

Catharina Looft, chefsjurist Lavendla

Vanliga frågor om laglott och arvslott

Vad är arvslott och laglott ?

Arvslotten är egendomen en avliden person lämnar efter sig. Med ett annat ord kallas detta kvarlåtenskap. Laglotten är den del av arvet som enligt lag måste gå till den avlidnes bröstarvingar

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?

Arvslotten är den del av den avlidnes tillgångar som lagen säger ska tillfalla den avlidnes arvingar (i första hand bröstarvingar). Om ett testamente saknas är bröstarvingarnas arvslott 100 procent av det värde som finns i dödsboet, det vill säga allt det som den avlidne efterlämnar.

Laglotten är den del av arvet som den avlidne inte får bestämma över genom ett testamente. Begreppet laglott är bara relevant när det finns bröstarvingar till den avlidne. Med bröstarvingar menas barn, barnbarn och så vidare. Reglerna i ärvdabalken säger att bröstarvingarna alltid har rätt till 50 procent av arvslotten.

Laglotten är alltså skyddad av de svenska reglerna i ärvdabalken och det går därför inte att förhindra bröstarvingars rätt till laglott. Arvslotten kan däremot minskas eller ökas genom ett testamente, så länge det inte inkräktar på laglotten.

Kan man testamentera bort laglotten?

Nej. Det går inte att testamentera bort laglotten. Det spelar ingen roll om den avlidne skrivit ett testamente som leder till att bröstarvingarna blir arvlösa. Hälften av arvslotten går aldrig att testamentera bort när den avlidne har bröstarvingar vid liv. 

Faktiska omständigheter och relationen mellan den avlidne föräldern och bröstarvingarna spelar inte heller någon roll i det hela. Även om man inte har kontakt med varandra eller känt varandra under livstiden gäller laglotten. 

Vilken arvsordning gäller när bröstarvingar och testamente saknas?

Om den avlidne saknar bröstarvingar finns ingen rätt till laglott för en annan arvinge. Laglotten är endast aktuell när bröstarvingar finns. Ifall den avlidne saknar testamente och bröstarvingar kommer arvet att gå till de som står på tur enligt arvsordningen. 

Om exempelvis den avlidnes barn dött men barnet har ett barn i livet, träder barnbarnet in som bröstarvinge till den avlidne. Det innebär att barnbarnet är en bröstarvinge och därmed har rätt till laglotten.

När den avlidne däremot saknar barn och barnbarn finns inga bröstarvingar vid liv. Om den avlidne även saknar testamente övergår arvet i första hand till dennes föräldrar och i andra hand till dennes syskon. 


Vill du veta mer om våra tjänster?

Ring oss på 0770 - 33 90 70 eller fyll i formuläret så återkommer vi så snart som möjligt.


Exempel på laglott respektive arvslott

När laglotten räknas ut måste hänsyn tas tillantalet bröstarvingar eftersom dess storlek varierar. 

Om det finns tre barn till den avlidne kommer barnen att få rätt till en tredjedel av arvet, om testamente saknas. Finns i stället två barn har bägge rätt till hälften och så vidare. 

Exempel på hur det kan gå till i praktiken

Fem barn ärver sina föräldrar efter att dessa avlidit. Föräldrarna var gifta vid den första makens död, vilket innebär att efterlevande make ärver före gemensamma barn. 

Nu har båda föräldrarna dock avlidit. Barnen kommer att ärva lika mycket eftersom ingen av föräldrarna skrivit testamente. 

Varje barn har en arvslott på 20 procent, då de är fem syskon. Det innebär vidare att laglotten motsvarar 10 procent vardera, totalt 50 procent. 

Föräldrarna efterlämnade 100 000 kronor, vilket innebär att vart och ett av barnen har en absolut rätt till 10 000 kronor som är laglotten. 

Barnen ärver i detta fall 20 000 kronor, för att arvslotten är 20 procent och föräldrarna saknar testamente.

Våra jurister hjälper dig

Ta kontroll över din situation

Vill du dela allt med din sambo, eller bara bohaget? Står din sommarstuga som enskild egendom? Gör vårt kostnadsfria snabbtest och ta reda på vad du behöver.

Kan ha rätt till laglott och arvslott vid olika tidpunkter

Den absoluta rätten till laglott gör ingen skillnad beroende på om barnet är gemensamt eller särkullbarn. Varför man ändå gör skillnad på dessa beror på att tidpunkten för arvet skiljer sig åt. 

Bägge är bröstarvingar och har därför en absolut rätt till laglott, men vid olika tidpunkter. 

När det enbart finns gemensamma barn och en efterlevande make/maka, kommer den senare att ärva den avlidne med fri förfoganderätt. Gemensamma barn får vänta på efterarv

När det finnssärkullbarn är situationen annorlunda eftersom särkullbarn har rätt till sin arvslott direkt.

Särkullbarn behöver därför inte att vänta på efterarv, då efterlevande make/maka inte kommer att ärva särkullbarnets del.

Särkullbarnet är dock fri att avstå arvslotten och vänta på efterarv, om så önskas. 

Om den avlidne exempelvis skrivit testamente till förmån för efterlevande make/maka kan särkullbarnet välja att klandra testamentet och få ut sin laglott.

Resterande arvslott kommer däremot att hamna hos efterlevande make/maka med full äganderätt.

Jämkning vid laglottskränkning genom testamente 

Det är egentligen inget praktiskt problem att upprätta ett testamente som inkräktar på en bröstarvinges laglott. Problemen uppstår först om bröstarvingen vägrar rätta sig efter den vilja som uttrycks i testamentet. 

En bröstarvinge som anser att sin rätt till laglott blivit kränkt kan jämka testamentet. Jämkning av testamente sker genom att bröstarvingen informerar testamentstagaren senast sex månader efter att man fått ta del av den sista viljan. 

Till skillnad från klander av ett testamente behöver bröstarvingen inte väcka talan om jämkning, utan det räcker med att man underrättar testamentstagaren.

Om bröstarvingen inte framställer sitt laglottskrav inom sex månader kommer testamentet att bli giltigt trots att det kränker laglotten.

kränkning av laglott

Om testamentet pekar ut flera testamentstagare är det universella testamentstagare som i första hand ska dela med sig av det som testamenterats till dem. 

Det är enbart när värdet i dödsboet inte räcker som en legatarie behöver dela med sig av sitt legat. I dessa situationer är det den legatarie som tilldelats ett penninglegat som behöver dela med sig före den som fått saklegat. I övrigt sker en proportionell nedsättning. 

Observera att en bröstarvinge alltså inte får sin laglott automatiskt om ett testamente inkräktar på laglotten. Bröstarvingen måste vara aktiv och bestrida testamentet genom jämkning.  

Jämkning vid kränkning av laglott genom gåva

Gåvor som getts bort från den avlidne kan jämkas ifall gåvan begränsar rätten till laglott och gåvan går att likställa med testamente. 

Det som menas är alltså gåvor som getts bort med hänsyn till ett kommande dödsfall, till exempel om en stor gåva ges bort på dödsbädden. 

Jämkning sker då genom att värdet av gåvan läggs till på den avlidnes arv för att därefter beräkna laglotten.

Om arvet inte täcker laglotten får mottagaren av gåvan antingen lämna tillbaka gåvan eller ge en ersättning som motsvarar värdet av gåvan. 

Jämkning sker genom att talan väcks inom ett år från att bouppteckningen avslutats och om tidsfristen inte följs går rätten förlorad.

Så undviker du missförstånd kring laglott och arvslott 

Det bästa och enklaste sättet att undvika missförstånd, konflikter och tvister angående laglott och arvslott är att skriva testamente.

Genom att skriva ett testamente som uttryckligen förklarar din önskan undviks många tänkbara problem.

Ett testamente som förklarar arvsfördelningen underlättar också för de anhöriga som du lämnar efter dig. Därför är testamentsskrivning ett sätt att visa omsorg om dina kära.

Här finns Lavendla

Du hittar all juridisk rådgivning på samma plats – nära dig.

Vi kan hjälpa dig

Fyll i formuläret så återkommer vi så snart som möjligt.

Joachim är en av våra jurister som du kan komma i kontakt med.

Skrivet av Catharina Looft

Chefsjurist

Catharina har över 20 års praktisk erfarenhet av familjejuridik och har både undervisat på universitet samt haft ledande positioner i flertalet juridiska företag. Som chefsjurist är Catharina ansvarig för Lavendlas jurister och dess utbildning som kvalitetssäkring. Catharina är verksam på Lavendlas huvudkontor i Stockholm.