Husaby kyrka

Den första kyrkan på platsen var en stavkyrka, till vilken ett torn byggdes på 1000-talet, ett sk västverk med halvrunda trapptorn i norr och söder. Stavkyrkan ersattes i början av 1100-talet av ett långhus med absidförsett kor byggt av tuktad sandsten i romansk stil.

Kyrkans valv kom till på 1300-talet med målningar. Dessa överkalkades på 1700-talet med togs åter fram vid restaureringen 1901. De var då svårt skadade och målades om med bilder ur Jesu liv, utom i koret, där de ursprungliga målningarna är kvar.

Korskranket är bevarat, som under medeltiden. Det avskiljde helt långhuset från koret. I triumfbågens norra vägg finns den ambo, som under den katolska tiden användes som predikstol.

Den nuvarande predikstolen är från 1671. Altartavlan är från samma tid och är en gåva från Magnus Gabriel de la Gardie på Läckö. Dopfunten och triumfkrucifixet är från 1200-talet liksom den gamla biskopsstolen, en av Sveriges äldsta möbler. Altaret är av sten och har en relikgömma.

Ett hagioskåp, eller möjligen kommunionfönster, från medeltiden finns bevarat i korets södra vägg. I koret finns också en madonnatavla och två altarskåp från 1300-talet, skurna i ek jämte två lekmannaaltare som under medeltiden var placerade vid triumfbågens södra och norra vägg i långhuset.

Golvet i såväl långhuset, koret och absiden är täckt av gravhällar. Utanför kyrkans ingång finns två gamla gravar, varav den ena (norra) är en biskopsgrav. Strax öster om kyrkan är S:t Sigfrids källa belägen, där Olof Skötkonung döptes omkring år 1000 av den engelske missionsbiskopen Sigfrid. Husaby kom därmed att bli Sveriges första biskopssäte.

Husaby kyrka är inte bara en plats rik på historia utan också en kyrka för tillbedjan och lovsång.