Kvistbro kyrka

Kvistbro kyrka är belägen i övergången mellan socknens slättbygd och dess betydligt större bergslagsområde med gruvor, hyttor och bruk. Invid kyrkan finns prästgård, arrendatorsboställe och församlingsgård, bestående av en ditflyttad 1700-tals gård med flyglar. Strax öster om kyrkan rinner Svartån, vars vattenfall under 1600- och 1700-talet utnyttjades för en stångjärnshammare i det närbelägna Gropen, nu ett mindre samhälle med gles bebyggelse.

Kvistbro kyrka stod färdig 1662 på samma plats som den äldre kyrkan av trä som revs i samband med nybygget. Sakristian av sten sparades och införlivades med den nya kyrkan. Klockstapeln från samma tid är av den gängse typen i Närke med öppen klockbock. Kyrkan har genomgått flera underhålls och renoveringsåtgärder under sin historia.

• Senare under 1600-talet tillkom invändigt i kyrkan predikstol, altaruppsats samt takets och väggarnas dekormåleri.
• Under senare delen av 1700-talet vitkalkades kyrkorummet, förstorades fönstren och predikstolen fick ny marmorering och oäkta förgyllning.
• 1856 fick kyrkan sin första orgel och den befintliga läktaren byggdes om.

• 1892 genomgick kyrkan en tidstypisk renovering, invändigt kläddes kyrkan med pärlspontpanel och dekorerades med schablonmåleri. Den befintliga slutna bänkinredningen ersattes av öppna bänkar. Nya fönster togs upp i koret. Arkitekt var P. Andersson, Örebro.
• 1896 renoverades kyrkan utvändigt, den spånklädda fasaden ströks då med linoljefärg.
• 1954-55 fick kyrkan sitt nuvarande utseende (arkitekt K. Martin Westberg, Stockholm). Kyrkan tilläggsisolerades utvändigt och fick nytt spån som målades med Falu rödfärg. Invändigt blottades timret och en äldre dekormålning togs fram.