Norderö kyrka

Norderö kyrka är byggd mellan åren 1171-72 och är en av Jämtlands bäst bevarade medeltidskyrkor. Stenkyrkan av romansk typ med rektangulärt långhus och smalare rakt avslutat kor har aldrig utvidgats.
+3
Visa alla
I sakristian finns det fragment av senmedeltida kalkmålningar bevarade. Målningarna ansluter till det medeltida sakramentsskåp, som döljer sig bakom den sentida skåpdörren. Kyrkans dopställ är ett jämtländskt arbete, tillverkat omkring 1680. Modellen är vanlig i Jämtland, men för övriga Sverige helt unik. Änglarna på dopställets övre del kan vara föregångare till senare seklers dopänglar.
I kyrkan finns spår efter så kallad sprätthuggning på de delar av takrotet, som är intakt. Sprätthuggning är en medeltida teknik för att göra byggnadstimmer plant med hjälp av en speciell yxa. Sprätthugget timmer känns igen på det typiska fiskbensliknande mönster, som uppstår. Tekniken användes ännu vid 1400-talets början. Kyrkans tidiga takkonstruktion följer samma avancerade konstruktionsprinciper som i de tidiga norska stavkyrkorna. Det är troligt att taken byggdes av kringresande timmermän, fackmän inom sitt område. Timmermännen som byggde taket i Vaernes 1100-talskyrka vid Trondheimfjorden i Norge, har använt samma typ av takstolskonstruktion som timmermännen i Norderö och Hackås kyrkor.
Järnåldersgravar, husgrunder och kokgropar vittnar om att ön tidigt var bebyggd. År 1438 skrevs namnet Naerdrö, vilket har tolkats som gudinnan Njärds ö. En annan tolkning är att ön är uppkallad efter den fornnordiske guden Njord, far till fruktbarhetens gud Frö. Njord ansågs råda över vindarna och kunna stilla både eld och vatten.
Källa: www.svenskakyrkan.se