Att ha ett bra egenvärde är grundläggande från början av livet. Här går vi igenom vad självkänsla är, hur man kan identifiera dålig självkänsla och vad kan man göra för att förbättra självkänslan hos barn.
Vad är självkänsla?
Självkänsla reflekterar hur vi uppfattar och värderar oss själva. Hos barn är den här självbilden särskilt formbar och påverkas av en mängd faktorer, från familjedynamik till interaktioner i skolan. En positiv självkänsla är fundamentet för ett hälsosamt psykiskt tillstånd, medan dålig självkänsla kan leda till en rad negativa konsekvenser, både psykologiskt och socialt.
Varför är det viktigt?
För barn, som står inför utmaningen att förstå sig själva och världen omkring dem, är en stark självkänsla lika med rustning mot livets prövningar. Den påverkar allt från akademiska prestationer till social kompetens och förmågan att hantera motgångar. Men, däremot, ett barn som kämpar med dålig självkänsla kan uppleva ångest, depression och till och med social isolering.
Men, som ett resultat av medvetenhet och rätt stöd, kan barn med dålig självkänsla lära sig att se sina egna värden och styrkor. Detta är där vi, som vårdnadshavare, lärare och mentorer, spelar en avgörande roll.
Mitt bästa råd till dig är att inte vara rädd för förändring och lita på dig själv. Du har svaren inom dig.
Ellen Lindgren, leg. psykolog
Möt våra terapeuter
Symptom på dålig självkänsla hos barn
Att känna igen tecken på dålig självkänsla hos barn är viktigt för att kunna erbjuda rätt stöd. Här är en förenklad översikt över vanliga symptom:
- Negativ självbild: Barnet ser sig självt i negativt ljus och känner sig inte lika bra som andra.
- Undvikande av utmaningar: Rädsla för misslyckande gör att barn undviker nya saker.
- Social tillbakadragenhet: De drar sig undan från andra för att undvika kritik eller avvisande.
- Känslighet för kritik: Även mild kritik tas hårt och kan leda till starka reaktioner.
- Perfektionism: Barnet sätter orimligt höga krav på sig själv, vilket skapar frustration.
- Låg frustrationströskel: Lätt att bli frustrerad eller upprörd, särskilt vid utmaningar.
- Självkritik: Barnet är hårt mot sig självt för små misstag eller saker de inte kan kontrollera.
- Rädsla för nya erfarenheter: På grund av rädslan för misslyckande håller de sig till bekanta aktiviteter.
- Känslor av hopplöshet: Ibland kan de uttrycka en känsla av att det inte finns något hopp om förbättring.
Om du märker dessa tecken hos ett barn, kan det vara en god idé att söka professionell hjälp för att ge dem det stöd de behöver.
Självkänsla hos barn i olika åldrar
Att stödja barns självkänsla är viktigt genom alla deras utvecklingsfaser. Här är en kort översikt över hur självkänsla utvecklas från barndom till tonår.
Tidig barndom (0-5 år)
Barn utforskar och börjar känna sig själva. Positiv feedback och uppmuntran är nyckeln för att bygga självförtroende och trygghet.
Skolålder (6-12 år)
I skolan möter barn nya utmaningar. Självkänslan kopplas till prestationer och sociala sammanhang. Att lyfta fram individuella styrkor hjälper barn att känna sig värdefulla.
Tonåren (13-19 år)
Tonåren är en tid av identitetssökande och fysiska förändringar. Självkänslan påverkas starkt av kamrater och sociala medier. Öppen kommunikation och stöd för självständighet är viktigt.
Genomgående stöd
Att känna sig älskad och värderad är fundamentalt för barns självkänsla i alla åldrar. Att vara närvarande och uppmuntra till självuttryck lägger grunden för en positiv självbild och framtid.
Boka ett första samtal idag
Fyll i dina uppgifter och välj en terapeut och en tid som passar dig.
Vad kan föräldrar göra för att stärka barns självkänsla?
Föräldrar kan stärka sina barns självkänsla genom att erbjuda ovillkorlig kärlek, berömma ansträngningar snarare än bara resultat, lyssna aktivt på deras tankar och känslor, uppmuntra till självständighet, och modellera positiv självbild och problemlösningsförmåga. Genom dessa handlingar skapar de en trygg grund där barn kan växa och utveckla en stark känsla av självvärde.
Behandling hos en barnpsykolog
Att söka hjälp från en barnpsykolog är ett viktigt steg när ett barn upplever psykiska svårigheter. Beroende på hur gammalt barnet är kan man vända sig till olika instanser. För barn under 6 år kan Barnavårdscentralen (BVC) hjälpa. Är barnet äldre än 6 år så kan man söka hjälp via sin vårdcentral. Om barnet är över 13 år kan man gå till ungdomsmottagningen eller skolkuratorn. Man kan också kontakta barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
Behandling med en barnpsykolog anpassas efter barnets individuella behov och kan inkludera metoder som kognitiv beteendeterapi, lekterapi, familjeterapi och gruppterapi. Målet är att förbättra barnets emotionella välbefinnande och utveckla copingstrategier. Barnpsykologen arbetar tätt med barnet och dess familj, och ibland även med skolan, för att skapa en trygg miljö där barnet kan lära sig hantera känslor och beteenden effektivt.
Det är viktigt att komma ihåg att varje barn är unikt, och därför kan behandlingen variera. Att arbeta tillsammans med en barnpsykolog kan ge ditt barn de verktyg de behöver för att hantera sina känslor och beteenden på ett hälsosamt sätt.
12 vanliga frågor om självkänsla hos barn
Vad är självkänsla?
Självkänsla reflekterar hur vi uppfattar och värderar oss själva. Hos barn är den här självbilden särskilt formbar och påverkas av en mängd faktorer, från familjedynamik till interaktioner i skolan.
Varför är det viktigt med självkänsla hos barn?
För barn, som står inför utmaningen att förstå sig själva och världen omkring dem, är en stark självkänsla lika med rustning mot livets prövningar. Den påverkar allt från akademiska prestationer till social kompetens och förmågan att hantera motgångar.
Vilka är symptomen på dålig självkänsla hos barn?
Att identifiera tecken på dålig självkänsla hos barn, såsom negativ självbild, undvikande av nya utmaningar och social tillbakadragenhet, är avgörande för att kunna ge dem lämpligt stöd och hjälp.
Hur utvecklas självkänslan hos barn i olika åldrar?
Självkänslan hos barn utvecklas stegvis från tidig barndom genom skolåren till tonåren, där varje fas medför nya utmaningar och möjligheter för stöd i deras växande självbild och självständighet.
Vad kan föräldrar göra för att öka barns självkänsla?
Föräldrar kan stärka sina barns självkänsla genom att erbjuda ovillkorlig kärlek, berömma ansträngningar snarare än bara resultat, lyssna aktivt på deras tankar och känslor, uppmuntra till självständighet, och modellera positiv självbild och problemlösningsförmåga.
Mitt barn har ett stort bekräftelsebehov, vad kan jag göra?
För att möta ett barns stora behov av bekräftelse, är det viktigt att ge dem konsekvent uppmärksamhet och erkännande, samtidigt som man uppmuntrar till självständighet och hjälper dem att hitta styrka och värde inom sig själva.
Kan barn gå i psykologisk behandling?
Det går bra för barn att gå i psykologisk behandling men den anpassas efter barnets ålder och vad för problem som man behöver adressera. Vanliga metoder är samtalsterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT).
Vad är KBT?
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad terapiform där man hjälper individer att identifiera och utmana negativa tankemönster och beteenden som bidrar till ohälsa.
Vad är en barnpsykolog?
En barnpsykolog är en legitimerad professionell med kunskap och erfarenhet av att arbeta för barns och föräldrars mående och psykiska hälsa. De erbjuder terapi och rådgivning, men arbetar även med familjer i föräldrastöd och hela familjen när det finns behov för det. De samarbetar också med skolor för att skapa bra förutsättningar för barnet.
Kan man gå till en barnpsykolog privat?
Det går bra att gå till en barnpsykolog privat. På Lavendla har vi flera psykologer som har lång erfarenhet av att arbeta med barn och unga.
Kan man gå till en barnpsykolog online?
Det går bra att gå behandling online via video. Vi har flera barnpsykologer som arbetar digitalt på Lavendla.
Vart kan jag vända mig om jag eller mitt barn behöver hjälp av en barnpsykolog?
Beroende på hur gammalt barnet är kan man vända sig till olika instanser. Barnavårdscentralen (BVC), vårdcentral, ungdomsmottagningen eller skolkuratorn samt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) kan kontaktas utifrån behov. På Lavendla har vi erfarna barnpsykologer som också kan hjälpa till.
Hur kan en behandling hos en barnpsykolog gå till?
Att söka hjälp från en barnpsykolog är ett viktigt steg när ett barn upplever psykiska svårigheter eller om man har svårigheter som förälder. Här är en kort översikt över hur behandling kan se ut:
Första steget: Initial konsultation där psykologen bedömer behov genom samtal med barnet och föräldrarna.
Behandlingsplan: En individanpassad plan utvecklas, baserad på barnets specifika situation och behov.
Terapiformer: Vanliga metoder inkluderar lekterapi för yngre barn, där leken används som ett verktyg för uttryck och bearbetning, samt samtalsterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT) för äldre barn, som fokuserar på att ändra negativa tankemönster och beteenden. Andra metoder som familjeterapi kan också vara hjälpsamt.
Föräldrarådgivning: Föräldrar får vägledning och stöd för att bättre kunna hjälpa sitt barn hemma.
Uppföljning och justering: Behandlingsplanen utvärderas löpande och justeras efter behov för att säkerställa bästa möjliga resultat.
Det är viktigt att komma ihåg att varje barn är unikt, och därför kan behandlingen variera. Att arbeta tillsammans med en barnpsykolog kan ge dig och ditt barn de verktyg de behöver för att hantera sina känslor och beteenden på ett hälsosamt sätt. På Lavendla har vi barnpsykologer som kan hjälpa till att göra det svåra lättare.
Så tycker våra kunder
Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.
Margaretha
Mer artiklar inom terapi
