Hem / Lavendla Juridik / Tvistemål / Vårdnadstvist
  1. Lavendla Juridik

Vårdnadstvist

En vårdnadstvist kan vara väldigt uppslitande för alla inblandade. Ibland är det dock nödvändigt att genomföra en, för vad är väl viktigare än barnets bästa? Du behöver inte stå där ensam, vi finns här för dig.

Den som är vårdnadshavare för ett barn – oftast en eller två föräldrar – bär det praktiska ansvaret för hens personliga utveckling, hälsa och välbefinnande. 

Ibland uppstår en tvist om vem som ska vara barnets vårdnadshavare mellan föräldrarna. Vid sådana vårdnadstvister är det barnets behov och perspektiv som väger absolut tyngst. 

juridisk hjälp vid vårdnadstvist

Lagens utgångspunkt är att det är barnets bästa, inte föräldrarnas, som ska tillgodoses.

Om du har funderingar kring vad en vårdnadstvist innebär och hur en sådan tvist kan drivas är du varmt välkommen att höra av dig till Lavendla Juridik.

5 viktiga saker att känna till om en vårdnadstvist

  1. Domstolen utgår från att föräldrarna ska försöka ha gemensam vårdnad i en vårdnadstvist 
  2. Vid gemensam vårdnad ska föräldrarna gemensamt fatta beslut som rör barnet. För att detta ska fungera krävs att föräldrarna är överens. 
  3. Vid vårdnadstvister utgår domstolen från vad som är bäst för barnet. Det kan vara att barnet ska bo växelvis hos båda föräldrarna eller att en av föräldrarna får ensam vårdnad, som exempel. 
  4. Barnets egen vilja om var hen vill bo har betydelse för domstolen vid en vårdnadstvist, men den är inte avgörande. Ju äldre barnet är, desto större hänsyn tar domstolen till hens vilja. 
  5. Ett barn har rätt till kontakt med båda föräldrarna. Detta innebär dock inte att domstolen vid en vårdnadstvist alltid beslutar om att barnet ska bo växelvis hos föräldrarna. 

Vad är en vårdnadstvist?

En vårdnadstvist är en rättslig process som kan leda till att ärendet avgörs i domstol. 

I Sverige är utgångsläget att föräldrar ska ha gemensam vårdnad över sina barn, vilket innebär att de tillsammans fattar nödvändiga beslut om frågor som rör barnet. Besluten kan röra skola, boende, semesterveckor och så vidare. 

Vårdnadstvister uppstår oftast efter att föräldrar separerat eller genomgått skilsmässa. Det kan bli svårare för dem att ta gemensamma beslut när de inte längre lever tillsammans. 

Ibland kan föräldrar gått isär på grund av särskilt krångliga konflikter, som också kan bidra till samarbetssvårigheter.

Gemensam vårdnad anses bäst för barnet och självklart hade det varit mest gynnsamt ifall föräldrarna kunnat enats, men verkligheten ser tyvärr inte alltid ut så.

Viktigaste punkterna vid beslut om vårdnaden

  • Föräldrarnas samarbetsförmåga i frågor som rör barnet är av yttersta vikt i sammanhanget. Ju mer konfliktfritt samarbete, desto större chans till gemensam vårdnad.
  • Om en förälder hindrar barnet från att träffa den andre föräldern finns chansen att umgängessabotage blir aktuellt, något rätten tittar strängt på.
  • Vad föräldrarna själva vill kan också bli avgörande, om båda vägrar gemensam vårdnad får inte rätten besluta om det. 
  • Vid ensam vårdnad beslutas även om umgängesrätt för den andre föräldern, som normalt har rätt till umgänge med sitt barn.
  • Slutligen ska rätten alltid bedöma utifrån barnets bästa och hens intresse har alltid företräde. Barnets vilja väger tungt i förhållande till ålder och mognad.

Vad innebär att vara vårdnadshavare?

Vårdnadshavarna är oftast barnets föräldrar men kan också vara en utomstående i särskilda situationer. 

En vårdnadshavare är den (eller de) som har det juridiska ansvaret för barnet. Antingen en förälder, bägge föräldrarna eller någon utsedd av domstol. Det senare kan ske om bägge föräldrarna dött eller om de inte kan ta det ansvar som åvilar dem.

Som vårdnadshavare finns ett stort ansvar för barnets personliga förhållanden, hälsa, behov, utbildning och så vidare. Ansvaret består även av en rätt till omtanke, trygghet och en plikt att inte låta barnet bli utsatt för kränkningar. 

I takt med att barnet växer och blir äldre är det viktigt att vårdnadshavaren lyssnar och respekterar hens vilja samt önskemål. 

Som vårdnadshavare har man ansvaret för kontakten med myndigheter, sjukvård och skola samt för hanteringen av pass och liknande.

Vad innebär ensam vårdnad?

När någon får ensam vårdnad över barnet innebär det att den ene föräldern är ensam vårdnadshavare för hen.

Det innebär inte att den andre föräldern har förlorat sin rätt att umgås med barnet.

I samband med att vårdnadstvisten reds ut beslutas vanligtvis hur umgänget för den andre föräldern ska se ut.

Föräldern med ensam vårdnad har det ansvar som åligger en vårdnadshavare, vilket förklarats ovan. 

Det innebär ett juridiskt ansvar över barnet och såklart ett ansvar för en god uppfostran.

Vårdnadshavaren ska säkerställa att barnets behov uppfylls på bästa, möjliga sätt.

Hur uppstår vårdnadstvister?

En vårdnadstvist brukar uppstå när en eller båda parter ser sig som bättre lämpade att fatta aktuella beslut för barnet, eller att den ene eller båda anser att den andre vårdnadshavaren inte har förmåga eller omdöme att fatta aktuella beslut. 

Oftast handlar det om boendefrågan, men det kan också röra allvarliga saker som misskötsel av barnet eller missbruk. Föräldern kan då ansöka om att få ensam vårdnad i stället för gemensam vårdnad.

Rent rättsligt uppstår en vårdnadstvist när en stämningsansökan lämnats in till tingsrätten, det vill säga när en förälder ansöker om ensam vårdnad. Efter ansökan kan det huvudsakligen leda till två konsekvenser. 

Den andre föräldern kan godkänna ansökan. Detta leder till att ansökande förälder får ensam vårdnad ifall det är i linje med barnets bästa. Ifall den andre föräldern inte godkänner ansökan sätts processen i gång.

Domstolen kan bedöma tre frågor

1. Gemensam eller ensam vårdnad om barnet

Gemensam vårdnad är huvudregeln och det måste därför finnas relevanta skäl för att ensam vårdnad ska bli aktuellt. 

Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad ifall en eller bägge föräldrar vägrar. 

Som vårdnadshavare finns ett ansvar för barnets personliga förhållanden, vilket bland annat innebär både en rätt och skyldighet att bestämma i frågor kring hen. 

Vårdnadshavaren måste tänka på den andre förälderns och barnets vilja liksom på deras önskemål. 

2. Rätt till umgänge med barnet

Bara för att en förälder får ensam vårdnad innebär det inte att den andre föräldern inte får träffa barnet. Tvärtom vill domstolen att båda föräldrarna ska träffa och umgås med barnet för hens bästa. 

Det är endast i särskilda fall umgängesrätten går förlorad, när en risk för att barnet far illa finns. Sådana särskilda fall kan till exempel vara att barnet skadas av umgänget, där sexuella övergrepp, våld eller liknande förekommit. 

3. Var barnet ska bo

Det är upp till domstolen att alltid sätta barnets behov i första hand och se till hens bästa och rätt till skydd. 

För små barn, under tre år, finns en rekommendation om att inte ha växelvist boende. För äldre barn, som tumregel över 12 år, finns en större möjlighet att påverka vårdnadstvisten och boendefrågan. 

Det är alltså upp till domstolen att besluta hos vem barnet ska bo ifall de inte kan enas på egen hand.

Vad innebär barnets bästa vid vårdnadstvister?

Domstolens uppdrag är att utifrån båda parters berättelser bedöma vad som är bäst för barnet. 

vårdnadstvist om barn

Det är alltid barnets bästa som står i centrum i domstolen, inte vem som har mest rätt eller fel av föräldrarna. 

Det är upp till rätten att göra en helhetsbedömning av situationen och att beakta barnets rätt till en god framtida utveckling.

Barnets vilja

Barnets vilja kan ha betydelse för utgången i målet eftersom det är något rätten ska respektera. 

Vilken betydelse barnets vilja anses ha beror på hens ålder och mognad. Ju äldre barnet är, desto mer hänsyn tar rätten till vad hen vill och vice versa. 

Det är viktigt att skilja på ålder och mognad eftersom barn ibland inte har den mognadsgrad som krävs för att rätten ska beakta hens vilja.

Barns vilja mellan 11 och 14 år har i praktiken ansetts ha betydelse. I de flesta fall har domstolen dömt så som barnet önskat. 

Generellt bör barn under 12 år inte delta i rättegången eftersom de i allmänhet inte anses nå upp till tillräcklig mognad.

I andra fall har dock yngre barns vilja haft en avgörande betydelse och i vissa fall har barnen varit så unga som sex år. 

Viktigt att påpeka är att domstolen lägger större vikt vid barnets vilja när den överensstämmer med barnets bästa.

Barnet har rätt till en egen uppfattning om sina föräldrar

Smutskastande och påtryckningar från barnets föräldrar hör inte till ovanligheterna, särskilt inte när föräldrarna gått isär med stora konflikter. 

Det kan vara enkelt att framställa den andre föräldern negativt inför barnet, för att försöka få barnet att välja sida. Detta är förstås något som absolut bör undvikas eftersom barnet har rätt till en egen uppfattning om sina föräldrar. 

Det kan i relation till detta hända att barnet inte vågar säga vad hen verkligen vill, med risk för att såra en förälder. 

I andra situationer kanske barnets vilja inte stämmer överens med hens eget bästa.

Barnet anses må bäst vid gemensam vårdnad

Rätten tittar på behovet av en nära och god kontakt med bägge föräldrarna. Gemensam vårdnad anses främja kontakt med båda föräldrarna, vilket ligger i barnets intresse.

Finns en risk för att barnet far illa?

Rätten undersöker risken för att barnet eller en annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet förs bort utan lov eller på annat sätt far illa. Från och med 1 januari 2020 är dessutom barnkonventionen svensk lag, vilket kan leda till att barnet blir ännu mer hörd.

Sammanfattningsvis om barnets bästa

Begreppet barnets bästa inkluderar främst:

  • Det som ligger i barnets bästa intresse.
  • Barnets vilja och önskemål, i förhållande till ålder och mognad.
  • Barnets behov av en god relation till bägge föräldrarna.
  • Ifall barnet kan komma att bli utsatt för eventuella risker.
  • Barnets behov till en god utveckling.

Vanliga anledningar till osämja mellan föräldrar

Det kan finnas många olika anledningar till varför föräldrar är så oense att en vårdnadstvist blir sista utvägen. De vanligaste konflikterna är följande:

  • Att en förälder är våldsam.
  • Att en förälder är drog- eller alkoholmissbrukare.
  • Att en förälders vardagsmiljö riskerar att skada barnet.
  • Att bägge föräldrarna har svåra samarbetsproblem.
  • Att en förälder hotar och/eller planerar att otillåtet föra bort barnet.
  • Att en förälder vägrar den andre föräldern att umgås med och träffa barnet.
  • Att barnet av andra skäl far illa hos en förälder.

Dessa skäl kan skapa en svår situation och det är inte ovanligt att den ene föräldern känner ett ansvar att skydda barnet från den andre föräldern. 

Om någon av ovanstående orsaker är aktuell kan det vara en fördel att fullfölja en vårdnadstvist, eftersom barnet riskerar att påverkas mycket negativt.

Observera att det är tufft att själv genomföra en vårdnadstvist. Därför råder vi på Lavendla Juridik dig att alltid att ta hjälp från en jurist inom området. 

Det är dessutom en känslig process som kan leda till upprörda känslor. I flera vårdnadstvister är det vanligtvis ord mot ord som gäller, vilket gör det extra viktigt att framställa det som skett och aktuella omständigheter på ett sakligt vis.

Hur går processen till?

Här kan du läsa om hur vårdnadstvistprocessen går till steg för steg: 

1. Samarbetssamtal genomförs

För att hindra vårdnadstvisten att nå domstol finns möjligheten till samarbetssamtal, som syftar till att få föräldrarna att komma överens kring frågor som rör barnet. 

Ett alternativ är också att en medlare hjälper till. Notera att det under processens gång alltid finns tillfälle att nå en överenskommelse och därmed att avsluta målet. 

Samarbetssamtal sker hos kommunens familjerätt. Föräldrar har också möjligheten att gå i familjeterapi där fokus ligger på att förbättra deras relation. Det är helt gratis och sker så länge föräldrarna önskar.

Det går att avtala för barnets bästa. Om föräldrar enas kring boende, umgänge och vårdnad kan familjerätten hjälpa till att skriva ett avtal. 

På samma sätt som domstolsbeslut blir avtalet hos familjerätten också juridiskt bindande, om socialnämnden godkänner avtalet.

2. Stämningsansökan skickas in

Ibland kan det dock verka hopplöst, konflikten kanske är djupare rotad och samarbetssamtalen kanske inte leder någon vart. 

Då börjar vårdnadstvisten genom att en så kallad stämningsansökan skickas till tingsrätten. I ansökan skrivs det ene föräldern vill att rätten ska besluta om och varför det är bästa alternativet. 

Den andre föräldern får chans att svara på ansökan genom ett så kallat svaromål.

3. Tingsrätten kallar till ett första möte (så kallad muntlig förberedelse)

Tingsrätten bokar tid för ett möte där målet gås igenom. Bägge föräldrarna hörs och återigen försöker man få parterna att bli ense. 

Syftet med mötet är att föräldrarna ska dela med sig till domaren vad de anser vara barnets bästa. Det kan i detta skede hända att föräldrarna lyckas nå en lösning. Om lösningen överensstämmer med just barnets bästa kan målet avslutas. 

Ifall föräldrarna fortfarande inte kommer överens kan rätten fatta ett tillfälligt beslut om vårdnad, umgänge och/eller om boende som gäller under processens gång.

4. Socialnämnden genomför en utredning 

Utredningen går ut på att ta reda på vad barnets bästa faktiskt är. Det är en omfattande utredning som sker genom samtal med familjemedlemmar, närstående och med exempelvis skolpersonal. 

Den tar minst några månader och mynnar sedan ut i en rekommendation till tingsrätten som ligger till grund för bedömningen. Ju äldre barnet är, desto större inflytande får hens vilja.

5. Huvudförhandling sker

Efter att utredningen tagits emot av tingsrätten bestäms datum för rättegången. Under rättegången läggs bevisning fram och såväl parterna som vittnena hörs. 

Rättegången tar ofta flera månader och ibland upp till ett år ifall det rör sig om ett mer komplicerat fall.

6. Domen avgörs

Rätten överlägger och når ett beslut efter att huvudförhandlingen skett. Domen skickas sedan till föräldrarna och i domen hanteras vanligtvis alla de frågor föräldrarna är oense om. 

Ibland handlar det bara om vem som ska vara vårdnadshavare och i andra situationer är det mer detaljrikt, till exempel om var barnet ska lämnas och hämtas, fira högtider och så vidare.

7. Eventuell överklagan

En överklagan kan ske inom tre veckor och ifall en förälder är missnöjd med domslutet. 

Då går processen vidare till vår andra instans, hovrätten. 

Hovrätten gör en ny bedömning, men utgår från socialtjänstens och tingsrättens samlade material.

Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Det är en väldigt lång process ifall en vårdnadstvist fullföljs och ett råd är därför att tidigt komma överens om en lösning. 

Varje vårdnadstvist är unik och processen skiljer sig åt. Ibland löses konflikten på ett par månader samtidigt som tvisten i andra fall kan hålla på i ett och ett halvt år. 

Det beror på situationens komplexitet och diverse omständigheter. 

Ifall vårdnadstvisten når domstol tar det vanligtvis ett år innan ett beslut nås. Om överklagan till hovrätten sker brukar det dröja ytterligare sex månader.

Hur fördelas rättegångskostnaderna?

Oftast står föräldrarna själva för sina rättegångskostnader, oavsett vinnare. 

Det finns dock undantag, till exempel när en förälder medvetet saboterat processen genom att stämma den andre föräldern för ensam vårdnad flera gånger. 

För hjälp att betala kostnaderna finns statlig rättshjälp som går att ansöka om för den med begränsad ekonomi. I vissa fall täcker även en privat hemförsäkring rättegångskostnaderna.

Lavendla Juridik finns i hela Sverige

Stockholm, Göteborg, Malmö eller en annan ort, oavsett var i landet du befinner dig finns Lavendla Juridik här för dig. Du väljer själv hur du vill mötas, via telefon, online eller i ett personligt möte.

Kan vi hjälpa dig?

Kontakta oss via formuläret så hör vi av oss till dig.

Mer läsning