Hem / Lavendla Juridik / Tvistemål

Tvistemål

En tvist kan exempelvis uppstå när en köpare är missnöjd med ett köpt objekt såsom en fastighet, bil eller företag.

Områden inom tvistemål

Tvister kan också handla om familjerättsliga problem, såsom vårdnadstvister. Regelverket kring tvistemål och brottmål återfinns i rättegångsbalken.

Dispositiva och indispositiva tvistemål

I juridiken skiljer man på två olika typer av tvistemål, dispositiva och indispositiva tvistemål. Dispositiva tvistemål är sådana tvister där parterna på egen hand kan förlikas. Det handlar framförallt om kommersiella tvister. De allra flesta tvistemål är dispositiva. Den här artikeln fokuserar på dispositiva tvistemål.

Indispositiva tvistemål är sådana tvistemål där parterna inte själva kan förlikas. Det handlar framförallt om familjerättsliga mål, exempelvis skilsmässa. I indispositiva tvistemål har staten ansett sig ha ett sådant intresse av saken att förlikning mellan parterna själva inte anses lämpligt. 

Förenklat tvistemål när tvisten understiger visst belopp

När ett dispositivt tvistemål understiger ett visst belopp, för närvarande strax över 20.000 kronor, ska tvisten avgöras genom så kallat förenklat tvistemål. Syftet med förenklat tvistemål är att förenkla processen så att den inte blir onödigt kostsam för parterna. 

Ta hjälp! Det brukar vara enklare att komma till rätt med eventuella bekymmer då.

Anders Samuelsson, jurist

Vill du rådgöra med oss?

Kontakta oss via formuläret, så hör vi av oss till dig.

Möt våra jurister

Skiljeförfarande istället för tvistemål i allmän domstol

Kan parterna inte förlikas trots försök, får saken lösas genom tvistemål. Mellan större affärspartners är det vanligt att avtala om att tvisten ska lösas genom skiljeförfarande istället för i allmän domstol.

Skiljeförfarande är fördelaktigt i relation till tvistemål i allmän domstol, bland annat genom att processen går snabbare och parterna själva kan utse domare som är specialiserade inom det omtvistade. Finns det ingen skiljeklausul som säger att tvisten ska lösas genom skiljeförfarande, får tvisten lösas i allmän domstol, om inte parterna kommer överens om något annat. 

Tvister kan bli dyra och långdragna 

Tvister kan bli mycket kostsamma, både ekonomiskt och tidsmässigt för båda parter. Om tvisten är mellan två affärspartners kan den också bli kostsam för framtiden i form av förlorad handel och samarbete.

Domstolen ska i dispositiva tvistemål verka för att parterna förliks. Enligt huvudregeln ska den part som förlorar rättegången stå för båda parternas rättegångskostnader. Rättegångskostnaderna kan komma att bli mycket höga. 

Undvik tvistemål och försök nå en överenskommelse på egen hand 

För att undvika tvist vid domstol bör parterna först och främst på egen hand försöka komma överens om en lösning. Om det inte går kan parterna pröva att lösa tvisten genom medling.

Medling är en alternativ tvistlösningsmetod som går ut på att en neutral person, en medlare, försöker få parterna att hitta en gemensam lösning på sina problem. Det är vanligt att konflikter löses mellan parterna och att förlikning sker, det vill säga att lösning sker utan involvering av en domstol och utan en tvistemålsprocess. 

Översiktsbild – Så går tvistemål till i allmän domstol  

I ett tvistemål kallas parterna för käranden respektive svaranden. Käranden är den part som väcker talan mot den andra parten som kallas för svaranden.

Om en köpare till exempel köpt en fastighet, som hen anser vara belastad med fel, kan köparen väcka talan i domstol mot säljaren innehållandes olika typer av juridiska krav till följd av felen. Ett krav kan exempelvis vara begäran om skadestånd. Köparen kallas då för käranden och säljaren för svaranden i tvisten. 

Tvistemål inleds med stämningsansökan

Tvistemålet inleds med att käranden skickar in en stämningsansökan till tingsrätten. En stämningsansökan ska bland annat innehålla uppgifter om käranden och svaranden såsom namn, telefonnummer, adress med mera, kärandens yrkanden, bakgrund till kärandens yrkanden rllrt grunder och bevisning.

Kärandens yrkanden, grunderna till yrkandet och svaromål

Genom yrkanden anges hur man vill att domstolen ska döma i frågan. Till exempel kan yrkandet vara att svaranden ska betala ett visst belopp till käranden, exempelvis “käranden yrkar att domstolen förpliktar svaranden att till käranden utge 50.000 kr”. Det kan finnas flera yrkanden i en stämningsansökan. 

Grunderna förklarar och motiverar varför käranden har rätt till sitt anspråk. Till exempel “Käranden har, enligt avtal, en fordran mot svaranden på 50.000 kronor för en såld bil vars betalning ännu inte har erlagts.” 

Svaranden besvarar kärandens stämningsansökan med svaromål.  Svaromålet innehåller bestridande eller medgivande av kärandens yrkanden. I svaromålet ska också framgå svarandens grunder för eventuellt bestridande, exempelvis “svaranden bestrider kärandens yrkande om att till käranden erlägga 50.000 kronor då bilen är behäftad med väsentliga fel”. 

Bevisning i tvistemål

Både käranden och svaranden behöver ingen bevisning som styrker de påståenden som respektive part lagt fram. Bevisning kan exempelvis vara skriftlig i form av ett avtal och mailkorrespondens mellan parterna samt muntliga förhör med vittnen. I Sverige gäller fri bevisföring och fri bevisvärdering.

Fri bevisföring innebär att parterna får åberopa all bevisning som de kan få tag på. Fri bevisvärdering innebär att domstolen prövar värdet av bevisningen fritt. I andra länder, till exempel USA, gäller vissa restriktioner för vad som får användas som bevis. Ofta gäller att den part som påstår något har bevisbördan för påståendet.

Förberedande av tvistemålet

Efter godkänd stämningsansökan och efter att svaranden inkommit med svaromål till tingsrätten kallar tingsrätten till en muntlig förberedelse. Då träffas parterna hos domstolen och förberedelsen leds av en domare.

Domaren kan inleda en diskussion för att se om förlikning är möjlig. Tingsrätten brukar göra en sammanställning och tidsplan för handläggningen av målet under förberedelsen. Förberedelsen brukar avslutas med redovisning av bevismaterial. 


Tvisten kan avgöras skriftligen

Om det inte behövs en huvudförhandling och ingendera part begär att hålla huvudförhandling kan tvisten avgöras skriftligen. Om det beslutas att tvisten ska avgöras skriftligen, får båda parter möjlighet att skriftligen slutföra sin talan innan domstolen avgör tvisten genom dom.

Huvudförhandling i tvistemål

En domstol kan bestå av en eller tre domare, beroende på hur komplicerat och omfattande tvistemålet är. Under huvudförhandlingen får parterna möjlighet att presentera sin bevisning, muntlig såväl som skriftlig. Parterna får också möjlighet att förhöra varandras vittnen.

Efter huvudförhandling kan dom avkunnas i målet. Domen innehåller svar på tvistens frågor och avgör tvistens utfall. Domen brukar skickas ut skriftligen till parterna vid ett senare tillfälle. Domen kan överklagas inom tre veckor. Hur man överklagar anges tillsammans med domen. 

Om en part uteblir från rättegången kan tredskodom meddelas. Tredskodom innebär att en parts yrkanden fastställs, vilket innebär att den part som uteblivit och inte deltagit i rättegången förlorar målet.

Vilken tingsrätt ska stämningsansökan skickas in till?

Utöver en korrekt skriven stämningsansökan måste stämningsansökan skickas in till rätt tingsrätt. Huvudregeln är att stämningsansökan skickas in till den tingsrätt där svaranden är skriven eller har sitt säte. Det finns dock undantag från huvudregeln, till exempel i vissa fall om tvisten är mellan en konsument och näringsidkare eller om någon annat forum angivits genom avtal. 

Behöver du hjälp med en stämningsansökan och/eller en tvist?

Om du överväger stämning och ska skriva en stämningsansökan är det klokt att konsultera med en jurist. Juristen kan göra en preliminär bedömning av det juridiska läget och tala om för dig om det är lönt att gå till domstol eller inte. Om du är i en pågående tvist, antingen som käranden eller svaranden, kan juristen hjälpa dig med din juridiska argumentation.

Att ha ett juridiskt ombud är inget krav, men det är starkt rekommenderat att ha ett juridiskt ombud, inte minst om tvisten handlar om stora ekonomiska belopp. Ofta går det att få ersättning för sina ombudskostnader genom hemförsäkring eller företagsförsäkring. Juristen hjälper dig utreda vilka möjligheter du har att få täckning för dina ombudskostnader genom din försäkring (rättsskydd).

Här finns Lavendla

Du hittar all juridisk rådgivning på samma plats – nära dig.

Skrivet av Catharina Looft

Chefsjurist

Catharina har över 20 års praktisk erfarenhet av familjejuridik och har både undervisat på universitet samt haft ledande positioner i flertalet juridiska företag. Som chefsjurist är Catharina ansvarig för Lavendlas jurister och dess utbildning som kvalitetssäkring. Catharina är verksam på Lavendlas huvudkontor i Stockholm.