Hem / Lavendla Juridik / Familjerätt / Bodelning / Bodelning vid dödsfall

Bodelning vid dödsfall

Lavendla guidar dig genom juridiken kring bodelning vid dödsfall. Vi svarar på de vanligaste frågorna och finns här för dig om du behöver mer hjälp.

Skillnad mellan bodelning vid dödsfall och skilsmässa

Bodelning vid dödsfall skiljer sig åt från bodelning vid skilsmässa. Bodelning vid dödsfall varierar också beträffande om den avlidne var gift eller sambo. Bodelning vid dödsfall sker mellan den avlidnes arvingar och eventuella universella testamentstagare samt efterlevande make/maka eller sambo. Innan en bodelning kan genomföras måste en bouppteckning först upprättas.

Tidslinje för bodelning efter dödsfall

  1. Bouppteckningsförrättningen är tillfället då bouppteckningen  kontrolleras och undertecknas. Bouppteckningsförrättningen ska hållas max tre månader efter dödstillfället och bouppteckningen ska lämnas till Skatteverket senast en månad därefter.
  2. Bouppteckningen är den handling som visar den avlidnes tillgångar och skulder och är grunden till bodelningen. Bouppteckningen visar också vilka som har rätt till arv.
  3. Vid bodelningen ingår giftorättsgods alternativt samboegendom beroende på om den avlidne var gift eller sambo. I vissa fall är en bodelning inte nödvändig.
  4. Ett bodelningsavtal bör skrivas i samband med att bodelningen avslutats, som ett bevis på att bodelning har skett.
  5. Arvskifte kan därefter genomföras.

Varje person och situation är unik. Ta reda på vad som gäller för dig och planera för framtiden. Det ger dig trygghet.

Catharina Looft, chefsjurist

Vill du veta mer om våra tjänster?

Ring oss på 0770 - 33 90 70 eller fyll i formuläret så återkommer vi så snart som möjligt.


Vanliga frågor

Hur fungerar bodelning vid dödsfall om den avlidne var gift?

Ifall den avlidne var gift vid dödstillfället ska makarnas tillgångar som regel fördelas genom en bodelning. Eftersom ena parten avlidit är giftermålet upplöst och giftorättsgodset ska fördelas mellan efterlevande make/maka och den avlidnes dödsbodelägare.

Vid en dödsbodelning tar dödsbodelägarna den avlidnes “plats” i bodelningen eftersom de har rätt till den avlidnes andel genom arv och eventuellt testamente. Den andra andelen i bodelningen är efterlevande makes/makas. Dessa ska komma överens om bodelningen. 

Hur regleras giftorättsgods och enskild egendom vid bodelning efter dödsfall?

Det är viktigt att vara medveten om skillnaden mellan giftorättsgods  och enskild egendom vid en bodelning efter dödsfall.

I regel är giftorättsgods allt makarna äger och det som fördelas lika i bodelningen.

Det som inte fördelas lika är enskild egendom. Egendom kan vara enskild bland annat genom villkor i äktenskapsförord, testamente och gåvobrev.

Kan efterlevande make/maka begära att behålla sitt giftorättsgods?

Ja, det finns en valmöjlighet för efterlevande make/maka som innebär ett beslut om att behålla sitt giftorättsgods. En sådan begäran innebär att makarnas giftorättsgods inte fördelas lika, eftersom vardera sida behåller sitt eget giftorättsgods.

Det kan exempelvis vara gynnsamt att göra ett sådant val om efterlevande make/maka har mer giftorättsgods än den avlidne och den avlidne har skulder eller ett testamente till förmån för annan.

Begäran kan framföras vid bouppteckningsförrättningen och valet bör antecknas i bouppteckningen. Valet kan dock som senast framföras vid bodelningen.

Vad sker om det endast finns en dödsbodelägare?

Om det bara finns en dödsbodelägare till den avlidnes dödsbo krävs ingen bodelning.

Det kan bli aktuellt om makarna bara har gemensamma barn och det saknas ett testamente som anger något annat. Då kommer efterlevande make/maka ärva den avlidnes del direkt och barnen blir efterarvingar

Observera att för registrerade partnerskap gäller samma regler som för gifta.

Vad sker om den avlidne var sambo?

Sambor har ingen legal arvsrätt. Reglerna är därför annorlunda gentemot bodelning vid dödsfall när den avlidne var gift.

Bodelning vid dödsfall när den avlidne var sambo sker enbart ifall efterlevande sambo begär det. I bodelningen ingår bara samboegendom, det vill säga gemensam bostad och bohag. För att samboegendom ska ingå i bodelningen krävs dessutom att det införskaffats för gemensamt bruk.

Det är bara efterlevande sambo som kan begära att bodelning ska genomföras. Begäran måste framföras senast vid bouppteckningsförrättningen. Efterlevande sambos samboegendom och begäran om bodelning ska antecknas i bouppteckningen.

Hur påverkar samboavtal bodelning vid dödsfall?

Sambor kan gemensamt besluta om att bodelning inte ska ske. Sambor kan också besluta om att viss egendom ska undantas från bodelningen. Dessa beslut måste skrivas ned i ett samboavtal. När ett samboavtal innehåller villkor om att bodelning inte ska ske, kan efterlevande sambo inte begära bodelning vid dödsfallet.

Det finns dock en skyddsregel för efterlevande sambo i samband med att ena sambon avlider. Den kvarlevande sambon har rätt till samboegendom som motsvarar ett värde om två prisbasbelopp (år 2020 totalt 94 600 kr). Skyddsregeln förutsätter att sambon begärt bodelning och att det finns egendom som motsvarar värdet.

Hur fungerar bodelning vid dödsfall om den avlidne har barn/särkullbarn?

En bodelning ser annorlunda ut beroende på förhållandetyp och om gemensamma barn eller särkullbarn finns.

Gemensamma barn blir efterarvingar och får vänta på arv tills efterlevande make/maka också avlidit. Efterlevande make/maka är ensam dödsbodelägare och ingen bodelning krävs ännu. 

Särkullbarn har rätt till arv direkt. Det innebär att en bodelning ska genomföras med särkullbarnet som träder in i den avlidnes plats och efterlevande make/maka med rätt till sin andel från bodelningen. Båda blir dödsbodelägare, men ett eventuellt testamente kan påverka dödsbodelägarkretsen.

Hur regleras bodelning mellan sambo och gemensamma barn/särkullbarn?

Eftersom sambor saknar arvsrätt kommer efterlevande sambo enbart få sin andel i bodelningen, om en bodelning begärs. Efterlevande sambo kommer därför inte att ta del i arvet efter den avlidne, om inget testamente som ändrar detta faktum finns.

Det innebär att den avlidnes barn blir dödsbodelägare och får del av arvet. Efterlevande sambo är dock dödsbodelägare tills bodelning genomförts.

Vad sker i en bodelning efter ett dödsbo med skulder?

Skulder som finns i den avlidnes dödsbo måste betalas innan bodelning och arvskifte kan ske.

I annat fall kan konsekvensen bli att dödsbodelägare tvingas betala tillbaka skulden eller lämna tillräckligt mycket egendom för att kunna svara för skulden. Det kan då vara en god idé att som efterlevande make/maka att framföra en begäran om att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods.

Möt våra jurister

Vi kan hjälpa dig

Ring oss på 0770-33 90 70 eller fyll i formuläret så återkommer vi så snart som möjligt.

Harald Zaar

Tomas Kolbjer är en av våra duktiga jurister som du kan komma i kontakt med.