Giftorättsgods

Det kan vara viktigt att veta vad giftorättsgods egentligen är. Speciellt vid skilsmässa eller dödsfall, eftersom det avgör hur egendomen ska fördelas. Giftorättsgods delas lika mellan makarna i en eventuell bodelning, d.v.s. de får hälften var. Det som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Utgångspunkten är att all egendom, köpt före eller under äktenskapet, är giftorättsgods. I det följande beskrivs vad som gäller för giftorättsgods och några viktiga undantag. 

 

Vad är giftorättsgods och giftorätt?

I ett äktenskap skiljer man mellan två sorters egendom. Med egendom menas allt som makarna äger oavsett om ägandet är gemensamt eller ensamt. Egendom kan vara enskild, vilket innebär att egendomen inte kommer att ingå i eventuell bodelning. Egendomen kan också vara giftorättsgods, vilket innebär att egendomen räknas med i eventuell bodelning. Förenklat kan man säga att giftorättsgods är makarnas gemensamma egendom och hälftendelningen är deras s.k. giftorätt. Genom krav om att egendom ska vara enskild, ”skyddas” egendomen vid en skilsmässa eller dödsfall och stannar på så vis inom familjen. 

 

5 viktiga punkter om giftorättsgods

  1. Giftorättsgods är den egendom som makarna ska dela lika på vid dödsfall eller skilsmässa.
  2. Enskild egendom är inte giftorättsgods och ingen likadelning ska ske. Det är viktigt att skilja mellan enskild egendom och att ensam äga något. 
  3. Den egendom du vill säkra från en framtida bodelning bör göras till enskild. 
  4. Egendomens pris, vem som köpte eller när egendomen köptes spelar ingen roll. Allt giftorättsgods delas lika. 
  5. Huvudregeln är att egendomen är giftorättsgods. Personlig och särskild egendom är undantag. 

 

Giftorättsgods som huvudregel

Det går att begränsa giftorätten genom att skriva ett äktenskapsförord där viss egendom kan göras enskild. Om makarna däremot inte har ett äktenskapsförord är utgångspunkten att all egendom är giftorättsgods. Det spelar ingen roll om egendomen köpts före eller under äktenskapet. Det makarna äger är giftorättsgods om det inte visas att det är enskild egendom. Den make som påstår att viss egendom är enskild måste själv kunna styrka det. Egendomens pris spelar ingen roll och inte heller vem som betalat för vad. 

 

Hur blir egendomen enskild?

  1. Med make krävs äktenskapsförord för att slippa dela egendom vid eventuell bodelning.
  2. För att skydda egendom man ger bort från bodelning krävs gåvobrev med villkor om enskild egendom.
  3. För att skydda egendom som någon ärver krävs ett testamente som innehåller krav om enskild egendom.

 

Personlig egendom ingår inte i giftorättsgodset

Det finns egendom som p.g.a. sin speciella karaktär inte ska ingå i en bodelning även fast den inte är enskild. Hit hör personlig egendom, vilket är egendom som används uteslutande för personligt bruk. Exempel på personlig egendom är smycken och kläder. Det innebär att om ett gift par beslutar sig för skilsmässa kommer de att få behålla personlig egendom för sig själv. Ena maken får t.ex. behålla sina smycken och andra maken får t.ex. behålla sina golfklubbor (regeln gäller endast i rimlig omfattning!)

OBS! När det gäller bodelning vid dödsfall är ovanstående regel bara aktuell för efterlevande make/maka som själv får ta undan sin personliga egendom. Det innebär att den avlidnes personliga egendom kommer att ingå i bodelningen. 

 

Särskild egendom ingår inte i giftorättsgodset

Särskild egendom är personliga rättigheter. Sådan egendom ska inte ingå i bodelning även om det formellt sett är giftorättsgods. Exempel på särskild egendom är rätt till skadestånd, upphovsrätt och företagsägda tjänstepensioner. 

Notera! När särskild egendom exempelvis utbetalas byter egendomen karaktär och blir föremål för bodelning. Det ställs också viktiga krav på att egendomen ska vara särskild. Kolla därför alltid en extra gång med jurist eller advokat vad som gäller avseende din särskilda egendom. 

 

Giftorättsgods vid bouppteckning och arv

När någon avlider görs i första hand en bouppteckning där den avlidnes tillgångar och skulder ställs upp. Om den avlidne var gift sker vanligtvis en bodelning efteråt, där den avlidnes giftorättsgods och enskilda egendom klargörs. Giftorättsgodset ärvs av efterlevande make/maka eller arvingar vilket också är fallet för den enskilda egendomen (om inget annat skrivits i testamente). Det är ett vanligt missförstånd att den avlidnes make/maka inte har rätt till den avlidnes enskilda egendom, utan bara till giftorättsgodset. Det gäller vid skilsmässa, men behöver inte vara fallet vid dödsfall. Enskild egendom kan utgöra arv för efterlevande make/maka om inget annat står skrivet i den avlidnes testamente.

 

Giftorättsgods och särkullbarn

Enligt svensk lag ärver efterlevande make/maka före gemensamma barn (bröstarvingar). Särkullbarn, d.v.s. barn utanför aktuellt äktenskap, har däremot rätt att få ut sin laglott direkt, vilken är hälften av sin förälders kvarlåtenskap. Ifall enskild egendom ska ”skyddas” från den avlidnes efterlevande make/maka är det viktigt att det skrivs och framgår av testamentet. Även fast efterlevande make/maka har rätt att ärva den avlidne kommer särkullbarnets laglott alltid ha företräde. 

 

Efterlevande make kan välja att behålla sitt giftorättsgods

Det finns en s.k. jämkningsregel enligt svensk lag. Den innebär att efterlevande make vid dödsfall kan begära att bodelning inte ska göras. Då får maken behålla sitt giftorättsgods och den avlidnes dödsbo behåller sitt. Det är en bestämmelse som kan orsaka stora konsekvenser eftersom det innebär att en likadelning undviks. 

Regeln finns bl.a. för att skydda efterlevande make mot särkullbarn. Särkullbarn är barn som endast är den ena makens barn. Särkullbarn ärver den avlidne maken (föräldern) direkt. När regeln används ärver särkullbarnen endast sin förälders giftorättsgods och eventuell enskild egendom. Särkullbarnen får då ingen rätt till den efterlevande makens giftorättsgods eftersom bodelning inte skett. Bestämmelsen är vanlig när den efterlevande maken har mer tillgångar än den avlidne. Den efterlevande maken önskar då behålla sin egendom istället för att låta den tillfalla särkullbarn eller testamentstagare. Kort och gott innebär det att regeln används när den efterlevande maken är den ”rikare”. 

 

Efterlevande make kan välja hur mycket giftorättsgods som ska bodelas

Det är också upp till efterlevande make ifall han eller hon vill att en del av makarnas giftorättsgods ska likadelas i bodelning. Som exempel kan maken välja att 50 % av varje sidas giftorättsgods ska ingå och att resten inte ska ingå i bodelning. Ifall ena makens giftorättsgods är 600 000 och den andras är 400 000, blir istället fördelningen 300 000 kr och 200 000 kr. Resterande egendom hålls utanför. 

 

För ytterligare frågor och svar

Tveka inte på att kontakta våra duktiga jurister på Lavendla.