Bouppteckning

Lia och Hanna Lavendla Juridik

Bouppteckning och regler för dödsboet efter dödsfall

När en bouppteckning upprättas är det mycket viktigt att alla moment gått rätt till för att inga konflikter och praktiska problem ska uppstå. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till ett möte och den avlidnes tillgångar och skulder ska redovisas på ett korrekt vis. Om du ska ansvara för en bouppteckning och behöver hjälp är du varmt välkommen att kontakta Lavendla.  Du når oss på 0770 – 33 90 70 eller via kontaktformuläret nedan.

Bouppteckning - Topp 5 viktiga saker och regler om bouppteckning du bör känna till

  1. Tid: En bouppteckningsförrättning måste ske inom 90 dagar från dödsfallet. Själva bouppteckningshandlingen måste skickas in i tid till Skatteverket, d.v.s. inom en månad från förrättningsdagen, dock senast 4 månader från dödsfallet.

  2. Ansvar: Ansvaret för att det hålls en bouppteckningsförrättning och att bouppteckningen skickas in till Skatteverket i tid vilar i första hand på den dödsbodelägare som har närmast tillgång till boet, t.ex. efterlevande make/maka eller sambo.

  3. Dödsboanmälan: Om det inte finns tillräckligt med tillgångar i dödsboet för att betala en begravning samt andra kostnader som uppstått till följd av dödsfallet kan bouppteckningen i regel ersättas med en dödsboanmälan. Detta är dock inte tillåtet när dödsboet äger en fastighet eller annan tomträtt.

  4. Äktenskap: Om den avlidne var gift vid dödsfallet ska den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder också tas upp i bouppteckningen. Det ska i regel också göras en bodelning. På grund av detta ska den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder också tas upp i bouppteckningen.

  5. Sambo: Om den avlidne var sambo och den efterlevande sambon önskar bodelning ska samboegendomen redovisas i bouppteckningen.

 

Video 2 min - Ekonomi och bouppteckning vid dödsfall

17 frågor och svar gällande reglerna kring bouppteckning

Vi på Lavendla Juridik får dagligen frågor gällande bouppteckning. Av denna anledning har vi nedan valt att göra en sammanställning av alla de frågor och svar som är allra vanligast förekommande hos oss. Vi besvarar frågorna i följande turordning:

1. Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är en skriftlig handling där man redovisar en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. Om den avlidne var gift vid dödsfallet ska även den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen. Om den avlidne var sambo bör även sambons så kallade samboegendom tas upp i bouppteckningen. Anledningen till detta är att man efter förrättandet av en bouppteckning i regel också gör en så kallad bodelning. Ett eventuellt testamente från den avlidne eller äktenskapsförord ska alltid bifogas i bouppteckningen.

När bouppteckningen blivit registrerad hos Skatteverket fungerar den som en slags id-handling för dödsboet. Utan en godkänd och registrerad bouppteckning hos Skatteverket kan dödsbodelägarna aldrig avsluta den avlidnes bankkonton eller sälja hens eventuella innehav av värdepapper såsom aktier och obligationer. Dödsbodelägarna kan heller inte sälja en eventuell bostadsrätt eller fastighet utan att det finns en registrerad bouppteckning hos Skatteverket.

2. Hur går en bouppteckning till?

  1. En bouppteckning startar med en kallelse till bouppteckningsförrättningen. Förrättningen är frivillig och syftar till att ge dödsbodelägarna en överblick över dödsboet. 
  2. Det som kommit fram under förrättningen, dödsboets samtliga tillgångar och skulder, sammanställs skriftligen. Dokumentet är dödsboets identitetshandling och visar vem som är behörig att företräda dödsboet. 
  3. Dokumentet skickas till Skatteverket tillsammans med övriga handlingar (exempelvis testamente, fullmakt m.m.). 
  4. Skatteverket handlägger bouppteckningen som normalt tar en månad. I vissa fall krävs komplettering, vilket Skatteverket då informerar om. 

När handläggningen är avslutad och bouppteckningen är godkänd får den som skickade in ansökan tillbaka originalet. I samband med detta är bouppteckningen är avslutad och arvskifte kan ske (om alla är överens).

3. Måste man göra en bouppteckning?

Enligt 20 kap. ärvdabalken måste en bouppteckningsförrättning hållas senast 90 dagar efter dödsfallet. Därefter ska själva bouppteckningshandlingen skickas in till Skatteverket för registrering senast en månad efter förrättningen. Under särskilda förutsättningar kan bouppteckningen ersättas av en så kallad dödsboanmälan. För att detta ska vara tillåtet krävs att dödsboets tillgångar inte räcker till för att betala begravningskostnaderna samt andra kostnader som uppstått i samband med dödsfallet. Därtill får det inte finnas någon fastighet eller tomträtt bland den avlidnes tillgångar, i sådant fall måste alltid en bouppteckning upprättas.

Om kriterierna för dödsboanmälan är uppfyllda bör anhöriga göra en anmälan om detta till socialnämnden i den avlidnes hemkommun. Socialnämnden ansvarar sedan för att en dödsboanmälan lämnas in till Skatteverket

4. Vem bär ansvaret för att handlingen upprättas?

Ansvaret för att en bouppteckning görs vilar i första hand på den dödsdelägare som har närmast tillgång till boet, t.ex. efterlevande maka eller sambo.

5. Vem är bouppgivare?

Den eller de personer som har hand om dödsboets egendom eller har bäst kännedom om egendomen ska vara så kallade bouppgivare vid bouppteckningsförrättningen. Bouppgivaren behöver inte nödvändigtvis vara dödsbodelägare eller nära anhörig. Det är dock vanligt att efterlevande make/maka eller sambo är bäst lämpad för denna roll. Bouppgivarens uppgift är att ge en komplett redogörelse för dödsboets alla tillgångar och skulder på dödsdagen. En förrättningsman får aldrig vara bouppgivare.

6. Varför ska makens/makans tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen?

Om den avlidne var gift vid dödsfallet ska det normalt sett göras en bodelning, Vid en bodelning delas makarnas giftorättsgods upp i lika delar. Den handling som ligger till grund för bodelningen är bouppteckningen och därför är det viktigt att den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder också tas upp i bouppteckningen. Om det finns efterarvingar (barn, barnbarn osv.) används bouppteckningen också som underlag för att fastslå deras rätt i den efterlevande makens/makans dödsbo.

7. Ska sambolagen betraktas i bouppteckningen?

Till skillnad från makar har sambor inte arvsrätt efter varandra. Om det finns samboegendom, och den efterlevande sambon begär att en bodelning ska göras, måste dock samboegendomen redovisas i bouppteckningen. Om sambon är testamentstagare kan sambons samtliga tillgångar behöva redovisas i bouppteckningen. Önskar den efterlevande sambon att bodelning ska ske måste detta framföras senast vid bouppteckningsförrättningen.

8. Vad är skillnaden mellan bouppteckning och arvskifte?

Bouppteckningen är det skriftliga dokument som upprättas över dödsboets tillgångar och skulder. Det upprättas när de arvsberättigade samlas på förrättningen. Dokumentet skickas sedan med andra behövliga handlingar in till Skatteverket för handläggning. Arvskifte är däremot när arvet efter den avlidne fördelas ut, vilket sker efter att bouppteckningen avslutats. Arvskiftet förutsätter att samtliga är överens. I samband med arvskiftet upprättas en arvskifteshandling, vilket är det privata avtalet mellan dödsbodelägarna som reglerar hur arvet fördelats. Både bouppteckning och arvskifte resulterar alltså i skriftliga handlingar.

Bouppteckningens olika roller: En person kan ha en eller flera roller

  • Bouppgivare: den som har bäst koll på dödsboets tillgångar och skulder, vanligtvis någon som stått nära den avlidne (t.ex. en make, maka, barn).
  • Dödsbodelägare: de som har ett direkt arv från dödsboet.
  • Efterarvinge: de som ärver när en tidigare arvinge/dödsbodelägare avlidit.
  • Förrättningsmän (också kallade gode män): två utomstående personer som intygar att bouppteckningen är korrekt och att tillgångarna värderats riktigt.
  • Ingivare: den som sköter all kontakt med Skatteverket.

 9. Vad är skillnaden mellan dödsbodelägare och efterarvingar?

Dödsbodelägare är de arvingar och testamentstagare som har omedelbar rätt till en andel i boet. Det är de dödsbodelägare som finns upptagna i bouppteckningen som har rätt till att exempelvis avsluta den avlidnes bankkonton eller sälja bostaden. Det är också mellan dessa dödsbodelägare som arvet fördelas.

Om den avlidne var gift och makarna har gemensamma barn är barnen efterarvingar. Efterarvingar måste vänta på sitt arv till dess båda makarna är döda. I det fall den avlidne var gift men inte hade några bröstarvingar, men det exempelvis finns föräldrar eller syskon, är dessa istället efterarvingar.

10. Kan man göra bouppteckning själv?

Det finns inga juridiska hinder för dödsbodelägarna att själva upprätta bouppteckningen, under förutsättning att bouppteckningen skrivs under av de utomstående gode männen. Det är dock i många fall klokt att ta hjälp av en familjerättsjurist, framförallt om dödsboet innehåller tillgångar av skiftande slag. Eventuella misstag med bouppteckningen kan ge upphov till både praktiska problem och vara kostsamma att åtgärda i efterhand. (står på sidan) Ifall bouppteckningen görs på egen hand är det bouppgivaren som har ansvaret för bouppteckningen. Bouppgivaren utser i sin tur två förrättningsmän. De gode männen ska som vanligt intyga att bouppteckningen gått till på riktigt sätt. 

11. När är det (o)lämpligt att göra bouppteckningen själv?

Vilket jobb som krävs med en bouppteckning beror dels på dödsboets innehåll och dels på arvssituationen. I ett dödsbo kan exempelvis hus, lägenhet, bil, båt, försäkring, fonder, aktier, smycken, kontanta medel, bolån, övriga banklån, företag m.m. finnas. Beroende på hur mycket tillgångar och skulder som finns - desto enklare eller svårare blir det att på egen hand genomföra bouppteckningen.

Dödsbon av enkel karaktär - ok att göra bouppteckningen privat

För dödsbon av enkel karaktär finns inga problem med att göra bouppteckningen själv, om man är påläst och har koll på den övergripande juridiken och siffror. Ett litet dödsbo kan innehålla t.ex. en bil, lösöre, sparkonton och lån på samma bank. Sådana dödsbon med samlade tillgångar och skulder är enkla att överblicka. Om dödsbodelägarna är överens om arvet går det att genomföra en bouppteckning på egen hand om man följer reglerna, processens gång och tar hänsyn till de olika roller som finns. 

Större dödsbon - lämpligare att få hjälp med bouppteckningen

För dödsbon av större och mindre överblickbar karaktär råder vi till att få hjälp med bouppteckningen. Det är möjligt att även i mer omfattande dödsbon göra bouppteckning på egen hand, men fel och åtgärder kan i slutändan kosta mer.

12. Vad blir konsekvenserna av att göra en bouppteckning själv?

Konsekvenserna av att göra en bouppteckning själv blir i bästa fall exakt samma som om man skulle fått professionell hjälp. Om fel eller misstag sker kring bouppteckningen behöver dessa korrigeras vilket i slutändan kan bli kostsamt. Exempel på fel i bouppteckningen kan vara att alla dödsbodelägare inte blivit kallade till förrättningen, att vissa tillgångar värderats felaktigt, att vissa skulder inte uppdagats m.m. Vid sådana fel krävs vanligtvis en tilläggsbouppteckning, där man får göra om själva processen. Vi rekommenderar därför att ta hjälp - men det går fint att göra bouppteckningen på egen hand om det avser ett dödsbo av enkel karaktär.

13. Hur värderas tillgångar och skulder i bouppteckningen?

Något av det svårare med att genomföra en bouppteckning själv är att värdera tillgångar och skulder. Värderingen utgår från värdet på den avlidnes dödsdag och i de allra flest fall är det marknadsvärdet som gäller. Undantag gäller för hus, där taxeringsvärdet är utgångspunkten, och företag, där man utgår från substansvärdet.

Tillgångar i bouppteckningen

Lösöre, saker och prylar värderas som en post i bouppteckningen och räknas samman. Det totala marknadsvärdet för samtliga saker läggs ihop.

Saker av högre värde brukar däremot redovisas separat, t.ex. dyra och värdefulla smycken, tavlor och sportutrustning. Värdepapper och fast egendom antecknas separat. I slutet av bouppteckning skrivs det totala värdet av tillgångarna ned. 

Om den avlidne skrivit ett testamente och pekat ut viss egendom, ska egendomen inte skrivas med i bouppteckningen. Detsamma gäller egendom som den avlidne nämnt i gåvobrev och äktenskapsförord. 

Skulder i bouppteckningen

Efter att tillgångarna skrivits ned i bouppteckningen ska den avlidnes skulder antecknas. Det är skulderna på dödsdagen som avses, men även begravningskostnader och bouppteckningskostnader skrivs ned som skulder. Det är viktigt att man är detaljerad och skriver ned varje skuld för sig. Därefter räknas alla skulder samman och antecknas.

Exempel på tillgångar och skulder i bouppteckningen

  • Swedbank (bolån) - 250 000 kr
  • Handelsbanken (övrigt banklån) - 100 000 kr 
  • Begravningsbyrå - 10 000 kr osv.

Lavendla hjälper dig ordna en snabb och kostnadsfri värdering av bostad eller mark. Maila [email protected] så återkommer vi inom kort.

14. Vad händer efter att bouppteckningen registrerats?

När bouppteckningen skickats in till Skatteverket och registrerats fungerar den som dödsboets legitimationshandling. Med stöd av bouppteckningen kan dödsbodelägarna eller testamentsexekutorn exempelvis sälja tillgångar och lösa skulder.

15. Vad kostar en bouppteckning?

Lavendla Juridik erbjuder hjälp med att upprätta bouppteckningar från 7 995 kronor. Detta pris avser en bouppteckning av genomsnittlig karaktär. Om det finns särskilda tillgångar i dödsboet, exempelvis aktier i bolag som inte är börsnoterade eller fastighetsinnehav utomlands, blir bouppteckningen mer komplex och priset något högre.

16. Vad är en bouppteckningsförrättning och hur går den till?

Rent praktiskt genomförs en bouppteckning genom att alla legala arvingar och eventuella testamentstagare kallas att närvara vid bouppteckningen. Det tillfälle då bouppteckningen färdigställs benämns bouppteckningsförrättning. Det är den person som bäst känner till dödsboet, vanligtvis en efterlevande partner eller ett barn, som ansvarar för att alla dödsbodelägare blir kallade. Denne person kallas för bouppgivare. Om den avlidne utsett en särskild person att ansvara för dödsboförvaltningen, en så kallad testamentsexekutor, är det dock hen som ansvarar för att anordna bouppteckningsförrättningen.

Vid bouppteckningsförrättningen gås den avlidnes samtliga tillgångar och skulder igenom. Om den avlidne var gift ska den efterlevande maken/makans tillgångar och skulder också tas upp. Detsamma gäller om det finns en efterlevande sambo och denne har begärt att en bodelning ska ske. Bouppteckningen ska undertecknas av två så kallade gode män. De gode männen får inte själva vara arvingar eller testamentstagare och ska intyga att bouppteckningen upprättats på ett korrekt vis och överensstämmer med den avlidens egendomsförhållanden. I de fall det finns ett testamente eller ett äktenskapsförord ska dessa handlingar bifogas bouppteckningen.

17. Dödsboanmälan ersätter när medel saknas i dödsboet

Som nämnts ovan kan en bouppteckning ersättas av en dödsboanmälan under vissa förutsättningar. Om dödsboet inte har tillräckligt med pengar för att betala en begravning, samt andra utgifter som uppstått till följd av dödsfallet, ersätts bouppteckningen av en dödsboanmälan. En dödsboanmälan kan ses som en förenklad form av bouppteckning. Dödsboanmälan görs hos socialförvaltningen i den kommun där den avlidne var folkbokförd. Läs mer här om hur du kostnadsfritt upprättar en dödsboanmälan.

Värdering av bostad och mark

Vid en bouppteckning behöver samtliga tillgångar och skulder värderas. Ofta finns en bostadsrätt, villa eller mark bland dödsboets tillgångar, som då ska tas upp i bouppteckningen. Frågan som då uppstår blir - Vad är det värt?

Lavendla samarbetar med mäklare över hela landet och erbjuder dig en snabb och kostnadsfri värdering.

Få en kostnadsfri värdering - Bli kontaktad av mäklare

Gratis mall och blankett för bouppteckningen

Om bouppteckningen genomförs privat finns hjälp att få. På Skatteverkets hemsida finns en mängd frågor, svar och tips kring bouppteckningen. Skatteverket erbjuder dessutom gratis mall och blankett för bouppteckningen. Blanketten fylls i med information och uppgifter kring dödsboet, dödsbodelägarna och förrättningen. 

Exempelvis måste följande finnas med:

  • Den avlidnes personuppgifter
  • Information om de som kallats till förrättningen
  • Uppgifter om (eventuell) efterlevande make, maka, sambo eller partner
  • Värdet av samtliga tillgångar och skulder vid dödsfallet 
  • Övriga dokument som testamente, äktenskapsförord m.m.

Lavendla Juridik finns i hela Sverige

Oavsett var i landet du befinner dig så kan vi på Lavendla Juridik hjälpa dig. Lavendla Juridik kan hjälpa dig med en Bouppteckning och har jurister verksamma i b.l.a Stockholm, Göteborg och Malmö, men även i resten av Sverige.  Vi erbjuder service på dina villkor, vare sig du vill få hjälp över telefon, digitalt eller genom ett personligt möte. Kontakta oss för en kostnadsfri konsultation!

Lavendla Juridik