Hem / Lavendla Juridik / Familjerätt / Bouppteckning
  1. Lavendla Juridik

Bouppteckning

Vid ett dödsfall måste du göra en rad olika saker, bouppteckning är ett sådant måste. Vi har full förståelse för att den juridiska biten kan kännas överväldigande i en tid av sorg. Men om vi hjälps åt blir det inte lika svårt, vi lovar. Låt oss hjälpa dig göra det svåra lite lättare genom att berätta hur bouppteckningsförrättningen går till – här har du en guide till vad du behöver tänka på.

lavendla jurist

När bouppteckningen upprättas är det mycket viktigt att alla moment går rätt till, och detta för att inga konflikter eller praktiska problem ska uppstå. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till ett möte och den avlidnes tillgångar och skulder ska redovisas på ett korrekt vis.

Just för att det är så viktigt att alla bitarna faller på plats är det en bra idé att söka juristhjälp. Tack vare expertisen kan du känna dig trygg med att det juridiska dokumentet blir rätt och riktigt gjort från början. Lavendla Juridik finns här för dig, för att svara på dina frågor och för att ge så mycket eller lite stöd du behöver.

5 viktiga saker du bör veta om bouppteckning

  1. Tid: En bouppteckningsförrättning måste ske inom 90 dagar från dödsfallet. Själva bouppteckningshandlingen måste skickas in i tid till Skatteverket, det vill säga inom en månad från förrättningsdagen och inom senast 4 månader från dödsfallet.
  2. Ansvar: Ansvaret för att det hålls en bouppteckningsförrättning och att bouppteckningen skickas in till Skatteverket i tid vilar i första hand på den dödsbodelägare som har närmast tillgång till boet, till exempel efterlevande make/maka eller sambo.
  3. Dödsboanmälan: Om det inte finns tillräckligt med tillgångar i dödsboet för att betala en begravning och andra kostnader som uppstått till följd av dödsfallet kan bouppteckningen i regel ersättas med en dödsboanmälan. Detta är dock inte tillåtet när dödsboet äger en fastighet eller annan tomträtt.
  4. Äktenskap: Om den avlidne var gift vid dödsfallet ska den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder också tas upp i bouppteckningen. Det ska i regel också göras en bodelning. På grund av detta ska den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder även tas upp i bouppteckningen.
  5. Sambo: Om den avlidne var sambo och den efterlevande sambon önskar bodelning ska samboegendomen redovisas i bouppteckningen.

17 frågor och svar gällande reglerna kring bouppteckning

På Lavendla Juridik får vi dagligen frågor gällande bouppteckningsförrättningen. Av den anledningen sammanställer vi här nedanför de frågor och svar som är allra vanligast förekommande hos oss.

1. Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är en skriftlig handling där man redovisar en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen.

Om den avlidne var gift vid dödsfallet ska även den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen. Om den avlidne var sambo bör sambons så kallade samboegendom tas upp.

Skälet till detta är att man efter förrättandet av bouppteckningen i regel också gör en bodelning. Ett eventuellt testamente från den avlidne eller äktenskapsförord ska alltid bifogas i handlingen.

När bouppteckningen registrerats hos Skatteverket fungerar den som ett slags identitetshandling för dödsboet. Utan en godkänd och registrerad bouppteckning hos Skatteverket kan dödsbodelägarna aldrig avsluta den avlidnes bankkonton eller sälja hens eventuella innehav av värdepapper.

Dödsbodelägarna kan heller inte sälja en eventuell bostadsrätt eller fastighet utan att det finns en registrerad bouppteckning hos Skatteverket.

2. Hur går bouppteckningen till?

Bouppteckningen görs i flera steg – här kommer dem:

  1. Det hela startar med en kallelse till bouppteckningsförrättningen. Förrättningen är frivillig och syftar till att ge dödsbodelägarna en överblick av dödsboet.
  2. Det som kommit fram under förrättningen, det vill säga dödsboets samtliga tillgångar och skulder, sammanställs skriftligen. Dokumentet är dödsboets identitetshandling och visar vem som är behörig att företräda dödsboet.
  3. Dokumentet skickas till Skatteverket tillsammans med övriga handlingar (exempelvis testamente, fullmakt och så vidare).
  4. Skatteverket handlägger bouppteckningen som normalt tar en månad. I vissa fall krävs komplettering, vilket Skatteverket då informerar om.
  5. När handläggningen är avslutad och bouppteckningen är godkänd får den som skickade in ansökan tillbaka originalet. I samband med detta är bouppteckningen avslutad och arvskifte kan ske (om alla är överens).

3. Måste man göra en bouppteckning?

Enligt lag (20 kap. ärvdabalken) måste en bouppteckningsförrättning hållas senast 90 dagar efter dödsfallet. Därefter ska själva bouppteckningshandlingen skickas in till Skatteverket för registrering och detta ska senast en månad efter förrättningen.

Under särskilda förutsättningar kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan. För att detta ska vara tillåtet krävs att dödsboets tillgångar inte räcker till för att betala begravningskostnaderna och de andra kostnaderna som uppstått i samband med dödsfallet.

Ta hjälp av sakkunskap i alla lägen – det minskar risken för oväntade problem.

Kurt Runhäll, jurist

Därtill får det inte finnas någon fastighet eller tomträtt bland den avlidnes tillgångar, i sådant fall måste alltid en bouppteckning upprättas.

Om kriterierna för dödsboanmälan är uppfyllda bör anhöriga göra en anmälan om detta till socialnämnden i den avlidnes hemkommun. Socialnämnden ansvarar sedan för att en dödsboanmälan lämnas in till Skatteverket

4. Vem bär ansvaret för att bouppteckningen upprättas?

Ansvaret för att bouppteckningen görs vilar i första hand på den dödsdelägare som har närmast tillgång till boet, till exempel efterlevande make/maka eller sambo.

5. Vem är bouppgivare?

Den eller de personer som har hand om dödsboets egendom eller som har bäst kännedom om egendomen ska vara så kallade bouppgivare vid bouppteckningsförrättningen.

Bouppgivaren behöver inte nödvändigtvis vara dödsbodelägare eller nära anhörig. Det är dock vanligt att efterlevande make/maka eller sambo är bäst lämpad för denna roll.

Bouppgivarens uppgift är att ge en komplett redogörelse för dödsboets alla tillgångar och skulder på dödsdagen. En förrättningsman får aldrig vara bouppgivare.

6. Varför ska makens/makans tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen?

Om den avlidne var gift vid dödsfallet ska det normalt göras en bodelning, Vid en bodelning delas makarnas giftorättsgods upp i lika delar.

Den handling som ligger till grund för bodelningen är bouppteckningen. Därför är det viktigt att den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder tas upp i dokumentet.

Om det finns efterarvingar (barn, barnbarn och så vidare) används bouppteckningen även som underlag för att fastslå deras rätt i den efterlevande makens/makans dödsbo.

7. Ska samboegendom betraktas i bouppteckningen?

Till skillnad från makar har sambor inte arvsrätt efter varandra. Om det finns samboegendom och den efterlevande sambon begär att en bodelning ska göras måste dock samboegendomen redovisas i bouppteckningen.

göra bouppteckning

Om sambon är testamentstagare kan sambons samtliga tillgångar behöva redovisas i bouppteckningen. Önskar den efterlevande sambon att bodelning ska ske måste detta framföras senast vid bouppteckningsförrättningen.

8. Vad är skillnaden mellan bouppteckning och arvskifte?

Bouppteckningen är det skriftliga dokument som upprättas över dödsboets tillgångar och skulder. Det upprättas när de arvsberättigade samlas på förrättningen. Dokumentet skickas sedan med andra behövliga handlingar in till Skatteverket för handläggning.

Arvskifte är däremot när arvet efter den avlidne fördelas ut, vilket sker efter att bouppteckningen avslutats. Arvskiftet förutsätter att samtliga är överens. I samband med arvskiftet upprättas en arvskifteshandling, vilket är det privata avtalet mellan dödsbodelägarna som reglerar hur arvet fördelats.

Både bouppteckning och arvskifte resulterar alltså i skriftliga handlingar.

Bouppteckningens olika roller

En person kan ha en eller flera roller:

  • Bouppgivare: den som har bäst koll på dödsboets tillgångar och skulder, vanligtvis någon som stått nära den avlidne (till exempel en make/maka, sambo och barn).
  • Dödsbodelägare: de som har ett direkt arv från dödsboet.
  • Efterarvinge: de som ärver när en tidigare arvinge/dödsbodelägare avlidit.
  • Förrättningsmän (också kallade gode män): två utomstående personer som intygar att bouppteckningen är korrekt och att tillgångarna värderats riktigt.
  • Ingivare: den som sköter all kontakt med Skatteverket.

9. Vad är skillnaden mellan dödsbodelägare och efterarvingar?

Dödsbodelägare är de arvingar och testamentstagare som har omedelbar rätt till en del i boet. Det är de dödsbodelägare som finns upptagna i bouppteckningen som har rätt att exempelvis avsluta den avlidnes bankkonton eller sälja bostaden. Det är även mellan dessa dödsbodelägare som arvet fördelas.

Om den avlidne var gift och makarna har gemensamma barn är barnen efterarvingar. Efterarvingar måste vänta på sitt arv till dess båda makarna är döda. I det fall den avlidne var gift men inte hade några bröstarvingar, men det exempelvis finns föräldrar eller syskon, är dessa i stället efterarvingar.

10. Kan man göra bouppteckningen själv?

Det finns inga juridiska hinder för dödsbodelägarna att själva upprätta bouppteckningen, under förutsättning att den skrivs under av de utomstående gode männen. Det är dock i många fall klokt att ta hjälp av en familjerättsjurist, framför allt om dödsboet innehåller tillgångar av skiftande slag.

Eventuella misstag med bouppteckningen kan ge upphov till både praktiska problem och vara kostsamma att åtgärda i efterhand.

Ifall bouppteckningen görs på egen hand är det bouppgivaren som har ansvaret för den. Bouppgivaren utser i sin tur två förrättningsmän. De gode männen ska som vanligt intyga att bouppteckningen gått till på riktigt sätt. 

11. När är det (o)lämpligt att göra bouppteckningen själv?

Vilket jobb som krävs med en bouppteckning beror dels på dödsboets innehåll och dels på arvssituationen.

I ett dödsbo kan exempelvis hus, lägenhet, bil, båt, försäkring, fonder, aktier, smycken, kontanta medel, bolån, övriga banklån, företag med mera finnas.

Beroende på hur mycket tillgångar och skulder som finns, desto enklare eller svårare blir det att på egen hand genomföra bouppteckningen.

Dödsbon av enkel karaktär

För dödsbon av enkel karaktär finns inga problem med att göra bouppteckningen själv, om man är påläst och har koll på den övergripande juridiken och siffror.

Ett litet dödsbo kan innehålla exempelvis en bil, lösöre, sparkonton och lån på samma bank. Sådana dödsbon med samlade tillgångar och skulder är enkla att överblicka.

Om dödsbodelägarna är överens om arvet går det att genomföra en bouppteckning på egen hand. Man måste då följa såväl reglerna som processens gång och ta hänsyn till de olika roller som finns. 

Större dödsbon

För dödsbon av större och mindre överblickbar karaktär råder vi till att få hjälp med bouppteckningen. Det är möjligt att även i mer omfattande dödsbon göra bouppteckningsförättningen på egen hand, men fel och åtgärder kan i slutänden kosta mer.

12. Vad blir konsekvenserna av att göra en bouppteckning själv?

Konsekvenserna av att göra en bouppteckning själv blir i bästa fall exakt samma som om man skulle fått professionell hjälp. Om fel eller misstag sker kring bouppteckningen behöver dessa korrigeras, vilket i slutänden kan bli kostsamt.

Exempel på fel i bouppteckningen kan vara att alla dödsbodelägare inte blivit kallade till förrättningen, att vissa tillgångar värderats felaktigt, att vissa skulder inte uppdagats med mera.

Vid sådana fel krävs vanligtvis en tilläggsbouppteckning, där man får göra om själva processen. Vi rekommenderar därför att ta hjälp. Men det går fint att göra bouppteckningen på egen hand om det avser ett dödsbo av enkel karaktär.

13. Hur värderas tillgångar och skulder i bouppteckningen?

Något av det svåraste med att göra bouppteckningen själv är att värdera tillgångar och skulder. Värderingen utgår från värdet på den avlidnes dödsdag och i de allra flesta fall är det marknadsvärdet som gäller. Undantag gäller för hus, där taxeringsvärdet är utgångspunkten, och företag, där man utgår från substansvärdet.

Tillgångar i bouppteckningen

Lösöre, saker och prylar värderas som en post i bouppteckningen och räknas samman. Det totala marknadsvärdet för samtliga saker läggs ihop. Saker av högre värde brukar däremot redovisas separat.

Dyra och värdefulla smycken, tavlor och sportutrustning är exempel på just saker med högre värde. Värdepapper och fast egendom antecknas också separat. I slutet av bouppteckningen skrivs det totala värdet av tillgångarna ned. 

Om den avlidne skrivit ett testamente och pekat ut viss egendom, ska egendomen inte skrivas med i bouppteckningen. Detsamma gäller egendom som den avlidne nämnt i gåvobrev och äktenskapsförord

Skulder i bouppteckningen

Efter att tillgångarna skrivits ned i bouppteckningen ska den avlidnes skulder antecknas.

Det är skulderna på dödsdagen som avses, men även begravningskostnader och bouppteckningskostnader skrivs ned som skulder.

Det är viktigt att man är detaljerad och skriver varje skuld för sig. Därefter räknas alla skulder samman och antecknas.

Exempel på tillgångar och skulder

  • Swedbank (bolån) – 250 000 kronor
  • Handelsbanken (övrigt banklån) – 100 000 kronor 
  • Begravningsbyrå – 10 000 kronor och så vidare

14. Vad händer efter att bouppteckningen registrerats?

När dokumentet skickats in till Skatteverket och registrerats fungerar den som dödsboets legitimationshandling. Med stöd av bouppteckningen kan dödsbodelägarna eller testamentsexekutorn sälja tillgångar och lösa skulder, för att nämna ett par exempel på vad som plötsligt kan göras.

15. Vad kostar en bouppteckning?

Lavendla Juridik erbjuder hjälp med att upprätta bouppteckningar från 7 995 kronor. Detta pris avser en bouppteckning av genomsnittlig karaktär.

hur gör man bouppteckning

Om det finns särskilda tillgångar i dödsboet, exempelvis aktier i bolag som inte är börsnoterade eller fastighetsinnehav utomlands, blir bouppteckningen mer komplex och priset något högre.

16. Vad är en bouppteckningsförrättning och hur går den till?

Rent praktiskt genomförs bouppteckningen genom att alla legala arvingar och eventuella testamentstagare kallas att närvara vid bouppteckningen. Det tillfälle då dokumentet färdigställs kallas för bouppteckningsförrättning.

Det är den person som bäst känner till dödsboet, vanligtvis en efterlevande partner eller ett barn, som ansvarar för att alla dödsbodelägare blir kallade. Denne person kallas för bouppgivare.

Om den avlidne utsett en särskild person att ansvara för dödsboförvaltningen, en så kallad testamentsexekutor, är det dock hen som ansvarar för att anordna bouppteckningsförrättningen.

17. Vad händer när det saknas medel i dödsboet?

Som nämnts ovan kan en bouppteckning ersättas av en dödsboanmälan under vissa förutsättningar.

Om dödsboet inte har tillräckligt med pengar för att betala en begravning, eller andra utgifter som uppstått till följd av dödsfallet, ersätts bouppteckningen av en dödsboanmälan.

En dödsboanmälan kan ses som en förenklad form av bouppteckning. Läs mer om hur du kostnadsfritt upprättar en dödsboanmälan.

Värdering av bostad och mark

Vid bouppteckningen behöver samtliga tillgångar och skulder värderas. Oftast finns en bostadsrätt, villa eller mark bland dödsboets tillgångar, som då ska tas upp.

Kan vi hjälpa dig värdera bostaden?

Lavendla hjälper dig ordna en snabb och kostnadsfri värdering av bostad och/eller mark.

Men vad är bostaden och/eller marken värd? Lavendla samarbetar med mäklare över hela landet och erbjuder dig en snabb och kostnadsfri värdering av egendomen.

Gratis mall och blankett för bouppteckningen

Om bouppteckningen genomförs privat finns hjälp att få. På Skatteverkets webbplats finns en mängd frågor, svar och tips kring bouppteckningen.

Skatteverket erbjuder dessutom en gratis mall och blankett för att göra bouppteckningen. Blanketten fylls i med information och uppgifter kring dödsboet, dödsbodelägarna och förrättningen. 

Exempel på vad som måste finnas med på blanketten

  • Den avlidnes personuppgifter
  • Information om de som kallats till förrättningen
  • Uppgifter om (eventuell) efterlevande make, maka, sambo eller partner
  • Värdet av samtliga tillgångar och skulder vid dödsfallet 
  • Övriga dokument som testamente, äktenskapsförord med mera

Lavendla Juridik finns i hela Sverige

Stockholm, Göteborg, Malmö eller en annan ort, oavsett var i landet du befinner dig finns Lavendla Juridik här för dig. Du väljer själv hur du vill mötas, via telefon, online eller i ett personligt möte.

Kan vi hjälpa dig?

Kontakta oss via formuläret så hör vi av oss till dig.