Arvsrätt & Arvskifte

Arvskifte med hjälp av Lavendla Juridik

Genom arvskiftet upplöses ett dödsbo och värdet av tillgångarna portioneras ut till dödsbodelägarna. Det är många praktiska moment som ska genomföras innan arvskiftet kan verkställas i enlighet med arvsrätten. Nedan går vi igenom allt från grunderna i denna arvsrätt, till hur ett arvskifte av fastighet går till. Oavsett vad du behöver hjälp med finns Lavendla Juridik till hands. Du når oss på 0770 – 33 90 70 eller via kontaktformuläret nedan.

Arvsrätt & Arvskifte summerat i 10 viktiga punkter!

  1. Ett arvskifte är ett privat avtal mellan samtliga dödsbodelägare. Avtalet kallas för arvskifteshandling och fastställer fördelningen av den avlidnes tillgångar efter att skulder betalats och en eventuell bodelning upprättats.

  2. Enligt svensk lag måste ett arvskifte upprättas så snart det finns fler än en dödsbodelägare.

  3. Om det finns ett testamente efter den avlidne måste detta vinna laga kraft innan ett arvskifte kan upprättas.

  4. Om den avlidne var gift eller sambo krävs det i regel en bodelning innan arvskiftet kan upprättas.

  5. Ett arvskifte förutsätter att alla dödsbodelägare är överens om hur boet ska skiftas och avvecklas.

  6. I det fall dödsbodelägare inte kan enas om arvsfördelningen kan en särskild skiftesman utses av domstolen. Skiftesmannen kan åstadkomma ett tvångsskifte.

  7. Dödsbodelägarna kan välja att göra ett partiellt arvskifte. Det betyder att enbart en del av egendomen i dödsboet fördelas. Resterande egendom “stannar kvar” i dödsboet.

  8. Vem ärver vem? Enligt den svenska arvsordningen finns tre arvsklasser: bröstarvingar, syskon- och föräldrar och till sist mor- och farföräldrar samt föräldrars syskon. Kusiner har ingen arvsrätt.

  9. I regel finns ingen särskild mall att följa vid ett arvskifte, vilket beror på att varje situation är så pass unik.

  10. Arvskiftet kräver ingen bevittning även om vi på Lavendla Juridik starkt rekommenderar det. Däremot krävs att arvskifteshandlingen är skriftlig och signerad av alla dödsbodelägare.

Arvskifte är ett privat avtal och arvsrätt är samlingsbegreppet

Ett arvskifte är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna där det bestäms hur den avlidnes tillgångar ska fördelas efter att alla skulder betalats.

Arvsrätt är samlingsbegreppet för de lagar och regler som styr vilka släktingar som har rätt till arv. Vissa delar av arvsrätten känner många till – medan andra delar är betydligt mer komplicerade. Två centrala områden inom arvsrätten är dels utformandet av ett testamente och dels arvskiftet.

Vem ärver vem? Arvsordningen påverkar arvsrätten

Ifall den avlidne inte skrivit testamente blir svensk lag avgörande för vem som har rätt till arv. De kategorier av anhöriga till en avliden person som har rätt till arv rangordnas i en arvsordning med tre arvsklasser:

 

  • Den första arvsklassen: den avlidnes bröstarvingar

 

I den första arvsklassen räknas den avlidnes barn. Om den avlidnes barn har dött träder den avlidnes barnbarn istället in som efterarvinge. Både biologiska och adopterade barn har arvsrätt efter sin förälder, däremot saknar fosterbarn och oäkta barn legal arvsrätt. Ifall den avlidne saknar barn och bröstarvingar är det den andra arvsklassen som avgör arvsrätten. 

 

  • Den andra arvsklassen: den avlidnes föräldrar och syskon

 

Ifall den avlidnes föräldrar gått bort övergår arvet till den avlidnes syskon. Om däremot alla syskon också gått bort övergår arvet till syskonens bröstarvingar (syskonbarn) som inträder som efterarvingar. Halvsyskon har också arvsrätt. 

 

  • Den tredje och sista arvsklassen: den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn 

 

Om arvingar saknas i både första och andra arvsklassen övergår arvet till de i liv i den tredje och sista arvsklassen. Här finns alltså mor- och farföräldrar och deras barn som är den avlidnes moster, faster, morbror eller farbror. 

Här tar arvet slut. Kusiner och andra avlägsna släktingar har ingen arvsrätt och är därför beroende av att det finns ett testamente för att få ta del av kvarlåtenskapen. Om den avlidne inte har några arvingar vid liv och saknar testamente tilldelas arvet Allmänna arvsfonden. 

Efterlevande make/maka ärver före gemensamma barn

Om den som avlidit var gift och inte efterlämnar något testamente samt det bara finns gemensamma barn så ärver efterlevande make/maka allt. Bröstarvingarna får ta del av arvet först i samband med den andra förälderns dödsfall. Den efterlevande maken/makan får disponera arvet efter eget huvud men får inte skänka bort den avlidnes kvarlåtenskap. Med juridisk terminologi har den efterlevande maken/makan s.k. fri förfoganderätt, men inte full äganderätt, över arvet. 

Om den som avlidit har barn utanför äktenskapet, s.k. särkullbarn, har dessa barn rätt att få ut sin del av arvet omedelbart. Särkullbarn kan dock välja att avstå arv till dess att den efterlevande makan/maken går bort. Sambor har ingen arvsrätt och får därför endast ärva om det finns ett testamente

Laglotten är hälften av arvslotten: en absolut rätt för bröstarvingar

Det är bara bröstarvingar som har en absolut rätt till arv genom den så kallade laglotten. Den som inte har någon bröstarvinge kan således med bindande juridisk verkan testamentera bort alla sina tillgångar, exempelvis till en vän eller en välgörenhetsorganisation. Laglotten är hälften av arvslotten och påverkas av hur många barn en avliden person efterlämnar. Arvslotten är hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Det innebär att om den avlidne har två barn får de dela på hälften av arvslotten d.v.s. 25 % var. 

Arvingar kan göra arvsavstående vilket oftast sker till förmån för annan

Den som har arvsrätt kan frivilligt avstå från att ta emot arvet. Varför någon frivilligt avstår från arvet är oftast på grund av förmån till annan, t.ex. för barn, den avlidnes efterlevande partner eller en välgörenhetsorganisation. Det är viktigt att skilja mellan arvsavstående, arvsavsägelse och arvsöverlåtelse som inte är synonyma och innebär innebär olika saker. 

Arvsrätt enligt svenska regler: Ärvdabalken styr

I ärvdabalken finner vi reglerna om arvsrätt som tillkom 1958 och därmed har några år på nacken. Om ett testamente saknas blir alltså ärvdabalken tillämplig lag. Arvsrätten och arvsregleringen har alltid haft en strävan om att tillgodose vissa intressen. Dessa intressen är bl.a. barns intresse av att få arv från sina föräldrar och att låta individer själva bestämma om arvet man efterlämnar. De viktigaste förändringarna som skett i ärvdabalken sen lagen trädde i kraft är dels att efterlevande make/maka fick rätt till arv före gemensamma barn och dels att arvsskatten slopades år 2004. 

Hur fungerar arvsrätten och arvsskatten utomlands?

I Sverige har vi varken arvsskatt eller gåvoskatt som bägge slopades år 2004. 

Utomlands lever arvsskatten kvar i många länder, i exempelvis Spanien, England och Frankrike. I Portugal ligger gåvo- och arvsskatten på 10 %, men undantag görs för arv och gåvor till barn samt make/maka.

I andra länder är det dessutom möjligt att ärva den avlidnes skulder, något man inte kan göra som arvinge i Sverige. I bl.a. Tyskland blir arvingar ansvariga för den avlidnes skulder, något som kan bli oerhört betungande för de anhöriga. 

Arvsrätten i Danmark, Finland och Norge liknar svensk arvsrätt till stor del, men vissa skillnader finns. I Danmark ärver efterlevande make/maka enbart hälften av den avlidnes kvarlåtenskap om barn finns och i Norge är t.ex. rätten till laglotten basbeloppsbegränsad (1. 000. 000 NOK/barn) och utgör två tredjedelar av kvarlåtenskapen. 

I nuläget finns ingen plan på att återinföra arvsskatten i Sverige även om det många gånger varit uppe till förslag. Återinförande av arvs- och gåvoskatt är i första hand en politisk fråga som måste godkännas av riksdagen för att återinföras. 

Arvskifte är obligatoriskt när det finns flera dödsbodelägare

Enligt svenska regler (ärvdabalken) måste en arvskifteshandling upprättas när det finns fler än en dödsbodelägare. Innan ett arvskifte kan utföras krävs dock att vissa moment är klara. För arvskifte krävs att bouppteckningen är färdigställd och att dödsboets skulder är betalda. Om den avlidne var gift eller sambo krävs i regel också en bodelning innan arvskiftet kan äga rum. Arvskiftet ska också skrivas under av samtliga dödsbodelägare innan arvskiftet kan verkställas. 

Bodelning före arvskifte om den avlidne var gift eller sambo 

Om den avlidne var gift ska efterlevande make/maka få sin bodelningsandel innan ett arvskifte kan genomföras. Reglerna finns i äktenskapsbalken och den andel man har rätt till brukar kallas för giftorätt. En bodelning av samboegendom ska likaså äga rum innan arvskiftet, under förutsättning att den efterlevande sambon begär det. 

Bodelning före arvskifte om den avlidne var gift

När den förste av makarna dör blir bodelning oftast bara aktuell när det finns särkullbarn till den avlidne. Om det bara finns gemensamma barn, eller inga barn alls, ärver maken/makan före barnen eller den avlidnes övriga släktingar. Den efterlevande är då ensam dödsbodelägare och någon bodelning sker inte i praktiken. Om det däremot finns särkullbarn har dessa rätt att få ut sitt arv omedelbart. Då ska bodelning av makarnas giftorättsgods göras före arvskiftet. I bodelningen ingår båda makarnas nettotillgångar, som inte uttryckligen är enskild egendom, och delas lika. Om det finns ett äktenskapsförord kan detta dock helt eller delvis sätta bodelningsreglerna ur spel.

Bodelning före arvskifte om den avlidne var sambo

Efterlevande sambo har inte arvsrätt om det inte finns ett testamente som säger annat. Detta gäller även om samboförhållandet varat under många år och om samborna har gemensamma barn. Däremot kan den efterlevande sambon begära bodelning av samboegendomen. En sådan begäran måste ske senast vid bouppteckningsförrättningen. En bodelning mellan sambor är dock mycket mer begränsad än mellan gifta. Det är bara så kallad samboegendom som bodelas. Samboegendom är bostad och bohag som köpts in för gemensamt bruk. Allt annat, exempelvis pengar på bankkonton och sommarstugor, faller utanför bodelningen. Läs mer om sambo här. 

Så påverkas arvskiftet av ett testamente: det måste vinna laga kraft

Om det finns ett testamente efter den avlidne måste detta vinna laga kraft innan tillgångarna i dödsboet kan fördelas. Att testamentet vunnit laga kraft är med andra ord en grundförutsättning för att ett arvskifte ska kunna genomföras. Att ett testamente vunnit laga kraft innebär att det inte längre kan klandras (överklagas) i domstol för att det exempelvis inte uppfyller de formkrav som lagen ställer på ett testamente. Läs mer om hur ett testamente vinner laga kraft här. I korthet sammanfattas det dock enligt följande:

  • Testamentet delges de arvingar som skulle ha ärvt om det inte hade funnits ett testamente.
  • Om arvingarna väljer att godkänna testamentet vinner det laga kraft omedelbart.
  • Om någon av arvingarna inte godkänner testamentet börjar istället en så kallad klanderfrist på sex månader att löpa från tidpunkten för delgivningen. Under klandertiden har arvingen möjlighet att väcka en talan i domstol där arvingen ifrågasätter testamentstagarens rätt till arv.
  • Om arvingen inte väcker någon talan inom klandertiden vinner testamentet laga kraft.

En testamentsexekutor kan verkställa testamentet

Om den avlidne utsett en testamentsexekutor i testamentet ska de önskemål som återfinns i testamentet verkställas av denne. Testamentsexekutorns uppgift är att säkerställa att dödsboets tillgångar och skulder blir fördelade i enlighet med vad som står angivet i testamentet, d.v.s. att de berättigade får rätt arv enligt den avlidnes önskan. Sedan testamentet vunnit laga kraft tar även testamentsexekutorn över dödsbodelägarnas rätt att bestämma över och förvalta dödsboet.

Arvskifteshandling: Måste arvskiftet registreras?

Arvskiftet är det privata avtalet mellan alla dödsbodelägare och ska inte registreras hos någon myndighet. Det är dock mycket viktigt att arvskifteshandlingen förvaras på ett lämpligt sätt. Det som framgår av arvskifteshandlingen är nämligen menat att motverka framtida oenighet och tvister mellan arvingar och universella testamentstagare. Lagen uppställer inget krav på bevittning av arvskifteshandlingen, men vi på Lavendla Juridik rekommenderar ändå varmt att detta görs för att minimera risken för framtida konflikter. För giltighet krävs att arvskifteshandlingen är skriftlig och signerad av samtliga dödsbodelägare. 

Arvskifte när det bara finns en dödsbodelägare

Det är mycket vanligt att det bara finns en dödsbodelägare i ett dödsbo. I de fall där gifta par bara har gemensamma barn och inget testamente som säger annorlunda, blir efterlevande make/maka ensam dödsbodelägare. Likaså blir ett ensamt barn själv dödsbodelägare när båda föräldrarna avlidit. 

När det endast finns en dödsbodelägare behöver ingen särskild arvskifteshandling upprättas. Det innebär att inget arvskifte behövs. Genom Skatteverkets registrering av bouppteckningen anses äganderätten övergå till dödsbodelägaren och dödsboet har därmed skiftats. Överföringen av tillgångarna sker dock inte per automatik. Dödsbodelägaren måste själv med bouppteckningen som underlag överföra tillgångarna till sig.

OBS! Ovanstående gäller endast om några särkullbarn inte finns. Om den avlidne efterlämnar särkullbarn blir denne också dödsbodelägare eftersom särkullbarn har rätt till sitt arv direkt. 

Arvskifte med flera dödsbodelägare

Om det finns flera dödsbodelägare, t.ex. flera barn, får dessa komma överens och ordna kvarlåtenskapen i ett arvskifte. De är alltså fria att nå en uppgörelse kring hur arvet fördelas, det vill säga, vem som ska få vad. Arvsfördelningen får i regel dock inte störa den avlidnes testamente om ett sådant finns. Om den avlidne skrivit ett testamente som specificerar arvsfördelningen ska dödsbodelägarna ta hänsyn till det. 

Hur gör man ett arvskifte med fastighet, bostadsrätt och aktier till?

Den som till följd av ett arvskifte tilldelats en fastighet ska ansöka om lagfart hos Lantmäteriet inom tre månader från datumet för arvskiftet. Beroende på om man är ensam dödsbodelägare eller universell testamentstagare varierar de dokument man ska bifoga till ansökan. Stämpelskatt behöver inte betalas när lagfarten övergår till en ny person till följd av arv eller testamente. Däremot betalas en expeditionsavgift om (f.n. - 2018) 825 kr.

Bolån skrivs inte automatiskt över i samband med ett dödsfall. Lån för hus, bostadsrätt eller annan fastighet behöver därför lösas ut eller flyttas över, vilket sker genom kontakt med banken. Det är inte ovanligt att den som avlidit också ägt aktier eller fonder och att dessa skiftas ut. Dödsbodelägarna kan antingen sälja aktierna och fördela värdet av dessa eller välja att överlåta aktieinnehavet. Ifall den avlidne efterlämnat ett fordon, t.ex. bil eller båt, krävs anmälan av ägarbyte från den dödsbodelägare som tillskiftas fordonet. 

Arvsrätt till företag beror på den aktuella situationen. Normalt ingår företaget i bodelning mellan makar och om makar endast har gemensamma barn och inte avtalat något annat, ärver efterlevande make/maka företaget. I många situationer har dock den avlidne reglerat en önskan om vad som händer med företaget i ett testamente eller annat avtal. Ovanstående egendom och lösöre värderas utifrån den dag arvskiftet sker.

Finns det någon tidsgräns för när ett arvskifte måste ske?

Någon tidsgräns för arvskifte finns inte. Arvskiftet sker helt enkelt när samtliga dödsbodelägare kommit överens om hur det ska gå till. Efter en överenskommelse och godkännande av arvskiftet ska utbetalning av arvet ske. Den som är ansvarig för utbetalningen skiftar och det kan antingen vara någon som fått fullmakt att representera dödsboet, en testamentsexekutor, banken eller liknande. 

En skiftesman kan åstadkomma ett tvångsskifte

Om det är omöjligt att nå en frivillig överenskommelse kan någon eller flera av dödsbodelägarna vända sig till tingsrätten för att få en så kallad skiftesman  förordnad. När en skiftesman utsetts beslutar denne hur arvet i praktiken ska fördelas. 

Oenighet bland dödsbodelägarna är inte ovanligt och det kan bero på många olika saker. Exempelvis kan de ha problem med att reda ut dödsboet eller så kanske dödsbodelägarna inte kommer överens om hur arvet ska fördelas. Skiftesmannen ska i första hand verka för att få parterna att ingå ett frivilligt avtal om arvskifte, om det inte går meddelas ett tvångsskifte. Ett tvångsskifte innebär att skiftesmannen tar ett eget beslut kring hur arvet ska fördelas och beslutet går överklaga beslutet inom fyra veckor.

Arvskifte och blanketter

Vi på Lavendla Juridik får ofta frågan om det finns färdiga blanketter till arvskifte. Någon mall finns dock inte, eftersom stor hänsyn alltid måste tas till den specifika situationen. Vi rekommenderar anhöriga att ta hjälp av en erfaren jurist vid förrättandet av ett arvskifte. Därigenom säkerställs att arvskiftet blir korrekt utfört och att varje dödsbodelägare tillskiftas den andel av boet som hen har rätt till enligt lag och ett eventuellt testamente. På vår sida finns däremot enkla exempel att använda som utgångspunkt för att därefter fylla ut.

Vid arvskiftet: Vad händer med egendom som är svår att dela på eller svår att sälja?

Dödsbodelägarna ska i samband med arvskiftet få ut tillgångar till ett värde som motsvarar deras andelar i dödsboet. Egendom som är svår att dela på (t.ex. lägenhet) eller egendom som är svårsåld (t.ex. självporträtt) ska i första hand tillfalla en av dödsbodelägarna. Om delägarna ändå tar ett gemensamt beslut att dela på egendomen äger de denna med så kallad samäganderätt. Det kan bli fallet om en sommarstuga gått i arv i flera generationer och dödsbodelägarna inte vill sälja stugan eller ifall stugan utgör den största delen av arvet. 

Ett arvskifte kan behövas godkännas av en överförmyndare

I de fall det finns underåriga dödsbodelägare, alternativt en god man eller förvaltare som är utsedd att företräda en dödsbodelägare, måste överförmyndaren i den aktuella kommunen godkänna arvskiftet innan tillgångarna får skiftas ut. Överförmyndaren får normalt inte godkänna avtal som på något sätt är till nackdel för den som företräds av förmyndare, god man eller förvaltare.

Lavendla Juridik finns i hela Sverige

Oavsett var i landet du befinner dig så kan vi på Lavendla Juridik hjälpa dig. Lavendla Juridik kan hjälpa dig med ett Arvskifte och har jurister verksamma i Stockholm, Göteborg och Malmö, men även i resten av Sverige.  Vi erbjuder service på dina villkor, vare sig du vill få hjälp över telefon, digitalt eller genom ett personligt möte. Kontakta oss för en kostnadsfri konsultation!

Lavendla Juridik