Avstyckning

Avstyckning innebär att mark avskiljs frÃ¥n en fastighet. Den avskilda marken blir sedan en ny fastighet. Ett exempel pÃ¥ när avstyckning sker är när ett köp av mark görs i syfte att bygga en bostad. Det är inte heller ovanligt att man pÃ¥ grund av gÃ¥va av fastighet vill genomföra en avstyckning. Det kan exempelvis handla om avstyckning av jordbruksfastighet, skogsfastighet eller tomt.

Lavendla guidar er genom juridiken och finns här om ni behöver vidare hjälp.

Formkrav för ansökan om avstyckning hos Lantmäteriet

Inledningsvis kan pÃ¥pekas att all mark i Sverige är indelad i fastigheter  och det finns fyra sätt för fastighetsbildning. Dessa är klyvning, avstyckning, sammanslagning och reglering. För att genomföra en avstyckning behöver ansökan ske hos Lantmäteriet. Fastighetsägaren är den som ska ansöka om avstyckning. Har den fastighet som ska avstyckas redan köpts eller getts bort i gÃ¥va kan antingen köpare, gÃ¥vomottagare eller tidigare fastighetsägare ansöka om avstyckning.

Vid köp eller gÃ¥va av fastighet är det viktigt att tänka pÃ¥ dels att ansökan mÃ¥ste skrivas under av bÃ¥de köpare och säljare och dels att ansökan mÃ¥ste göras inom sex mÃ¥nader frÃ¥n det att fastigheten köptes. Annars blir köpet alternativt gÃ¥van ogiltig. 

Avstyckning

8 steg för avstyckning av tomt

  1. Efter att ansökan till Lantmäteriet skickats in av fastighetsägaren, alternativt köpare, gÃ¥vomottagare och tidigare fastighetsägare,  registreras Ã¤rendet.
  2. Lantmäteriet gör en inledande översiktlig lämplighetskontroll av ärendet för att se om avstyckningen kan genomföras.
  3. Därefter pÃ¥börjas kötiden, vilket är det som tar längst tid i handläggningen. Ärendet väntar pÃ¥ att en ledig lantmätare ska kunna pÃ¥börja arbetet.
  4. När en lantmätare pÃ¥börjat ansökan kontrolleras att den är lämplig med hänsyn till bestämmelserna i fastighetsbildningslagen. Lantmätaren kontrollerar ocksÃ¥ uppgifter i fastighetsregistret. Fastighetsregistret är ett register över hur mark är indelad i Sverige och över vem som äger marken.
  5. Dessutom utreds Ã¶vriga omständigheter av lantmätaren, sÃ¥som rättigheter, fornminnen med mera. Om fastigheten ska bebyggas tittas det särskilt pÃ¥ om det finns tillgÃ¥ng till väg, vatten och avlopp. När det krävs samrÃ¥der Lantmäteriet med andra myndigheter, exempelvis länsstyrelsen och kommunens byggnadsnämnd.
  6. Normalt besöker en mätningsingenjör den plats som ska avstyckas och kontrollerar fastighetsgränser samt försöker ta fram nya gränser, vilket kan kräva flera besök.
  7. Efter att all information samlats in fattar Lantmäteriet beslut i olika frÃ¥gor. Normalt tas ett fastighetsbildningsbeslut, vilket är detsamma som beslut om avstyckning. Det tas även beslut i frÃ¥ga om ersättning och tillträde. Underrättelse om besluten skickas ut till sakägare som fÃ¥r tillfälle att överklaga besluten.
  8. Överklagas inget beslut kommer avstyckningen att registreras i fastighetsregistret och i en digital registreringskarta. En förrättningsakt med handlingar som varit relevanta för processen skickas sedan ut till den som angetts som mottagare av förrättningsakten i ansökan.

Vill du veta mer om våra juridiska tjänster?

Ring oss på 0770 - 33 90 70 eller fyll i formuläret så återkommer vi så snart som möjligt.

VÃ¥ra jurister

Lavendlas jurister är experter inom en mängd olika områden. Välj den jurist som passar just dig eller visa alla här.

Här finns Lavendla

Du hittar all juridisk rådgivning på samma plats – nära dig.

Inteckningsfri avstyckning om fastigheterna inte ska ha samma ägare

De flesta fastigheter i Sverige är belÃ¥nade med sÃ¥ kallad inteckning  som säkerhet. Det är möjligt att ansöka om att inteckningar som funnits pÃ¥ den ursprungliga fastigheten inte ska omfatta den nya fastigheten.

Det vill säga, man begär en sÃ¥ kallad inteckningsfri avstyckning. Det är särskilt aktuellt om fastigheterna inte ska ägas av samma person.  Framförs ingen sÃ¥dan begäran till Lantmäteriet fortsätter de befintliga inteckningarna att gälla bÃ¥da fastigheterna. 

Lantmäteriet mÃ¥ste se till att säkerheten som ligger till grund för eventuella inteckningar i stamfastigheten inte försämras, samtidigt som de som har panträtt i fastigheten, sÃ¥som en bank, behöver godkänna att den nya fastigheten befrias frÃ¥n tidigare inteckning. Det är en enklare  procedur att bli av med inteckningar vid tillfället dÃ¥ avstyckningen görs än efterÃ¥t. 

Servitut och lagfartsansökan 

Lantmäteriet kan skapa servitut i samband med avstyckningen. Servitut ger en fastighet rätt att använda en annan fastighet pÃ¥ visst sätt och ett exempel är att den nya fastigheten fÃ¥r rätt att använda en väg som ligger pÃ¥ den ursprungliga fastigheten, den sÃ¥ kallade stamfastigheten. 

Enligt lag, jordabalken ska den nya fastigheten som tillkommit genom avstyckning efter köp eller gÃ¥va ansöka om lagfart. Lagfart är en registrering om att köparen eller gÃ¥votagaren är ägare till fastigheten i frÃ¥ga.

Det är inte möjligt att fÃ¥ förhandsbesked avseende avstyckningskostnad 

Tiden pÃ¥ ärendet är det som avgör kostnaden hos Lantmäteriet. Avstyckningskostnader varierar därför mellan ärenden. Hur lÃ¥ng tid ärendet kommer att ta beror pÃ¥ hur stor förändring av fastigheten som avstyckningen innebär och hur komplicerat Ã¤rendet är i övrigt.  Prisexempel finns att tillgÃ¥ pÃ¥ Lantmäteriets hemsida.

Det är tyvärr inte möjligt att fÃ¥ förhandsbesked angÃ¥ende avstyckningskostnad eller om avstyckningen är genomförbar av lantmäteriet.

Ansökan om förhandsbesked om bygglov

Det händer att ägare av stora tomter vill sälja av en bit av sin tomt. Det händer även att man fÃ¥r upp ögonen för en tomt och vill köpa den och dÃ¥ kan man frÃ¥ga markägaren om hen vill genomföra en avstyckning och sälja en bit av tomten. Har man ambitionen att bygga pÃ¥ den avstyckade tomten är det lämpligt att kontrollera att det är lovligt. Det görs genom att ansöka om ett förhandsbesked om bygglov. 

Hur stor blir kostnaden för avstyckning?

Att stycka av en tomt är som nämnts inte gratis och Lantmäteriet tar betalt per timme. Det är regeringen som beslutar om vilken avgift som ska gälla för Lantmäteriets tjänst. Timpriset varierar beroende pÃ¥ hur senior lantmätaren är och för vissa Ã¥tgärder gäller fasta belopp. Om det inte behövs göras nÃ¥gon fastighetsbestämning landar priset för en avstyckning i normalfallet mellan 50 000 – 60 000 kronor. 

Avstyckning

Enkel process när ny fastighet överensstämmer med detaljplan

När den nya fastigheten stämmer överens med detaljplanen och befinner sig inom detaljplanelagt omrÃ¥de brukar processen bli som enklast eftersom flera frÃ¥gor som Lantmäteriet har att pröva i sÃ¥dant fall redan kan vara avgjorda.

Avstyckningsplaner gäller idag som detaljplaner. En detaljplan visar hur mark inom ett avgränsat omrÃ¥de fÃ¥r användas, och används bland annat som utgÃ¥ngspunkt för bygglovsbedömningar. 

Fastighetsbestämning pÃ¥verkar priset 

Avstyckningen kan bli en dyr process, särskilt när den avstyckade tomten ska läggas mot en otydlig gräns (ett osäkert läge). SÃ¥ kan bli fallet när fastigheten placeras bredvid en fastighet som bildats pÃ¥ 1800-talet. Gränserna var pÃ¥ den tiden ofta markerade med stora stenar som med tid kan ha fallit bort. 

För att avgöra gränsen kan man dÃ¥ behöva genomföra en  fastighetsbestämning vilket kan bli dyrt. Lantmäteriets lantmätare använder sig i sÃ¥dant fall av de gränsmärken och handlingar som finns kvar pÃ¥ fastigheten, sÃ¥som gamla staket, stenmurar, bäckar och förrättningshandlingar.

Oense grannar, servitut och ledningsrätter påverkar priset

Särskilt problematiskt och dyrt kan det bli om grannar inte kommer överens om gränserna. En avstyckning kan i sÃ¥dana fall komma att kosta upp emot 100 000 kronor. 

Ytterligare omständigheter som kan göra processen kostsam är när det finns flera rättigheter pÃ¥ fastigheten, till exempel servitut och ledningsrätter.

Strandskydd och fornminnen kan komplicera processen

Strandskydd och fornminnen kan ocksÃ¥ komplicera avstyckningen.  Servitut började registreras först pÃ¥ 1970-talet och därför är det svÃ¥rare att bedöma vad servitut dessförinnan egentligen Ã¥syftar. Det är inte alltid enkelt att utläsa hur servitutet ska förstÃ¥s utifrÃ¥n äldre förrättningshandlingar.

Så gör lantmätaren sin bedömning

Lantmätaren mÃ¥ste ta hänsyn till flera lagbestämmelser när de utför sitt arbete, till exempel att fastigheten som nybildas med hänsyn till belägenhet, omfÃ¥ng och övriga förutsättningar är varaktigt lämpad för sitt ändamÃ¥l.

Dessutom ska de i sitt arbete väga det enskilda mot det allmänna intresset när en avstyckning ska genomföras. Det kan innebära att ett fornminne hindrar att en avstyckning sker, eftersom att intresset av fornminnet väger tyngre än att en avstyckning sker. Lantmätarens  bedömning tar hänsyn till om lösningen är lämplig för sÃ¥väl nutid som framtid.

Tips för att hålla ner kostnaderna

  1. Det är viktigt att vara pÃ¥läst om fastigheten. Undersök därför vilka servitut som finns och om den önskade Ã¥tgärden överensstämmer med eventuell detaljplan. 
  2. Berätta även att du vill underlätta lantmätarens jobb. Du kanske till exempel kan ordna överenskommelser med grannar utan att betala lantmannen för att göra det.
  3. Dessutom är det klokt att ha nödvändiga tillstÃ¥nd, korrekt ifylld ansökan och en tydlig karta Ã¶ver omrÃ¥det.
  4. Att hÃ¥lla koll pÃ¥ eventuella gränsmarkeringar och att inte modifiera befintliga är ocksÃ¥ en klok idé. Ta istället hjälp av en sakkunnig om gränserna är komplicerade eftersom det kan bespara bÃ¥de tid och pengar.

Kontakta Lavendla för funderingar kring avstyckning

Varmt välkommen att kontakta Lavendla för frågor och funderingar kring avstyckning. Vi hjälper dig i din unika situation. Det är alltid klokt att rådfråga en jurist i samband med en avstyckning eftersom det finns flera viktiga saker att ta hänsyn till, vilket kan påverka kostnaden samt tiden för processen.

Vi kan hjälpa dig

Fyll i formuläret så återkommer vi kostnadsfritt så snart som möjligt.

Joachim är en av våra jurister som du kan komma i kontakt med.
anders samuelsson

Skrivet av Anders Samuelsson

Jurist

Anders har över 26 års praktisk erfarenhet som jurist och har bland annat suttit ting vid Uddevalla Tingsrätt, varit beredningsjurist vid Stockholms tingsrätt samt arbetat på Kronofogdemyndighetens huvudkontor som rättsutvecklare.