1. Lavendla Juridik

Förskott på arv

Förskott på arv är ett utmärkt verktyg för den som vill dela med sig av pengar eller egendom innan döden. För att undvika missförstånd och konflikter är det nödvändigt att reglera förskott på arv skriftligt genom ett gåvobrev.

Om du vill ge någon av dina arvingar ett förskott på arvet och vill ha hjälp med att genomföra detta är du varmt välkommen att höra av dig till Lavendla Juridik. Vi hjälper dig snabbt, smidigt och tryggt till ett fast pris. Du når oss på 0770 – 33 90 70 eller via kontaktformuläret nedan.

Vad innebär förskott på arv?

Förskott på arv innebär att en arvinge mottagit pengar eller egendom innan givaren avlidit. Konsekvensen av förskott på arv är att mottagaren får sitt framtida arv minskat med värdet på det givna förskottet. Vanliga typer av förskott på arv är fastigheter, pengar och möbler. 

 

Det finns ingen tidsgräns för förskott på arv!

I ärvdabalken, där vi hittar reglerna om arv, framgår att det som en person under sin livstid ger till en bröstarvinge räknas som förskott på arv. Det finns alltså ingen tidsgräns på hur långt tillbaka man kan hävda att något är förskott på arv. Det spelar därför ingen roll om gåvan givits nära inpå givarens död eller långt dessförinnan - det går alltid att hävda att det är förskott på arv.

Om givaren skrivit i gåvobrev eller testamente att gåvan inte är förskott på arv är det dock det som gäller. Undantag finns bara om det kränker en bröstarvinges rätt till laglott (se exempel längre ned). 

 

Spelar det någon roll vem som är mottagare av förskottet?

Från juridiskt håll spelar det stor roll vem som är mottagare av ett förskott på arv. Om mottagaren är en bröstarvinge är nämligen lagens utgångspunkt att alla gåvor, med undantag för rena vardagsgåvor, utgör förskott på arv. Därmed behöver det inte uttryckligen framgå av gåvobrevet att gåvan utgör förskott på arv.

I de fall mottagaren inte är en bröstarvinge, exempelvis ett syskon eller en förälder, måste det däremot av gåvobrevet klargöras att gåvan utgör förskott på arv. Om gåvobrevet inte innehåller en sådan formulering kommer mottagarens eventuella framtida arv inte att minskas med gåvans värde.

 

Blankett för förskott på arv och ärvdabalkens regler

Någon särskild blankett eller mall behöver inte användas för att reglera förskottet. Vi rekommenderar att i en skriftlig handling reglera förskott på arv eftersom muntliga överenskommelser ökar risken för konflikter markant. Som ovan nämnts presumeras dock gåvor till bröstarvingar utgöra förskott på arv, varför det blir mindre viktigt att uttryckligen skriva det i ett gåvobrev. Det är också viktigt att ta hänsyn till ärvdabalkens regler om förskott på arv, där det bland annat framgår hur avräkning sker och vilka kostnader som inte ska avräknas. 

 

Exempel på förskott på arv

Två gifta makar avlider och efterlämnar två gemensamma barn. Makarnas kvarlåtenskap uppgår tillsammans till 500 000 kr som ska fördelas lika mellan deras barn. Strax innan makarna avled gav de 100 000 kr till ena barnet, vilket presumeras vara förskott på arv. Barnen ska dela på 500 000 kr vilket blir 250 000 kr var (arvslotten). 125 000 kr är laglotten (hälften av arvslotten). Det innebär att endast 25 000 kr saknas för att ena barnet ska ha fått sin laglott eftersom barnet tidigare fick en gåva om 100 000 kr. 

 

Gåvor till barn behöver inte vara förskott på arv

Förskott på arv är inget krav eller något som är obligatoriskt utan det fungerar endast som ett slags antagande. Antagandet om att något ska vara förskott på arv går att bryta genom att givaren klart uttrycker att gåvan inte ska vara förskott på arv.  Förslagsvis sker det skriftligt i ett testamente eller gåvobrev eftersom det blir lättare att styrka vid eventuella meningsskiljaktigheter. Givaren kan också muntligt berätta att det inte ska vara förskott på arv, men som alltid vid muntliga löften kan bevissvårigheter uppstå. Ett tips är att låta det ske skriftligt och att ta hjälp av en jurist eller advokat. 

 

Gåvor till andra arvingar än barn är normalt inte förskott på arv

När gåvor ges till andra arvingar än bröstarvingar kan frågan om det är förskott på arv också uppkomma. För att det ska vara fallet krävs att det bestämts eller att det med hänsyn till omständigheterna måste antagits vara förskott på arv. Det fungerar alltså tvärtom från vad som gäller gåvor till bröstarvingar, där gåvan antas vara förskott på arv. För gåvor till andra arvingar saknas sådant antagande. 

 

Förskott på arv behöver inte betalas tillbaka 

Förskott på arv räknas av från arvslotten vilket åstadkommer en minskning av arvet. Vid borträkning av gåvan är det värdet vid tidpunkten när gåvan gavs bort som spelar roll. Tidpunkten är viktig eftersom värdeförändringar kan uppstå vid gåvor som består av fastigheter, aktier eller liknande. 

 

Räntor och avkastning - räknas det som förskott på arv?

Vad gäller om en bröstarvinge lånat en summa pengar av sin förälder utan att betala någon ränta på lånet? Om mottagaren av gåvan är en bröstarvinge till givaren är gåvan som utgångspunkt förskott på arv. Parterna kan dock bestämma att det inte ska vara förskott på arv. Räntelagen går att avtala bort vilket innebär att utgångspunkten är det parterna kommit överens om. Det blir därmed svårt att se obetald ränta som en gåva när parterna kommit överens om att inte betala ränta. När det inte finns en gåva finns inget förskott på arv. Summan som “sparats” genom att inte betala ränta på lånet kommer därför inte att ses som förskott på arv. För att undvika oklarheter rekommenderar vi dock att skriftligen bestämma att så är fallet. 

Den avkastning en bröstarvinge får genom ett förskott på arv, t.ex. löpande hyresintäkter på en fastighet, är inte förskott på arv eftersom det är värdet av gåvan vid själva mottagandet som räknas. Hur mottagaren väljer att nyttja gåvan spelar alltså ingen roll för bedömningen av förskott på arv.

Specialregel om förstärkt laglottsskydd för att stärka bröstarvingars rätt

Det finns en specialregel som stärker bröstarvingars rätt till laglott och regeln rör gåvor som går att jämställa med testamente. För att kunna använda regeln krävs att meningen med gåvan var att fördela arvslotten. Regeln omfattar två slags gåvor:

  1. Gåvor som ges i nära tid till givarens bortgång.
  2. Gåvor som givaren fram till sin bortgång får använda, exempelvis en rätt för givaren att bo kvar i en bortgiven bostad fram tills givaren går bort.

När regeln om förstärkt laglottsskydd blir tillämplig kan den som fått gåvan bli återbetalningsskyldig till den som inte fått sin laglott. När laglotten bestäms är det gåvans värde som läggs ihop med arvslotten.

Exempel på förstärkt laglottsskydd

  1. Två gifta makar avlider och efterlämnar två gemensamma barn. Makarna lämnar totalt 500 000 kr som ska fördelas lika mellan båda barnen.
  2. Makarna gav, innan de båda avled, bort ett hus i gåva till deras barnbarn. Makarna levde och bodde i huset fram tills båda avled och husets värde var vid makarnas bortgång en miljon kronor.
  3. För att beräkna barnens laglott ska det bortgivna husets värde adderas till kvarlåtenskapen om 500 000 kr. Husets värde uppsteg till en miljon kronor, vilket gör att makarnas totala kvarlåtenskap är 1,5 miljoner kronor.
  4. Barnens laglott är halva arvslotten. Det innebär att arvslotten är 750 000 kr var och laglotten är 375 000 kr var. Summan om 375 000 kr är något som inte går att begränsa, utan avser barnens rätt. Det innebär att totalt 250 000 kr saknas för att barnen ska få ut sina laglotter.
  5. Det barnen kan göra för att få ut sina laglotter är att väcka talan i tingsrätt inom ett år från att bouppteckningen avslutades. Barnbarnet, som fått huset i gåva, får då betala tillbaka så stor del av gåvan att barnet får sina laglotter.

Undantag från specialregeln kan göras vid särskilda skäl

Den som tar emot gåvan blir inte återbetalningsskyldig till de rätta “ägarna” ifall det finns särskilda skäl som talar emot det. Om det anses helt oacceptabelt att mottagaren av gåvan skulle bli tvungen att betala tillbaka, blir det heller inte aktuellt.  

Vad kan särskilda skäl mot återbetalning vara?

I en situation gav en förälder med två barn ena barnet en gåva som jämställdes med testamente. Barnet som inte tog emot gåvan hade dock ekonomisk utnyttjat föräldern i sådan utsträckning att särskilda skäl mot återbetalning fanns. Barnet som mottog gåvan behövde alltså inte ersätta det andra barnet.

I en annan situation blev återbetalning av gåvan inte heller aktuellt. Det berodde på att personen som fick gåvan under en lång tid arbetade för givaren och fick för lite i lön och dessutom svåra arbetsskador.

 

Lavendla Juridik finns i hela Sverige

Oavsett var i landet du befinner dig så kan vi på Lavendla Juridik hjälpa dig. Lavendla Juridik kan hjälpa dig med frågor om Arv och har jurister verksamma i Stockholm, Göteborg och Malmö, men även i resten av Sverige.  Vi erbjuder service på dina villkor, vare sig du vill få hjälp över telefon, digitalt eller genom ett personligt möte. Kontakta oss för en kostnadsfri konsultation!

Lavendla Juridik