1. Lavendla Juridik

Ärvdabalken

Ärvdabalken innehåller olika bestämmelser och regler som behandlar allt kring arv och testamente. Följande text ger information om regler i ärvdabalken, till exempel att om inget testamente finns ärver arvlåtarens släktingar i viss ordning eller om inga släktingar finns går arvet till Allmänna Arvsfonden.

Arvdabalken bok

Ärvdabalken är lagen som reglerar arv och testamente i Sverige. Det är ett regelverk med 24 kapitel och den första versionen av ärvdabalken infördes år 1958. Lagen har dock omarbetats med nya tillägg och ändringar under åren som gått.

Ärvdabalken innehåller regler om allt från den obegränsade rätten till laglott, regler om formkrav för testamente till innehåll om den legala arvsordningen.

Ärvdabalken är en av flera balkar 

Ärvdabalken är en av flera balkar i svensk rätt. Varför vi säger balk och inte lag beror på gammal lagstiftning.

En balk kan sägas motsvara ett helt livsområde varför det i svensk lag bland annat finns en äktenskapsbalk, en rättegångsbalk, en brottsbalk, en föräldrabalk och så vidare.

Systemet med balkar fanns på den tiden när varje landskap hade egna lagar och lagstiftaren valde att behålla systemet.

10 viktigaste arvsreglerna i ärvdabalken

  1. Efterlevande make/maka ärver före gemensamma barn om inget testamente som säger annat finns.
  2. Bröstarvingar har alltid rätt till laglott. Laglotten är hälften av den avlidnes arvslott (det som den avlidne efterlämnar i kvarlåtenskap).
  3. Testamente måste upprättas med hänsyn till formkraven som finns i ärvdabalken. Formkraven är att testamentet bevittnas av två personer, att handlingen är undertecknad och skriftlig.
  4. I ärvdabalken finns den legala arvsordningen som bestämmer ordningen för arvet, när ett testamente saknas. I den första arvsklassen finns bröstarvingar och i den andra arvsklassen finns föräldrar samt syskon.
  5. Grundtanken i ärvdabalken är att om en förälder ger en bröstarvinge en gåva och inget avtalats är gåvan att se som ett förskott på arv. Det innebär att gåvans värde ska räknas bort från arvet.
  6. Om både arvingar och testamente saknas efter den avlidne säger ärvdabalken att arvet går till Allmänna Arvsfonden.
  7. Ifall en arvinge eller testamentstagare avsiktligt tar livet av arvlåtaren går arvsrätten förlorad.
  8. När dödsbodelägare inte är överens om arvsfrågor kan en boutredningsman eller skiftesman hjälpa dödsbodelägarna att finna en lösning tillsammans. Om en överenskommelse inte är möjlig, kan de åstadkomma ett tvångsskifte.
  9. Tidsfristen för bouppteckning är tre månader efter dödsfallet. I vissa fall räcker en dödsboanmälan då tillgångarna i dödsboet enbart täcker begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet.
  10. Om det finns en utpekad testamentsexekutor i den avlidnes testamente är den personen ansvarig kring det som rör testamentet och arvskiftet.

Ärvdabalkens uppbyggnad och kapitel

Nedanstående text talar om i vilket kapitel det går att läsa om ett visst område i ärvdabalken.

Kap. 1 ÄB: Vem kan ta emot ett arv?  

Ärvdabalken (förkortning ÄB) redogör i första kapitlet för vem som kan ärva. Där framgår att bara den som är vid liv har arvsrätt, men också ett foster, förutsatt att det föds vid liv.

Första kapitlet reglerar dessutom vad som gäller när det inte är helt klart vem som avlidit först, en arvinge eller en arvlåtare. Det kan till exempel vara aktuellt om båda avlider samtidigt i en bilolycka.

Reglerna klargör att arvingen anses avlidit först och därför inte kommer att ta del av arvet från arvlåtaren. Denna bestämmelse kan bli viktig eftersom den påverkar arvsfördelningen.

Slutligen klargörs också i kapitlet att utländska medborgare har samma arvsrätt som svenska medborgare. 

Kap. 2-5 ÄB: Den legala arvsordningen 

I andra till femte kapitlet anges i vilken ordning arvet tillfaller arvingarna om den avlidne saknar testamente. Arvsordningens tre arvsklasser förklaras och det finns också ett kapitel tillägnat efterlevande makes/makas arvsrätt.

Kap. 6 ÄB: Förskott på arv

Förskott på arv innebär att en förälder ger en bröstarvinge en gåva som avräknas på arvet. Kapitlet innehåller dessutom regler om när gåvan inte ska räknas som ett förskott på arv, vilket bland annat gäller för gåvor av mindre värde. 

Kap. 7 ÄB: Laglott 

Reglerna om laglott anger bröstarvingars absoluta rätt till arv. I de fall när laglotten testamenterats bort måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet. 

Kapitel i arvdabalken

Kap. 8-16 ÄB: Testamente 

Bestämmelserna om testamente är många och i kapitlen anges bland annat formkrav för upprättande av testamente samt hur ett testamente ska tolkas när det är oklart vad testatorn menat.

I avsnitten finns också en bestämmelse om nödtestamente. Det är ett tillfälligt testamente som gäller under en avgränsad tid, förutsatt att testatorn befinner sig i en nödsituation som gör det omöjligt för denne att upprätta ett testamente.

Kap. 17 ÄB: Att avsäga sig rätten till arv och förbudet mot arvsavtal 

Det finns ett förbud mot arvsavtal som anger att man inte får sälja rätten till ett framtida arv enligt ett testamente. Sådana avtal är ogiltiga, men måste aktivt angripas av någon. Det är dock möjligt att avsäga sig rätten till arv, förutsatt att det sker skriftligt. 

Kap. 18-24 ÄB: Dödsbo och arvskifte 

I de sista avsnitten finns en mängd bestämmelser om dödsboförvaltning, boutredningsman, testamentsexekutor, bouppteckning och arvskifte. Det finns bland annat regler som anger dödsbodelägarnas rättigheter till dödsboet.

Skyddsregler som inte går att testamentera bort

I ärvdabalken finns vissa skyddsregler som inte går att testamentera bort. Observera att dessa skyddsregler gäller oavsett ett testamentes innehåll, men att ett aktivt bestridande av testamentet krävs från den vars rätt kränks.

Den stora basbeloppsregeln, enligt 3 kap. 1 § andra stycket ÄB

Regeln ger skydd för efterlevande make/maka att få ett värde som motsvarar minst fyra prisbasbelopp vid bodelningen. Det innebär en rätt till minst 189 200 kr eftersom prisbasbeloppet är 47 300 kr (år 2020).

Skyddsregeln går före särkullbarns rätt till arv och testamente. Förutsättningarna är att tillgångar finns och att en eventuell enskild egendom räknas med. 

Den lilla basbeloppsregeln, enligt 18 § andra stycket, sambolagen

Motsvarande skyddsregel för sambor finns inte i ärvdabalken utan regleras i sambolagen eftersom sambor saknar automatisk arvsrätt.

Regeln ger ett skydd för efterlevande sambo att få ett värde motsvarande minst två prisbasbelopp ur samboegendomen i den mån det räcker. Det innebär en rätt till minst 94 600 kr.

Laglottsskyddet enligt, 7 kap. 1 § ÄB

Bröstarvingar har ett starkt skydd till arv eftersom de har en absolut rätt till laglott efter sin avlidne förälder, vilken motsvarar hälften av arvslotten. Laglotten gäller enbart för biologiska barn och därmed inte för eventuella särkullbarn eller fosterbarn.

Det förstärkta laglottsskyddet är ytterligare en skyddsregel för att inte kunna kringgå laglotten. 

Särkullbarns skydd, 3 kap. 1 § första stycket ÄB

Särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt och arvet kommer alltså inte att hamna hos eventuell efterlevande make/maka till den avlidne. 

Ärvdabalken och arvsordningens grundprinciper

Parentelprincipen bestämmer hur arvet fördelas. Den avlidnes släktingar delas upp i trearvsklasser där möjlighet till arvsrätt finns. Om en arvsklass är tom blir nästa klass gällande. Det går därför inte att dela upp och “splittra” arvet mellan första, andra och tredje arvsklassen. 

Stripalgrundsatsen bestämmer hur arvet fördelas inom en arvsklass genom att varje person tar lika del av arvet i respektive arvsklass.

Istadarätten är rätten att träda in i den avlidnes ställe. Det innebär att om en legal arvinge gått bort får arvingens barn rätt till arvet. Om den avlidne arvingen har flera barn får de dela på andelen.

Istadarätten gäller på följande vis:

  • Första arvsklassen: den avlidnes barnbarn kan träda in som bröstarvinge om barnet avlidit.
  • Andra arvsklassen: den avlidnes syskon kan ta del av arvet om en förälder gått bort.
  • Tredje arvsklassen: den avlidnes mostrar, fastrar, morbröder eller farbröder kan ta del av arvet om en mor- eller farförälder avlidit. 

Hur såg arvsrätten ut innan ärvdabalken?

Den svenska arvsrätten har genom tiderna balanserat tre starka intressen som också utmärker sig genom nuvarande regelverk i ärvdabalken. 

Regler i arvdabalken

Det första intresset: barns rätt att ärva sina föräldrar

Förr fanns exempelvis ingen rätt för barn utanför äktenskap att ärva utan den rätten tillkom först år 1969. Bakåt i tiden, i en av Sveriges äldsta lagar, fanns dessutom en bestämmelse som innebar att det äldsta barnet ärvde allt från föräldrarna. Idag delas arvet lika mellan arvingar i samma arvsklass.

Det andra intresset: efterlevande makes/makas rätt att bo i ett stabilt hem

Det fanns inget skydd på det sätt som finns idag för efterlevande make/maka eftersom barnen ärvde allt från den avlidne föräldern. Idag ärver som ovan nämnts efterlevande make/maka före gemensamma barn och det finns likaså skyddsregler.

Det tredje intresset: rätten att själv bestämma över sin egendom

Testamentsrätten har varit ett långsamt utvecklat system eftersom det ansågs strida mot den dåvarande uppfattningen om att egendom skulle behållas inom familjen.

År 1857 ändrades testamentsrätten och samma år bestämdes laglotten till hälften av arvslotten, vilket fortfarande gäller idag. Den övriga kvarlåtenskapen är testatorn fri att bestämma över.

Internationella arvssituationer regleras i en annan lag

Det är inte i ärvdabalken vi hittar regelverket för gränsöverskridande arvssituationer. Det är i lagen om arv i internationella situationer som klargör vad som gäller för arv med internationell anknytning. Lagen genomfördes år 2015 med anledning av att EU:s arvsförordning trädde i kraft.

Dessa regler innebär bland annat att svenskar bosatta utomlands måste skriva testamente om att svensk lag ska tillämpas på arvet, annars riskeras arvet att fördelas enligt det lands lag personen är bosatt i. Det kan leda till många oönskade konsekvenser, till exempel skyldigheten att betala arvsskatt och stå för den avlidnes samtliga skulder.

Lavendla Juridik finns i hela Sverige

Stockholm, Göteborg, Malmö eller en annan ort, oavsett var i landet du befinner dig finns Lavendla Juridik här för dig. Du väljer själv hur du vill mötas, via telefon, online eller i ett personligt möte.

Kan vi hjälpa dig?

Kontakta oss via formuläret, så hör vi av oss till dig.