1. Lavendla Juridik

Ärvdabalken

Ärvdabalken är lagen som reglerar arv och testamente i Sverige. Ärvdabalken är ett regelverk med 24 kapitel och den första versionen av ärvdabalken infördes år 1958. Lagen har dock omarbetats med nya tillägg och ändringar under åren som gått. Ärvdabalken innehåller regler om allt från den obegränsade rätten till laglott till regler om formkrav för testamente samt innehåll om den legala arvsordningen.

Ärvdabalken är en av flera balkar 

Ärvdabalken är en av flera balkar i svensk rätt och varför vi säger balk och inte lag beror helt enkelt på gammal lagstiftning. En balk kan sägas motsvara ett helt livsområde varför det i svensk lag bl.a. finns en äktenskapsbalk, en rättegångsbalk, en brottsbalk, en föräldrabalk och så vidare. Systemet med balkar fanns på den tiden när varje landskap hade egna lagar och lagstiftaren valde helt enkelt att behålla systemet. För frågor och funderingar kring ärvdabalken och arvsrätt finns vi på Lavendla till hands på 0770 - 33 90 70, via mail eller formuläret längre ned.

Topp 10 viktigaste arvsreglerna i ärvdabalken!

  1. Efterlevande make/maka ärver före gemensamma barn om inget testamente som säger annat finns.

  2. Bröstarvingar har alltid rätt till laglott. Laglotten är hälften av den avlidnes arvslott (det som den avlidne efterlämnar i kvarlåtenskap).

  3. Testamente måste upprättas med hänsyn till formkraven som finns i ärvdabalken. Formkraven är bl.a. att testamentet bevittnas av två personer, att handlingen är undertecknad och skriftlig.

  4. I ärvdabalken finns den legala arvsordningen som bestämmer ordningen för arvet, när ett testamente saknas. I den första arvsklassen finns bröstarvingar och i den andra arvsklassen finns föräldrar samt syskon.

  5. Grundtanken i ärvdabalken är att om en förälder ger bröstarvinge en gåva och inget avtalats är gåvan att se som förskott på arv. Det innebär att gåvans värde ska räknas bort från arvet.

  6. Om både arvingar och testamente saknas efter den avlidne säger ärvdabalken att arvet går till Allmänna Arvsfonden.

  7. Ifall en arvinge eller testamentstagare mördar arvlåtaren går arvsrätten förlorad.

  8. När dödsbodelägare inte är överens om arvsfrågor kan en boutredningsman eller skiftesman hjälpa dödsbodelägarna att nå en frivillig lösning. När det inte är möjligt kan de åstadkomma ett tvångsskifte.

  9. Tidsfristen för bouppteckning är tre månader efter dödsfallet. I vissa fall räcker en dödsboanmälan då tillgångarna i dödsboet enbart täcker begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet.

  10. Om det finns en utpekad testamentsexekutor i den avlidnes testamente är den personen ansvarig kring det som rör testamentet och arvskiftet.

Ärvdabalkens uppbyggnad och kapitel 

Ärvdabalken har totalt 24 kapitel och innehåller en mängd olika bestämmelser som behandlar allt kring arv och testamente. I det följande ställer vi upp en översikt kring lagen och anger i vilka kapitel man hittar ett visst område.

Kap. 1 ÄB: Vem kan ta emot ett arv?  

Ärvdabalken (förkortning ÄB) redogör i första kapitlet för vem som kan ärva. Där framgår att bara den som är vid liv har arvsrätt, men också ett foster, förutsatt att det föds vid liv.

Första kapitlet reglerar dessutom vad som gäller när det inte är helt klart vem som avlidit först, en arvinge eller en arvlåtare. Det kan t.ex. vara aktuellt om båda avlider samtidigt i en bilolycka. Reglerna klargör att arvingen anses avlidit först och därför inte kommer att ta del av arvet från arvlåtaren. Denna bestämmelse kan bli viktig eftersom den påverkar arvsfördelningen. Slutligen klargörs också i kapitlet att utländska medborgare har samma arvsrätt som svenska medborgare. 

Kap. 2-5 ÄB: Den legala arvsordningen 

I andra till femte kapitlet anges i vilken ordning arvet tillfaller arvingarna i händelse av att den avlidne saknar testamente. Arvsordningens tre arvsklasser förklaras och det finns också ett kapitel tillägnat efterlevande makes/makas arvsrätt. 

Kap. 6 ÄB: Förskott på arv

Förskott på arv innebär att en förälder ger en bröstarvinge en gåva som avräknas på arvet. Kapitlet innehåller dessutom regler om när gåvan inte ska räknas som förskott på arv, vilket bl.a. gäller för gåvor av mindre värde. 

Kap. 7 ÄB: Laglott 

Reglerna om laglott anger bröstarvingars absoluta rätt till arv. I de fall när laglotten testamenterats bort måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet

Kap. 8-16 ÄB: Testamente 

Bestämmelserna om testamente är många och i kapitlen anges bl.a. formkrav för upprättande av testamente samt hur ett testamente ska tolkas när det är oklart vad testatorn menat.

I avsnitten finns också en bestämmelse om s.k. nödtestamente. Det är ett tillfälligt testamente som gäller under en avgränsad tid, förutsatt att testatorn befinner sig i en nödsituation som gör det omöjligt för denne att upprätta ett testamente.

Kap. 17 ÄB: Att avsäga sig rätten till arv och förbudet mot arvsavtal 

Det finns ett uttryckligt förbud mot arvsavtal som anger att man inte får sälja rätten till ett framtida arv eller rätt enligt ett testamente. Sådana avtal är ogiltiga, men måste aktivt angripas av någon. Det är dock möjligt att avsäga sig rätten till arv, förutsatt att det sker skriftligt. 

Kap. 18-24 ÄB: Dödsbo och arvskifte 

I de sista avsnitten finns en mängd bestämmelser om dödsboförvaltning, boutredningsman, testamentsexekutor, bouppteckning och arvskifte. Det finns bl.a. regler som anger dödsbodelägarnas rättigheter till dödsboet.

Skyddsregler som inte går att testamentera bort

I ärvdabalken finns vissa skyddsregler som inte går att testamentera bort, vilka vi förklarar nedan. Observera att dessa skyddsregler gäller oavsett ett testamentes innehåll, men att ett aktivt bestridande av testamentet krävs från den vars rätt kränks.

Den stora basbeloppsregeln enligt 3 kap. 1 § andra stycket ÄB

Regeln ger skydd för efterlevande make/maka att få ett värde som motsvarar minst fyra prisbasbelopp vid bodelningen. Det innebär en rätt till minst 189 200 kr eftersom prisbasbeloppet är 47 300 kr (år 2020).

Skyddsregeln går före eventuellt särkullbarns rätt till arv direkt och testamente. Förutsättningen är att tillgångar finns och eventuell enskild egendom räknas med. 

Den lilla basbeloppsregeln enligt 18 § andra stycket sambolagen

Motsvarande skyddsregel för sambor finns inte i ärvdabalken utan regleras i sambolagen eftersom sambor saknar automatisk arvsrätt. Regeln ger ett skydd för efterlevande sambo att få ett värde motsvarande minst två prisbasbelopp ur samboegendomen i den mån det räcker. Det innebär en rätt till minst 94 600 kr. 

Laglottsskyddet enligt 7 kap. 1 § ÄB

Bröstarvingar har ett starkt skydd till arv eftersom de har en absolut rätt till laglott efter sin avlidne förälder, vilken motsvarar hälften av arvslotten. Laglotten gäller enbart för ens egna barn och därmed inte för eventuella särkullbarn eller fosterbarn. Det förstärkta laglottsskyddet är ytterligare en skyddsregel för att inte kunna kringgå laglotten. 

Särkullbarns skydd 3 kap. 1 § första stycket ÄB

Särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt och arvet kommer alltså inte att hamna hos eventuell efterlevande make/maka till den avlidne. 

Dessa principer grundar sig ärvdabalken och arvsordningen på

Parentelprincipen bestämmer hur arvet fördelas. Den avlidnes släktingar delas upp i tre arvsklasser där möjlighet till arvsrätt finns och om en arvsklass är tom går man över till nästa. Det går därför inte att dela upp och “splittra” arvet mellan första, andra och tredje arvsklassen. 

Stripalgrundsatsen bestämmer hur arvet fördelas inom en arvsklass genom att varje person tar lika del av arvet i respektive arvsklass. Exempelvis om två bröstarvingar finns får de hälften av arvet.

Istadarätten är rätten att träda in i den avlidnes ställe. Det innebär att om en legal arvinge gått bort får arvingens barn rätt till arvet. Om den avlidne arvingen har flera barn får de dela på andelen. Istadarätten gäller på följande vis:

  • Första arvsklassen: den avlidnes barnbarn kan träda in som bröstarvinge om barnet avlidit.
  • Andra arvsklassen: den avlidnes syskon kan ta del av arvet om en förälder gått bort.
  • Tredje arvsklassen: den avlidnes mostrar, fastrar, morbröder eller farbröder kan ta del av arvet om en mor- eller farförälder avlidit. 

Hur såg arvsrätten ut innan ärvdabalken?

Den svenska arvsrätten har genom tiden balanserat tre starka intressen som också utmärker sig genom nuvarande regelverk i ärvdabalken. 

1. Det första intresset: barns rätt att ärva sina föräldrar

Förr fanns exempelvis ingen rätt för barn utanför äktenskap att ärva utan den rätten tillkom först år 1969. Bakåt i tiden, i en av Sveriges äldsta lagar, fanns dessutom en bestämmelse som innebar att det äldsta barnet ärvde allt från föräldrarna. Idag delas arvet lika mellan arvingar i samma arvsklass.

2. Det andra intresset: efterlevande makes/makas rätt att bo i ett stabilt hem

Det fanns inget skydd på det sätt som finns idag för efterlevande make/maka eftersom barnen ärvde allt från den avlidne föräldern. Idag ärver som ovan nämnts efterlevande make/maka före gemensamma barn och det finns likaså skyddsregler.

3. Det tredje intresset: rätten att själv bestämma över sin egendom

Testamentsrätten har varit ett långsamt utvecklat system eftersom det ansågs strida mot den dåvarande uppfattningen om att egendom skulle behållas inom familjen. År 1857 ändrades testamentsrätten och samma år bestämdes laglotten till hälften av arvslotten, vilket fortfarande gäller idag. Den övriga kvarlåtenskapen är testatorn fri att bestämma över.

Internationella arvssituationer regleras i en annan lag

Det är inte i ärvdabalken vi hittar regelverket för gränsöverskridande arvssituationer. Det är i lagen om arv i internationella situationer som klargör vad som gäller för arv med internationell anknytning. Lagen genomfördes år 2015 med anledning av att EU:s arvsförordning trädde i kraft.

Dessa regler innebär bl.a. att svenskar bosatta utomlands måste skriva testamente om att svensk lag ska tillämpas på arvet, annars riskeras arvet att fördelas enligt det lands lag man är bosatt i. Det kan leda till många oönskade konsekvenser, bl.a. skyldigheten att betala arvsskatt och stå för den avlidnes samtliga skulder.

Kontakta Lavendla för frågor

Har du fler frågor kring ärvdabalken eller arvsfrågor i övrigt? Lavendla Juridik hjälper dig med allt som rör processen kring ett dödsfall. Vi finns där hela vägen och hjälper till att upprätta bouppteckning, bodelning och arvskifte. Kontakta oss via formuläret ovan, på 0770 - 30 90 70 eller genom att skicka ett mail till oss.