Dödsboanmälan

Dödsboanmälan Lavendla Begravningsbyrå

En dödsboanmälan är en form av förenklad bouppteckning som kan användas när den avlidens tillgångar har ett lägre värde än dödsboets skulder. Om du vill veta mer, eller exempelvis få hjälp med en bouppteckning, är du varmt välkommen att kontakta Lavendla Juridik på 0770 – 33 90 70 eller via kontaktformuläret nedan.

Dödsboanmälan - Topp 5 viktiga fakta och regler gällande dödsboanmälan

  1. En dödsboanmälan är en enklare form av bouppteckning som är möjlig att göra om de tillgångar som den avlidne lämnar efter sig inte är tillräckliga för att täcka begravningskostnaderna och andra kostnader som har direkt anknytning till dödsfallet. En dödsboanmälan måste göras inom två månader efter dödsfallet.

  2. För att en dödsboanmälan ska vara möjlig krävs att det skett ett hembesök i den avlidnes bostad av en tjänsteman från kommunen, om socialförvaltningen i kommunen kräver det. Det är därför viktigt att all egendom som förvaras i bostaden är orörd när besöket äger rum.

  3. De ekonomiska tillgångar som finns ska i första hand användas för att täcka begravningskostnader. Dessa kostnader är prioriterade i förhållande till andra kostnader som dödsboet ansvarar för. Autogiron, abonnemang, hyreskontrakt och liknande ska därför sägas upp snarast möjligt efter dödsfallet.

  4. En konsekvens av att begravningskostnaderna är prioriterade är att några övriga räkningar inte behöver betalas när det står klart att förutsättningarna för en dödsboanmälan är uppfyllda.
  5. För att slippa påminnelser på förfallna fakturor och liknande är det klokt att direkt meddela eventuella borgenärer att dödsboet saknar tillgångar och att en dödsboanmälan därför kommer att göras.

Under vilka omständigheter är det tillåtet att ersätta bouppteckningen med en dödsboanmälan?

En bouppteckning får ersättas med en dödsboanmälan under förutsättning att summan av den avlidnes tillgångar, inklusive eventuell andel i efterlevande make/makas giftorättsgods, inte täcker kostnaderna för en värdig begravning och andra kostnader som uppstår till följd av dödsfallet. Därutöver får den avlidne inte äga någon fast egendom eller inneha tomträtt. Efterlevande make/makas eventuella fasta egendom eller tomträtt påverkar dock inte möjligheten att göra en dödsboanmälan.

Att ovanstående kriterier är uppfyllda utgör dock ingen garanti för att en dödsboanmälan får ersätta en bouppteckning. Om det exempelvis krävs en genomgripande utredning för att fastställa den avlidnes tillgångar får dödsboanmälan inte göras. Detsamma gäller om någon av dödsbodelägarna motsätter sig dödsboanmälan till förmån för bouppteckning. 

Socialnämnden är ansvarig för dödsboanmälan, inte Skatteverket

Den dödsbodelägare som har närmast tillgång till dödsboet, vanligtvis en efterlevande partner eller ett barn, ansvarar för att ansöka om att en dödsboanmälan ska ersätta bouppteckning. Det görs hos hemkommunens socialförvaltning.

Till skillnad från en bouppteckning, som vanligtvis upprättas av en jurist, är det socialnämnden i den avlidnes hemkommun som ansvarar för byråkratin kring en dödsboanmälan. I praktiken är det oftast en tjänsteman som med socialnämndens godkännande avgör om kriterierna för en dödsboanmälan är uppfyllda. Då undersöks dödsboets tillgångar, om testamente, äktenskapsförord, försäkringar eller liknande finns. På så sätt ges vägledning kring hur stort värde som finns i dödsboet. För att en riktig värdering av den avlidnes tillgångar ska kunna göras måste som huvudregel ett besök ske i den avlidnes bostad och det är därför man inte ska ha rört den avlidnes saker innan besöket. 

Efter att samtliga tillgångar fått ett värde sker en jämförelse med kostnader för begravning och andra utgifter med direkt anknytning till dödsfallet (t.ex. bostadshyra, utgifter för tömning och städning av hemmet m.m.). Kostnaderna räknas av från tillgångarna och ett beslut om dödsboanmälan sker. 

Skatteverket tar emot och förvarar dödsboanmälan

Det är inte Skatteverket som ansvarar för dödsboanmälan, utan det är socialnämnden som sköter och skickar in dödsboanmälan till Skatteverket. Skatteverkets uppgift är att ta emot och förvara diverse dödsboanmälningar. Skatteverket lämnar också ut kopior på dödsboanmälan om någon begär det. Det hör alltså inte till Skatteverkets uppdrag att granska dödsboanmälans innehåll eller att fatta beslut kring registrering.

Ansökan om dödsboanmälan varierar beroende på kommun

Tillvägagångssättet för ansökan om dödsboanmälan skiljer sig från kommun till kommun. I regel krävs att den sökande fyller i en särskild blankett som finns hos de flesta kommuner. Blanketten kan bl.a. innehålla frågor om personliga uppgifter och dödsboets ekonomi. 

Sökanden kan också behöva bifoga diverse handlingar – exempelvis dödsfallsintyg med tillhörande släktutredning, eventuellt testamente, äktenskapsförord/samboavtal och kontoutdrag. På grund av att rutinerna ser olika ut runtom i landet rekommenderar vi alltid våra kunder att ta kontakt med socialförvaltningen i den kommun där den avlidne var bosatt.

Ansökan måste anlänt till kommunen senast två månader efter dödsfallet inträffat. Det beror på att tidsfristen för bouppteckning är tre månader efter ett dödsfall. På så vis får kommunen tid att avgöra om dödsboanmälan kan göras och om det inte går finns fortfarande tid att upprätta bouppteckning.

Vad händer efter dödsboanmälan?

I regel är det kommunernas socialnämnder som ansvarar för att skicka in dödsboanmälningar till Skatteverket. Därefter ska de efterlevande, om det inte redan gjorts, skicka kopior av dödsboanmälan till de borgenärer som finns. Detta är nödvändigt för att borgenärerna ska kunna skriva av de fordringar som finns på dödsboet.

I vissa fall kan det bli aktuellt att upprätta en bouppteckning i efterhand. Typexempel på detta är att tidigare okända tillgångar uppdagats eller när en borgenär kräver att en bouppteckning genomförs och ställer säkerhet för finansiering av detta.

Fast egendom hindrar dödsboanmälan

Som ovan nämnts är det inte möjligt med en dödsboanmälan ifall den avlidne haft fast egendom eller innehaft en tomträtt. Det har en naturlig förklaring, nämligen att en bouppteckning krävs för ansökan om lagfart eller inskrivning av tomträtten, när egendomen övergår till en arvinge eller köpare. 

Om tillgångar för begravningen saknas kan ekonomisk hjälp fås av kommunen

Ibland räcker inte dödsboets tillgångar till de kostnader som uppstår för en begravning. Det går då att ansöka om ekonomisk hjälp hos kommunen för att den avlidne ska få en respektabel begravning. Hur mycket en kommun kan bidra med skiljer sig åt, men det högsta möjliga bidraget uppgår till ett halvt prisbasbelopp som är 23 650 kr för år 2020.

Tips och praktiska frågor vid ansökan om begravningshjälp

  1. Socialkontoret i den kommun den avlidne var folkbokförd får kontaktas av den som är ansvarig för dödsboet. Det görs för att se vilka möjliga begravningskostnader kommunen kan täcka. 
  2. Den avlidnes tillgångar måste vara och förbli orörda.
  3. För att kommunen ska kunna räkna på det belopp som kan beviljas krävs en bild av begravningskostnaderna, något som vi på Lavendla kan hjälpa till med.
  4. Via kontakt med den avlidnes bank bör autogiron och andra automatiska betalningar stoppas. Vad gäller löpande räkningar bör borgenärerna underrättas om dödsfallet och att en eventuell dödsboanmälan gjorts. 
  5. För ansökan om ekonomisk hjälp till begravningen krävs ingen dödsboanmälan. Det är fullt möjligt att söka hjälp med en bouppteckning.

Lavendla Juridik finns i hela Sverige

Oavsett var i landet du befinner dig så kan vi på Lavendla Juridik hjälpa dig. Lavendla Juridik kan hjälpa dig med frågor kring en Dödsboanmälan och är verksamma i Stockholm, Göteborg och Malmö, men även i resten av Sverige.  Vi erbjuder service på dina villkor, vare sig du vill få hjälp över telefon, digitalt eller genom ett personligt möte. Kontakta oss för en kostnadsfri konsultation!

Lavendla Juridik