Arvsordning
Lavendla går i denna guiden igenom de viktigaste sakerna du bör veta om arvsordning och arvsdelning. Kontakta våra jurister idag om du behöver ytterligare hjälp.
Vem ärver vem? Det bestämmer arvsordningen.
I Sverige har vi en lagstadgad arvsordning, legal arvsordning brukar den kallas. Reglerna för denna finns i ärvdabalken och avgör vilka familje- och släktmedlemmar som ärver den avlidne.
Ärvdabalken har tre arvsklasser och det är just dessa som bestämmer ordningen för ett arv. Släktskapet påverkar i sin tur vilken arvsklass man hamnar i.
Arvsordningen gäller om inget testamente finns
Observera att den legala arvsordningen endast blir gällande om den avlidne inte skrivit ett testamente som anger en annan arvsfördelning. Det går nämligen att bortse från arvsordningen till viss del genom ett giltigt testamente.
Arvskifte
Själva arvsfördelningen sker genom arvskiftet, där den avlidnes kvarlåtenskap delas ut till de som har rätt till den.
Arvskiftet är det slutliga steget i dödsboförvaltningen och innan arvet kan delas ut måste dödsbodelägarna klargjort en del moment. Vem som får ärva vad vid ett dödsfall bestäms mellan dödsbodelägarna, som får komma fram till ett gemensamt beslut och en rättvis fördelning. I andra fall finns ett testamente som pekar ut en viss fördelning av arvet.
Det är så viktigt att skriva testamente. Visst är det så att olika skeden i livet kräver olika juridiska dokument, men generellt sett är testamente något som alla borde ha. Även om man är gifta och har gemensamma barn – även om det känns tryggt och bra – kan ett testamente göra skillnad.
Joachim Erman, jurist
5 viktiga saker att veta om arvsordning
- Kusiner ärver inte varandra enligt arvsordningen, även om det inte skulle finnas någon annan levande släkting till den avlidne.
- När det inte finns någon som har rätt till arv enligt arvsordningen och när ett testamente saknas, kommer arvet tillfalla Allmänna arvsfonden.
- Bröstarvingars arvsrätt (det vill säga rätt till laglott) är orubblig, oavsett ett testamentes innehåll.
- Efterlevande make/maka är före gemensamma barn i arvsordningen.
- Det går att testamentera bort hela sitt arv och undvika den legala arvsordningen ifall man saknar bröstarvingar.
Skriv testamente
Skriv enkelt testamente själv online via våra digitala mallar. Behöver du hjälp finns våra jurister tillgängliga för dig.
- Juridiskt korrekt testamente
- Skriv online på 5 min
- Om du efter köpet hellre vill upprätta avtalet med jurist, drar vi av kostnaden
- Juridiskt korrekt testamente
- Välj bland 70 jurister på vår hemsida
- Få personlig hjälp, digitalt eller fysiskt möte
- Skräddarsytt testamente för dig
Ta hjälp av våra jurister för arvskifte och testamente
Vill du veta mer om våra tjänster?
Ring oss på 0770 - 33 90 70 eller fyll i formuläret så återkommer vi så snart som möjligt.
Frågor och svar om arvsordning
Hur ser den första arvsklassen ut?
Den första arvsklassen inkluderar följande släktskap:
– Den avlidnes barn, även kallat bröstarvingar (inklusive särkullbarn)
– Den avlidnes barnbarn om den avlidnes barn avlidit
– Biologiska och adopterade barn
– (Fosterbarn och bonusbarn saknar legal arvsrätt)
Vad gäller för bröstarvingar och efterarvingar (inklusive särkullbarn)?
Den avlidnes barn och om barnet avlidit, barnets barn, tillhör den första arvsklassen. Att barnbarn ärver om föräldern avlidit beror på att det i svensk rätt finns en så kallad istadarätt. Istadarätten är rätten att träda in i sin förälders ställe om denne avlidit. Den avlidnes barn blir då legal arvinge och bröstarvinge. Om bröstarvingen däremot är vid liv är barnet i stället efterarvinge till denne och får därför vänta på arvet. Till den första arvsklassen hör biologiska och adopterade barn, som båda har rätt till lika stor del av arvet. Däremot saknar bonusbarn och fosterbarn legal arvsrätt och om arvsrätt önskas krävs ett testamente som reglerar det. Särkullbarn är barn som makarna inte har gemensamt, eftersom det syftar på barn utanför ett existerande äktenskap. Särkullbarn har alltid rätt att få sitt arv från sin avlidne förälder direkt.
Vad gäller för efterlevande partners arvsrätt?
Bröstarvingar får vänta på sitt arv tills bägge föräldrar avlidit om föräldrarna fortfarande var gifta. Det beror på att efterlevande make/maka ärver innan gemensamma barn. Efterlevande make/maka tillhör egentligen ingen arvsklass eftersom inget släktskap finns, men regeln finns för att skydda änklingen/änkan. Arvet ges då med fri förfoganderätt, vilket begränsar parten att testamentera bort arvet till annan. Detta gäller alltså trots att arvet fortfarande kan förbrukas och användas fritt. Efterlevande sambo finns inte i någon arvsklass och saknar legal arvsrätt. Det här gäller oavsett om samborna har gemensamma barn. För sambor krävs därför ett testamente för att reglera arvsrätten alternativt ett ingående av äktenskap.
Hur ser den andra arvsklassen ut?
Den andra arvsklassen inkluderar följande släktskap:
– Föräldrar
– Om föräldrar avlidit övergår arvet till den avlidnes syskon
– Om alla syskon avlidit övergår arvet till syskonens bröstarvingar
– Halvsyskon har arvsrätt
Om det inte finns en arvtagare i den första arvsklassen övergår arvet till den andra arvsklassen. För att någon i andra arvsklassen ska ärva krävs att den avlidne varken har barn eller barnbarn. Arvet går till den avlidnes föräldrar som ärver hälften var av arvet.
Hur ärver föräldrar?
Föräldrar ärver i första hand och därefter syskon.
Det vanligaste är dock att den avlidnes föräldrar också gått bort. Om bara en av den avlidnes föräldrar gått bort får ena föräldern fortfarande hälften av arvet. Den andra halvan går däremot till den avlidnes syskon. Med andra ord får den avlidne förälderns barn dela på arvslotten som föräldern skulle haft rätt till. Syskonen får alltså dela på den halva som skulle tillfallit föräldern om denne levde. Om bägge föräldrar avlidit får syskonen dela på hela arvet.
Om både föräldrar och syskon avlidit kommer arvet tillfalla syskonens bröstarvingar. Detsamma gäller om endast ett av flera syskon avlidit.
Har halvsyskon någon arvsrätt?
Halvsyskon har arvsrätt.
Även halvsyskon har arvsrätt. Det beror på att det är föräldrarnas ”lott” som avgör och som (eventuellt) fördelas bland barnen. För att ett halvsyskon ska ärva den avlidne krävs alltså att halvsyskonets förälder också avlidit, annars blir arvsrätt inte aktuell. Om ena föräldern avlidit som inte är förälder till halvsyskonet, kommer halvsyskonet inte få ärva eftersom det bara är den avlidne förälderns barn som får arvet.
Hur ser den tredje arvsklassen ut?
Den tredje arvsklassen inkluderar följande släktskap:
– Mormor och morfar
– Farmor och farfar
– Mostrar och morbröder
– Fastrar och farbröder
I den tredje och sista arvsklassen finns mor- och farföräldrar till den avlidne och även deras barn. Barnen till mor- och farföräldrar är den avlidnes mostrar, fastrar, morbröder och farbröder. För att den tredje arvsklassen ska ärva får ingen arvinge finnas i de första eller andra arvsklasserna .Den avlidnes mormor, morfar, farmor och farfar ärver en fjärdedel var. Om någon av föregående gått bort övergår deras fjärdedel till deras barn. Den tredje arvsklassen är den sista. Det innebär att en avliden persons kusiner inte har någon legal arvsrätt. Om den avlidne saknar arvingar i samtliga arvsklasser och även saknar testamente övergår arvet till Allmänna arvsfonden.
Hur ser arvsordningen ut? Vem ärver vem?
Arvsordningen – arvet kan inte fördelas mellan arvsklasserna. Se separata frågor för respektive arvsklass.
Den legala arvsordningen kommer att avgöra var den avlidnes arv hamnar om ett testamente inte skrivits. Bröstarvingar har en orubblig rätt till arv och har alltid rätt till minst sin laglott, som är halva arvslotten.
Arvsklasserna följer alltid rakt nedstigande led. Det innebär att om en bröstarvinge gått bort kommer bröstarvingens barn ta sin förälders plats som bröstarvinge och dela på arvet.
Om den avlidne exempelvis efterlämnar ett barnbarn, men har flera syskon, kommer hela arvet att hamna hos barnbarnet. Barnbarnet tillhör nämligen den första arvsklassen och syskonen den andra arvsklassen.
Ett arv kan inte fördelas mellan arvsklasserna. Arvet kommer alltid att fördelas mellan de legala arvingarna i samma arvsklass.
Det är därför inte möjligt att arvet ”splittras” mellan till exempel en arvinge i första arvsklassen och två arvingar i den andra arvsklassen.
Observera att om en avliden person lämnar en make/maka – och de inte har några barn – ska den efterlevande maken/makan få ärva den avlidne före släktingar i andra och tredje arvsklasserna.
Vad är arvsordning när det saknas arvingar?
När den avlidne inte har arvingar i de tre arvsklasserna och dessutom saknar testamente, finns en möjlighet att låta arvet tillfalla efterlevande makes/makas arvingar i stället för Allmänna arvsfonden.
Den efterlevande makens/makans arvingar (den avlidnes efterarvingar) kan få möjlighet att ärva den först avlidne om det finns en konkret rätt till efterarv.
Det innebär att om det vid efterlevande makes/makas bortgång finns arvsberättigade efter enbart en av makarna ska de ändå få ärva allt.
Hur påverkar testamente arvsordningen?
Ett testamente är helt frivilligt och kan reglera nästan allt en person önskar. Det finns dock vissa tvingande regler i ärvdabalken som inte går att sätta ur spel med ett testamente.
För det första har bröstarvingar alltid rätt till minst sin laglott och kan alltid utkräva det värde som motsvarar laglotten.
För det andra har efterlevande make/maka alltid rätt till ett visst minimibelopp av arvet, om det inte getts ut genom en tidigare bodelning.
När går arvet till Allmänna arvsfonden?
Allmänna arvsfonden ärver i sista hand.
Om det saknas både testamente och arvingar tillfaller arvet Allmänna arvsfonden. Fonden verkar för allmännyttiga ändamål. Pengarna som kommer in till Allmänna arvsfonden delas ut till en mängd projekt, som bidrar till att stärka barn och ungdomar samt personer med funktionshinder.
Allmänna arvsfonden bildades 1928 i samband med att arvsrätten för avlägsna släktingar och kusiner avskaffades. Under 2018 utbetalade fonden cirka 650 miljoner kronor till olika välgörenhetsprojekt i Sverige.
Är det bara arvingar som kan vara dödsbodelägare?
Det är inte bara legala arvingar som kan vara dödsbodelägare.
De som har rätt till den avlidnes arv på grund av den legala arvsordningen blir dödsbodelägare. Att vara dödsbodelägare innebär ett ansvar för den avlidnes kvarlåtenskap och tillsammans med övriga dödsbodelägare får dödsboet skötas om gemensamt.
Det är dock inte bara legala arvingar som kan vara dödsbodelägare. Om den avlidne skrivit ett testamente och pekat ut en person med rätt till en viss andel av kvarlåtenskapen är personen dödsbodelägare och så kallad universell testamentstagare.
Hur ärver man och vem ärver vad vid ett dödsfall?
Den som ärver efter ett dödsfall bestäms alltså utifrån arvsordningen eller ett eventuellt testamente. Själva arvsfördelningen sker genom arvskiftet, där den avlidnes kvarlåtenskap delas ut till de som har rätt till den.
Arvskiftet är det slutliga steget i dödsboförvaltningen och innan arvet kan delas ut måste dödsbodelägarna klargjort en del moment. Vem som får ärva vad vid ett dödsfall bestäms mellan dödsbodelägarna, som får komma fram till ett gemensamt beslut och en rättvis fördelning. I andra fall finns ett testamente som pekar ut en viss fördelning av arvet.
Se exempel på arvsordning nedan.
5 exempel på arvsordning och arvsdelning
Här nedanför följer fem exempel på hur arvet fördelas enligt den lagstadgade arvsordningen:
Exempel 1 – vem ärver vad?
Anna dör utan att ha skrivit testamente och efterlämnar inga barn eller barnbarn. Anna har en mamma i livet och en pappa som gått bort. Hon har två helsyskon och ett halvsyskon. Den gemensamma föräldern med halvsyskonet är Annas pappa.
Hur fördelas arvet?
Annas legala arvingar återfinns i den andra arvsklassen, där föräldrar ärver före den avlidnes syskon.
Annas mamma är vid liv och ska få hälften av arvet.
Annas pappa har avlidit, hans barn (syskon till Anna) ska dela på pappans arvslott som är hälften av arvet.
Annas pappa har tre barn som får dela lika på 50 procent av arvet efter Anna.
Om den gemensamma föräldern med halvsyskonet däremot hade varit Annas mamma, som också är vid liv, hade halvsyskonet inte fått del av arvet.
Exempel 2 – hur sker arvsfördelningen?
Bengt dör och har inget testamente. Han har ett barnbarn och två föräldrar i liv.
Vem får ärva?
Bengt har en bröstarvinge, ett barnbarn, som får ärva hela hans arv. Det beror på att barnbarnet tillhör den första arvsklassen.
Föräldrarna kommer inte att ärva Bengt eftersom de tillhör den andra arvsklassen, som endast får ärva om det inte finns någon i den första arvsklassen.
Exempel 3 – vilka ärver?
Cecilia dör och saknar barn. Hennes mamma och pappa har bägge avlidit och Cecilia var ensambarn.
Cecilia skrev inget testamente före hennes bortgång.
Hon har däremot en mormor i livet. Cecilias morfar, farmor och farfar har alla avlidit.
Hennes farmor och farfar har dock två barn som lever, det vill säga två fastrar till Cecilia.
Hur ska arvet fördelas?
Cecilia saknar arvingar i första och andra arvsklassen. Arvet övergår därför till de vid liv i den tredje arvsklassen.
Det är mor- och farföräldrarna som har ”första tjing” i den tredje arvsklassen och som alla hade fått en fjärdedel var om de levde.
Cecilias mormor kommer att få hälften av arvet eftersom hennes morfar gått bort och de saknar barn.
Hennes farföräldrar har bägge avlidit men har två barn. Farföräldrarna hade fått en fjärdedel var, det vill säga två fjärdedelar totalt som är lika med hälften.
Farföräldrarnas barn, Cecilias fastrar, kommer få dela på hälften av arvet, det vill säga en fjärdedel var.
Exempel 4 – hur fördelas arvet?
David går bort och har inga legala arvingar. Hans maka går bort två veckor senare och efterlämnar två barnbarn. Varken David eller Davids maka har skrivit något testamente.
Vem ärver?
David har inga arvingar i de tre arvsklasserna. Hans maka går bort två veckor senare och har därför ärvt David.
Makan dör kort därefter och efterlämnar två barnbarn. Dessa två kommer att ärva både den del makan ärvde av David och den del makan efterlämnat.
Exempel 5 – kan ett halvsyskon ärva hela arvet?
Det är möjligt att ett halvsyskon kan få hela arvet om det varken finns syskon, syskonbarn eller föräldrar till den avlidne. Det är dock ovanligt.
Vanligare är att den avlidne exempelvis efterlämnar två syskon – ett halvsyskon respektive ett helsyskon – inga andra arvingar och inget testamente.
Arvet fördelas så att helsyskonet får 75 procent och halvsyskonet får 25 procent.
Även om det aldrig går att korrigera alla orättvisor, ger juridiken den bästa möjligheten att återskapa en viss balans i relationerna.
Elof Moupondo, jurist
Läs mer om arvsordning
Lavendla Juridik finns i hela Sverige
Stockholm, Göteborg, Malmö eller en annan ort, oavsett var i landet du befinner dig finns Lavendla Juridik här för dig. Du väljer själv hur du vill mötas, via telefon, online eller i ett personligt möte.
Här finns Lavendla
Du hittar all juridisk rådgivning på samma plats – nära dig.
Vi kan hjälpa dig
Fyll i formuläret så återkommer vi så snart som möjligt.
Joachim är en av våra jurister som du kan komma i kontakt med.