1. Lavendla Juridik

Arvsordning

Arvsordningen bestämmer vem som ärver vem. I Sverige har vi en legal arvsordning vilket innebär att lagen (ärvdabalken) reglerar vilken familj och släkt som ärver en avliden person. I ärvdabalken återfinns tre arvsklasser som bestämmer ordningen för ett arv. Det är släktskapet som avgör vilken arvsklass man hamnar i. 

Observera att den legala arvsordningen endast blir gällande om den avlidne inte skrivit ett testamente som anger en annan arvsfördelning. Det går nämligen att bortse från arvsordningen till viss del genom ett giltigt testamente. I det följande förklarar vi arvsklasserna och avslutar med några exempel. 

Topp 5 viktiga fakta och regler om arvsordning - vem ärver vem?

  1. Kusiner ärver inte varandra enligt den legala arvsordningen, även om det inte skulle finnas någon annan levande släkting till den avlidne.
  2. När det inte finns någon som har rätt till arv enligt den legala arvsordningen och när ett testamente saknas, kommer arvet tillfalla Allmänna arvsfonden.
  3. Bröstarvingars arvsrätt är orubblig, oavsett ett testamentes innehåll.
  4. Efterlevande make/maka är före gemensamma barn i arvsordningen.
  5. Det går att testamentera bort hela sitt arv och undvika den legala arvsordningen ifall man saknar bröstarvingar.

Den första arvsklassen: vem ärver först? Barn (inkl. särkullbarn).

I den första arvsklassen finns

  • Den avlidnes barn 
  • Den avlidnes barnbarn om den avlidnes barn avlidit 
  • Biologiska och adopterade barn 
  • Fosterbarn och bonusbarn saknar legal arvsrätt  

Bröstarvinge och efterarvinge (inkl. Särkullbarn)

Den avlidnes barn och om barnet avlidit, barnets barn, tillhör den första arvsklassen. Att barnbarn ärver om föräldern avlidit beror på att det i svensk rätt finns en så kallad istadarätt. Istadarätten är rätten att träda in i sin förälders ställe om denne avlidit. Den avlidnes barn blir då legal arvinge och bröstarvinge. Om bröstarvingen däremot är vid liv är barnet till denne istället efterarvinge och får vänta på arvet. 

Till den första arvsklassen hör både biologiska och adopterade barn, som båda har rätt till lika stor del av arvet. Däremot saknar bonusbarn och fosterbarn legal arvsrätt, ifall arvsrätt önskas krävs ett testamente som reglerar det. Särkullbarn är barn som makarna inte har gemensamt, eftersom det syftar på barn utanför ett existerande äktenskap. Särkullbarn har alltid rätt till sitt arv från sin avlidne förälder direkt. 

Efterlevande partners arvsrätt

Bröstarvingar får vänta på sitt arv tills bägge föräldrar avlidit om föräldrarna fortfarande var gifta. Det beror på att efterlevande make/maka ärver innan gemensamma barn. Efterlevande make/maka tillhör egentligen ingen arvsklass eftersom inget släktskap finns, men regeln finns för att skydda änklingen/änkan. Arvet ges då med fri förfoganderätt vilket begränsar parten att testamentera bort arvet till annan, även om arvet fortfarande kan förbrukas och fritt användas.

Efterlevande sambo finns inte i någon arvsklass och saknar legal arvsrätt. Det gäller oavsett om samborna har gemensamma barn. Ett testamente krävs för att reglera arvsrätten alternativt ingående av äktenskap.

 

Den andra arvsklassen: Föräldrar, syskon och dess barn

I den andra arvsklassen finns

  • Föräldrar
  • Om föräldrar avlidit övergår arvet till den avlidnes syskon
  • Om alla syskon avlidit övergår arvet till syskonens bröstarvingar 
  • Halvsyskon har arvsrätt 

Om det inte finns någon i den första arvsklassen, övergår arvet till den andra arvsklassen. För att någon i andra arvsklassen ska ärva krävs att den avlidne varken har barn eller barnbarn. Arvet går till den avlidnes föräldrar som ärver hälften var av arvet. 

Föräldrar ärver i första hand och därefter syskon

Det vanligaste är dock att den avlidnes föräldrar också gått bort. Om bara en av den avlidnes föräldrar gått bort får ena föräldern fortfarande hälften av arvet och den andra halvan går till den avlidnes syskon. D.v.s. den avlidne förälderns barn får dela på arvslotten som föräldern skulle haft rätt till. Syskonen får alltså dela på den halva som skulle tillfallit föräldern om denne levde. Om bägge föräldrar avlidit får syskonen dela på hela arvet. Om både föräldrar och syskon avlidit kommer arvet tillfalla syskonens bröstarvingar. Detsamma gäller om endast ett av flera syskon avlidit.

Halvsyskon har arvsrätt 

Ovanstående innebär att även halvsyskon har arvsrätt eftersom det är föräldrarnas“lott” som avgör och som (eventuellt) fördelas bland barnen. För att ett halvsyskon ska ärva den avlidne krävs alltså att halvsyskonets förälder också avlidit, annars blir arvsrätt inte aktuell. Om ena föräldern avlidit som inte är förälder till halvsyskonet kommer halvsyskonet inte få ärva eftersom det bara är den avlidne förälderns barn som får arvet. 

 

Den tredje arvsklassen: hur fördelas arvet? 

I den tredje arvsklassen finns

  • Mormor och morfar
  • Farmor och farfar
  • Mostrar och morbröder
  • Fastrar och farbröder

I den tredje och sista arvsklassen finns mor- och farföräldrar till den avlidne och även deras barn. Barnen till mor- och farföräldrar är den avlidnes mostrar, fastrar, morbröder och farbröder. För att den tredje arvsklassen ska ärva får ingen arvinge finnas i tidigare arvsklass. Den avlidnes mormor, morfar, farmor och farfar ärver en fjärdedel var. Om någon av föregående gått bort övergår deras fjärdedel till deras barn. 

Den tredje arvsklassen är den sista. Det innebär att en avliden persons kusiner inte har någon legal arvsrätt. Om den avlidne saknar arvingar i samtliga arvsklasser och även saknar testamente övergår arvet till Allmänna arvsfonden.

 

Arvsordning när testamente saknas

Arvsklasserna avgör vem som ärver vid ett dödsfall om testamente saknas. Den legala arvsordningen kommer att avgöra var den avlidnes arv hamnar om ett testamente inte skrivits. Bröstarvingar har en orubblig rätt till arv och har alltid rätt till minst sin laglott, som är halva arvslotten. 

Arvsklasserna följer alltid rakt nedstigande led. Det innebär att om en bröstarvinge gått bort kommer bröstarvingens barn ta sin förälders plats som bröstarvinge och dela på arvet. Om den avlidne exempelvis efterlämnar ett barnbarn, men har flera syskon, kommer hela arvet att hamna hos barnbarnet eftersom barnbarnet tillhör den första arvsklassen och syskon den andra arvsklassen. 

Ett arv kan inte fördelas mellan arvsklasserna. Arvet kommer alltid att fördelas mellan de legala arvingarna i samma arvsklass och det är därför inte möjligt att arvet “splittras” mellan t.ex. en arvinge i första arvsklassen och två arvingar i den andra arvsklassen.

OBS! Om en avliden person lämnar en make/maka och de inte har några barn ska efterlevande make/maka få ärva den avlidne före släktingar i andra och tredje arvsklassen.

 

Arvsordning när legala arvingar saknas

Ifall den avlidne inte har arvingar i de tre arvsklasserna samt saknar testamente, finns en möjlighet att låta arvet tillfalla efterlevande makes/makas arvingar istället för  Allmänna arvsfonden. Efterlevande makens/makans arvingar (den avlidnes efterarvingar) kan få möjlighet att ärva den först avlidne om det finns en konkret rätt till efterarv. Det innebär att om det vid efterlevande makes/makas bortgång finns arvsberättigade efter enbart en av makarna, skall de ändå få ärva allt. 

 

Arvsordning och testamente

Ett testamente är helt frivilligt och kan reglera nästan allt en person önskar. Det finns dock vissa tvingande regler i ärvdabalken om arvsordningen som inte går att sätta ur spel med ett testamente. 

  1. Bröstarvingar alltid rätt till minst sin laglott och kan alltid utkräva det värde som motsvarar laglotten.
  2. Efterlevande make/maka har alltid rätt till ett visst minimibelopp av arvet, om det inte getts ut genom en tidigare bodelning.

Allmänna arvsfonden ärver i sista hand 

Om det saknas både testamente och arvingar tillfaller arvet Allmänna arvsfonden som verkar för allmännyttiga ändamål. De pengar som flyter in till Allmänna arvsfonden delas ut till en mängd projekt som bidrar till att stärka barn och ungdomar samt personer med funktionshinder. Allmänna arvsfonden bildades år 1928 i samband med att arvsrätten för avlägsna släktingar och kusiner avskaffades. Under år 2018 utbetalade Allmänna arvsfonden ca 650 miljoner kronor till olika välgörenhetsprojekt i Sverige. 

 

Inte bara legala arvingar som kan vara dödsbodelägare

De som har rätt till den avlidnes arv på grund av den legala arvsordningen blir dödsbodelägare. Att vara dödsbodelägare innebär ett ansvar för den avlidnes kvarlåtenskap och tillsammans med övriga dödsbodelägare får dödsboet skötas om gemensamt. Det är dock inte bara legala arvingar som kan vara dödsbodelägare. Om den avlidne upprättat ett testamente och pekat ut en person med rätt till en viss andel av kvarlåtenskapen är personen också dödsbodelägare och s.k. universell testamentstagare

 

Arvsordning - hur ärver man och vem ärver vad vid ett dödsfall?

Den som ärver efter ett dödsfall bestäms alltså utifrån arvsordningen eller ett eventuellt testamente. Själva arvsfördelningen sker genom arvskiftet, där den avlidnes kvarlåtenskap delas ut till de berättigade. Arvskiftet är det slutliga steget i dödsboförvaltningen och innan arvet kan fördelas ut måste dödsbodelägarna klargjort en del moment. Läs mer om arvskifte här. Vem som får ärva vad vid ett dödsfall bestäms mellan dödsbodelägarna som får nå ett gemensamt beslut och en rättvis fördelning. I andra fall finns ett testamente som pekar ut en viss fördelning av arvet.  

 

Exempel på arvsordning och arvsdelning 

 

Exempel 1 - vem ärver vad?

Anna dör utan att ha skrivit testamente och efterlämnar inga barn eller barnbarn. Anna har en mamma i livet och en pappa som gått bort. Hon har två helsyskon och ett halvsyskon. Den gemensamma föräldern med halvsyskonet är Annas pappa. Hur fördelas arvet?

De legala arvingar finns i den andra arvsklassen, där föräldrar har företräde den avlidnes syskon. Annas mamma är vid liv och ska få hälften av arvet. Annas pappa har avlidit, hans barn (syskon till Anna) ska dela på pappans arvslott som är hälften av arvet. Annas pappa har tre barn som får dela lika på 50 % av arvet efter Anna. Om den gemensamma föräldern med halvsyskonet däremot hade varit Annas mamma, som också är vid liv, hade halvsyskonet inte fått del av arvet.

 

Exempel 2 - hur sker arvsfördelningen?

Bengt dör och har inget testamente. Han har ett barnbarn och två föräldrar i liv. Vem får ärva?

Bengt har en bröstarvinge, ett barnbarn, som får ärva hela Bengts arv. Det beror på att barnbarnet tillhör den första arvsklassen. Föräldrarna kommer inte ärva Bengt eftersom de tillhör den andra arvsklassen som endast får ärva om det inte finns någon i den första arvsklassen.

 

Exempel 3 - vilka ärver?

Cecilia dör och saknar barn. Hennes mamma och pappa har bägge avlidit och Cecilia var ensambarn. Cecilia skrev inget testamente före hennes bortgång. Hon har däremot en mormor i livet. Cecilias morfar, farmor och farfar har alla avlidit. Hennes farmor och farfar har dock två barn som lever, d.v.s. två fastrar till Cecilia. Hur ska arvet fördelas?

Cecilia saknar arvingar i första och andra arvsklassen. Arvet övergår därför till de vid liv i den tredje arvsklassen. Det är mor- och farföräldrarna som har “första tjing” i den tredje arvsklassen och som alla hade fått en fjärdedel var om de levde. 

Cecilia mormor kommer att få hälften av arvet eftersom hennes morfar gått bort och de saknar barn. Hennes farföräldrar har bägge avlidit men har två barn. Farföräldrarna hade fått en fjärdedel var, d.v.s. två fjärdedelar totalt som är lika med hälften. Farföräldrarnas barn, Cecilias fastrar, kommer få dela på hälften av arvet, d.v.s. en fjärdedel var. 

 

Exempel 4 -  hur fördelas arvet?

David går bort och har inga legala arvingar. Hans maka går bort två veckor senare och efterlämnar två barnbarn. Varken David eller Davids maka har skrivit något testamente. Vem ärver?

David har inga arvingar i de tre arvsklasserna. Hans maka går bort två veckor senare och har därför ärvt David. Makan dör kort därefter och efterlämnar två barnbarn. Dessa två kommer att ärva både den del makan ärvde av David och den del makan efterlämnat. 

 

Exempel 5 - vem ärver mig? kan ett halvsyskon ärva hela arvet?

Det är möjligt att ett halvsyskon kan få hela arvet om det varken finns syskon, syskonbarn eller föräldrar till den avlidne. Det är dock ovanligt. Vanligare är att den avlidne exempelvis efterlämnar två syskon - ett halvsyskon och ett helsyskon samt inga andra arvingar och inget testamente. Arvet fördelas så att helsyskonet får 75 % och halvsyskonet får 25 %