Fri förfoganderätt

Det finns en betydande skillnad mellan fri förfoganderätt och full äganderätt som förklarar hur mottagaren får bestämma över arv och egendom. Begreppen spelar speciellt roll när vi talar om testamente, arv och bodelning. I fortsättningen reds begreppen ut, vad innebär och betyder fri förfoganderätt och full äganderätt?

 

Kort om fri förfoganderätt och full äganderätt

Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort stor del i gåva till annan.

Full äganderätt innebär att egendomen ägs helt fritt utan begränsningar. Ägaren får bestämma om egendomen i testamente och skänka bort allt i gåva, om så önskas. 

 

Vad innebär fri förfoganderätt?

När någon avlider görs först en bouppteckning för att se vilka tillgångar som lämnas. När den avlidne är gift eller sambo görs sedan en bodelning där giftorättsgodset delas lika. Här blir tydligt vilka tillgångar den avlidne totalt lämnar, s.k. kvarlåtenskap, där eventuell enskild egendom också räknas in. Dessa tillgångar som lämnas ska ges vidare till någon, oftast familj eller nära vänner.

Den avlidnes make ärver kvarlåtenskapen innan gemensamma barn (dock inte alltid enskild egendom). Arvet ägs med fri förfoganderätt enligt svensk lag (ärvdabalken) men går att i testamente ändra. Det innebär att efterlevande make är ägare till egendomen och får exempelvis sälja och konsumera egendomen. 

De finns dock två begränsningar. Ägaren av egendom med fri förfoganderätt får inte: 

  1. I testamente skriva att egendomen ska ges bort till någon annan. 
  2. Genom gåva skänka bort en stor del av egendomen. 

 

Varför ärver man med fri förfoganderätt?

Det finns goda skäl till att efterlevande make ärver med fri förfoganderätt. Det beror främst på att den avlidnes familj också har rätt till arv. Familjen tar emot arvet efter att den avlidnes make också gått bort. Fri förfoganderätt finns för att efterlevande make inte ska kunna minska familjens efterarv på ett otillåtet sätt. Vi talar oftast om bröstarvingar, vanligen barn som har rätt till arvet, men också syskon eller föräldrar (den avlidne kan i testamente skrivit speciella önskemål). 

Vad innebär full äganderätt?

När egendom inte ägs med fri förfoganderätt ägs den istället med full äganderätt. På samma sätt som vid fri förfoganderätt har ägaren rätt att både sälja och konsumera egendomen. Skillnaden är att det inte finns några begränsningar. Ägaren är alltså fri att i testamente ge bort egendomen eller skänka bort egendomen genom gåva, till skillnad från fri förfoganderätt. Full äganderätt får makar vid den hälftendelning som görs av giftorättsgodset vid skilsmässa eller dödsfall (läs mer om bodelning här). Full äganderätt kan mottagaren också få genom arv. 

Hur bestäms fri förfoganderätt?

Vid fördelning av arv talas vanligtvis om två situationer: 

  1. När första maken dör (i nedanstående exempel kallad A).
  2. När båda makarna har dött, d.v.s. när efterlevande make också gått bort (i nedanstående exempel kallad B).

För att fastställa om någon ska ärva med fri förfoganderätt eller full äganderätt måste vi först skilja på några situationer. Det skiljer sig beroende på om makarna har gemensamma barn, särkullbarn (endast en av makens barn) eller om det varken finns barn eller arvingar. I det följande ges exempel på fördelning av arvet med fri förfoganderätt.

 

Exempel 1: fri förfoganderätt och gemensamma barn

Bakgrund

  • Make A dör. A är gift med B. Deras gemensamma barn är C och D. 
  • Bodelning sker. Make A och make B får genom bodelning 500 000 kr var (deras giftorättsgods var 1 000 000 kr).
  • Make ärver innan gemensamma barn. Make B ärver Make A och får 500 000 kr genom arv. Make B får 500 000 kr från bodelningen. Barnen C och D får vänta på sitt arv tills make B avlider.
  • Make B behåller 500 000 kr från bodelningen med full äganderätt.
  • Make B får 500 000 kr i arv från make A med fri förfoganderätt.

Make B dör några år senare och båda makarna har nu gått bort.

  • Make B:s tillgångar. Make B efterlämnar 1 200 000 kr. Det beror på att egendomen har stigit i värde under åren som gått. Hälften av 1 200 000 kr kommer från make A och den andra halvan från make B. De lämnar 600 000 kr var.
  • Barnen C och D ska dela lika på arvet. Arvet är totalt 1 200 000 kr vilket blir 600 000 kr var.

Exempel 2: fri förfoganderätt och särkullbarn

Bakgrund

  • Make A dör. A är gift med B. Deras gemensamma barn är C och D. A har ett tidigare barn innan äktenskapet, S (särkullbarn).
  • Bodelning sker. Make A och make B får genom bodelning 600 000 kr var (deras giftorättsgods var 1 200 000 kr).
  • Make B ärver innan de gemensamma barnen C och D.
  • Barnet S ärver make A direkt. Make A lämnar 600 000 kr som ska delas lika mellan make A:s tre barn, C, D och S. Det blir 200 000 kr var, vilket S ärver direkt.
  • Make B:s tillgångar. Make B fick 600 000 kr från bodelningen med full äganderätt. Make B får 400 000 kr i arv av make A med fri förfoganderätt eftersom S fick sitt arv (200 000 kr) direkt.

Make B dör några år senare och båda makarna har nu gått bort. 

  • Make B:s tillgångar. Make B lämnar 1 000 000 kr (400 000 kr är arv och 600 000 kr från bodelningen). Barnen C och D ska dela lika på summan, vilket blir 500 000 kr var. Barnen C och D ärver 200 000 kr varav make A och 300 000 kr var av make B.
  • S har redan fått ut sitt arv (200 000 kr) av make A. Särkullbarnet S har ingen del i make B:s kvarlåtenskap.

 

Särkullbarn kan temporärt avstå arv, tills efterlevande maken avlider (frivilligt)

Särkullbarn har, som visat i ovanstående exempel, rätt till sitt arv direkt. Det finns dock en möjlighet för särkullbarn att vänta på sitt arv, men det är helt frivilligt. Då får efterlevande make särkullbarnets arv ”så länge”. Särkullbarnet väntar istället tills efterlevande make dör och får sedan arvet vid dennes bortgång. Det kan till exempel vara motiverat av välvilja om efterlevande make p.g.a. särkullbarnets arv inte längre har råd att bo kvar i sin bostad. 

Hur hade det blivit i ovanstående exempel?

Om S i ovanstående exempel väntat med sitt arv från A, hade S fått vänta tills make B gått bort. I exemplet hade make B:s tillgångar blivit 1 200 000 kr (1 000 000 kr + 200 000 kr som S tog ut direkt i arv). I exemplet antog vi att tillgångarna var oförändrade vid make B:s död, något som i verkligheten är ovanligt. S får i exemplet lika mycket oavsett om S tar ut sitt arv direkt efter A:s död eller väntar tills B avlidit.  

Vad händer när arvingar saknas?

När den avlidne varken har arvingar eller skrivit testamente hamnar tillgångarna hos Allmänna Arvsfonden. Det finns dock en specialregel som säger att om det finns arvinge till den först avlidne maken ska arvingen få hela arvet när efterlevande make går bort. 

Minskat arv mellan makarnas bortgång?

Vad händer om efterlevande make minskar arvet (som denne förvaltar med fri förfoganderätt) så pass mycket att arvingarnas andel minskas avsevärt? 

Exempel

Bakgrund

  • Make A dör och B är efterlevande make. De har inga gemensamma barn. A har en syster C och B har en bror D. Det innebär att syster C ska ärva make A efter att make B gått bort. Bror D ärver make B. 
  • Bodelning sker. Make A och B får genom bodelning 800 000 kr var (deras giftorättsgods var 1 600 000 kr). Make A hade innan bodelningen 1 000 000 kr och B hade 600 000 kr.
  • B ger gåva. B skänker 600 000 kr till en välgörenhetsorganisation. Genom gåvan har B utan hänsyn till A:s arvinge C orsakat en minskning av C:s arv.
  • C har rätt till ersättning. För att C ska ha rätt till ersättning krävs att minskningen är minst 25 % av tillgångarna.
  • C kan väcka talan mot välgörenhetsorganisationen inom fem år, om inte tillräckligt med pengar finns efter make B:s död. 

Makes arvsrätt är inte skyddad på samma sätt som barnens

Bröstarvingar (barn, barnbarn osv) har enligt lag alltid rätt till sin laglott efter föräldrarnas bortgång. Lagen anger att efterlevande make ärver innan gemensamma barn men genom testamente kan det begränsas. Bröstarvingarna kan alltså ärva sin avlidne förälder innan efterlevande make ifall det står i den avlidnes testamente. Läs mer om laglott här.

Det finns en minimiregel för efterlevande make

Det finns ett krav på att efterlevande make alltid har rätt till egendom till ett värde om fyra gånger prisbasbeloppet. År 2019 hamnade beloppet på totalt 186 000 kr och regeln blir endast tillämplig på dödsbon med liten massa. Regeln går inte att sätta ur spel genom testamente eftersom det är en s.k. tvingande regel som inte går att komma runt. 

Det finns en minimiregel för efterlevande sambo

Det finns ett krav på att efterlevande sambo att vid bodelning få så mycket av samboegendomen att det motsvarar två gånger prisbasbeloppet. År 2019 hamnade beloppet på totalt 93 000 kr. Det är en bodelningsregel vilket innebär att sambon får full äganderätt till egendomen. 

Efterlevande make kan välja

Det finns ytterligare en särskild regel som säger att efterlevande make kan välja hur bodelning ska gå till. Maken kan välja om en likadelning på hälften ska göras eller om varje sida ska behålla sitt giftorättsgods (eller del av). 

 

För funderingar och frågor kontakta oss

Har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lavendla. Vi hjälper dig att skriva testamente för absolut skydd för din familj.