Fri förfoganderätt
Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till någon annan eller skänka bort stor del i gåva till någon annan.
Kort om fri förfoganderätt och full äganderätt
Det finns en betydande skillnad mellan fri förfoganderätt och full äganderätt som förklarar hur mottagaren får bestämma över arv och egendom. Begreppen spelar speciellt roll när vi talar om testamente, arv och bodelning. I fortsättningen reds begreppen ut, vad innebär och betyder fri förfoganderätt respektive full äganderätt?
Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till någon annan eller skänka bort stor del i gåva till någon annan.
Full äganderätt innebär däremot att egendomen ägs helt fritt utan begränsningar. Ägaren får bestämma om egendomen i testamente och skänka bort allt i gåva, om så önskas.
Viktigt att tänka på om testamente
Möt våra jurister
Vi har jurister och boutredare i hela Sverige med olika inriktning och kompetens. Visa alla här.
Efter ett dödsfall övergår tillgångar med fri förfoganderätt eller full äganderätt
När någon avlider görs först en bouppteckning för att se vilka tillgångar och skulder som efterlämnas. Om den avlidne var gift eller sambo sker sedan en bodelning.
I en bodelning mellan makar delas giftorättsgodset lika och det blir därefter tydligt vilka tillgångar som efterlämnas, där eventuell enskild egendom också räknas in. Tillgångarna ska sedan ges vidare till någon, oftast familj, nära vänner eller en välgörenhetsorganisation. Tillgångar övergår antingen med fri förfoganderätt eller full äganderätt.
2 begränsningar med fri förfoganderätt
Den avlidnes efterlevande make/maka ärver kvarlåtenskapen innan gemensamma barn. Arvet ärvs med fri förfoganderätt enligt svensk lag, ärvdabalken, men går att ändra i testamente. Det innebär att efterlevande make/maka är ägare till egendomen med vissa begränsningar. Det finns två begränsningar med att vara ägare av egendom med fri förfoganderätt:
- Ägaren får inte i ett testamente skriva att egendomen ska ges bort till någon annan.
- Ägaren får inte genom gåva skänka bort en stor del av egendomen.
Vi kan hjälpa dig
Fyll i formuläret så återkommer vi kostnadsfritt så snart som möjligt.
Arv med fri förfoganderätt för att den avlidnes familj har rätt till arv
Det finns goda skäl till att efterlevande make/maka ärver med fri förfoganderätt och det beror främst på att den avlidnes familj också har rätt till arv. Familjen tar då emot arvet efter att den avlidnes make/maka också gått bort.
Fri förfoganderätt finns för att efterlevande make/maka inte ska kunna minska familjens efterarv på ett otillåtet sätt. Familj som har rätt till arv är oftast bröstarvingar, barn eller barnbarn, men också syskon eller föräldrar. Den avlidne kan dessutom ha skrivit speciella önskemål i testamentet.
Full äganderätt har inga begränsningar
När egendom inte ägs med fri förfoganderätt ägs den istället med full äganderätt. På samma sätt som vid fri förfoganderätt har ägaren rätt att både sälja och konsumera egendomen.
Skillnaden är att det inte finns några begränsningar. Ägaren är alltså fri att i testamente ge bort egendomen eller skänka bort egendomen genom gåva.
Full äganderätt får makar vid den hälftendelning som görs av giftorättsgodset vid skilsmässa eller dödsfall. Full äganderätt kan mottagaren också få genom arv.
Så bestäms fri förfoganderätt
Vid fördelning av arv talas vanligtvis om två situationer. Det görs en åtskillnad dels när ena maken/makan avlidit och dels när båda makar avlidit.
För att fastställa om någon ska ärva med fri förfoganderätt eller full äganderätt måste vi dessutom se till vilka arvingar som finns. Det skiljer sig beroende på om makarna har gemensamma barn, särkullbarn eller inga barn/arvingar.
Exempel 1: fri förfoganderätt och gemensamma barn
När ena maken/makan avlider
A dör som är gift med B. De har två gemensamma barn, C och D. En bodelning genomförs och makarna får 500 000 kr var eftersom deras giftorättsgods var 1 000 000 kr. Efterlevande make B ärver innan gemensamma barn. B får därför 500 000 kr genom arv från A och B får 500 000 kr från bodelningen. Barnen C och D får vänta på sitt arv tills B avlider. B behåller 500 000 kr från bodelningen med full äganderätt och B får 500 000 kr i arv med fri förfoganderätt.
När båda makarna har avlidit
Några år senare dör B och båda makarna har nu gått bort. B efterlämnar totalt 1 200 000 kr. Det beror på att egendomen har stigit i värde under åren som gått. Hälften av summan på 1 200 000 kr kommer från A och den andra halvan från B. De lämnar 600 000 kr var och barnen C och D ska dela lika på arvet. Arvet är totalt 1 200 000 kr vilket blir 600 000 kr var. Barnen ärver med full äganderätt.
Exempel 2: fri förfoganderätt och särkullbarn
När ena maken/makan avlider
A som är gift med B avlider och de har två gemensamma barn, C och D. A har ett tidigare barn innan äktenskapet, S. Bodelning sker och makarna får då 600 000 kr var eftersom deras giftorättsgods var 1 200 000 kr. Make B ärver innan de gemensamma barnen C och D, men barnet S ärver sin förälder A direkt. A lämnar 600 000 kr som ska delas lika mellan A:s tre barn, C, D och S. Det blir 200 000 kr var, vilket S ärver omedelbart med full äganderätt.
Make B fick 600 000 kr från bodelningen med full äganderätt. B får också 400 000 kr i arv av A med fri förfoganderätt eftersom S fick sitt arv (200 000 kr) direkt.
När båda makarna har avlidit
Make B dör några år senare och båda makarna har nu gått bort. B lämnar totalt 1 000 000 kr där 400 000 kr är arv från A och 600 000 kr kommer från bodelningen. Barnen C och D ska dela lika på summan, vilket blir 500 000 kr var. C och D ärver 200 000 kr var av A och 300 000 kr var av B med full äganderätt. S har redan fått ut sitt arv (200 000 kr) av A. Särkullbarnet S har alltså ingen del i B:s kvarlåtenskap.
Särkullbarn kan temporärt avstå arv, tills efterlevande maken/makan avlider
Särkullbarn har, som visat i ovanstående exempel, rätt till sitt arv direkt. Det finns dock en möjlighet för särkullbarn att vänta på sitt arv, men det är helt frivilligt. Då får efterlevande make/maka särkullbarnets arv ”så länge”. Särkullbarnet väntar istället tills efterlevande make/maka dör och får sedan arvet vid dennes bortgång. Det kan till exempel vara motiverat av välvilja om efterlevande make/maka på grund av särkullbarnets arv inte längre har råd att bo kvar i sin bostad.
Hur hade det blivit i exempel 2 om särkullbarnet väntat på arv?
Om S i exempel 2 väntat med sitt arv från A, hade S fått vänta tills B också gått bort. I exemplet hade B:s tillgångar blivit totalt 1 200 000 kr (1 000 000 kr + 200 000 kr som S tog ut direkt i arv). I exemplet antog vi att tillgångarna var oförändrade vid B:s död, något som i verkligheten är ovanligt. S får i exemplet lika mycket oavsett om S tar ut sitt arv direkt efter A:s död eller väntar tills B avlidit.
Vad händer när arvingar saknas?
När den avlidne saknar arvingar samt testamente hamnar tillgångarna hos Allmänna Arvsfonden. Det finns dock en specialregel som säger att om det finns en arvinge till den först avlidne maken/makan ska arvingen få hela arvet när efterlevande maken/makan går bort.
Minskat arv mellan makarnas bortgång? Exempel!
Vad händer om efterlevande make/maka minskar arvet, som denne förvaltar med fri förfoganderätt, så pass mycket att arvingarnas andel minskas avsevärt?
Vi illustrerar det med ett exempel:
A dör som är gift med B och de saknar gemensamma barn. A har en syster C och B har en bror D. Det innebär att C ska ärva A efter att B gått bort och D ska ärva B. Bodelning sker efter att A avlidit. A och B får genom bodelning 800 000 kr var eftersom deras giftorättsgods var 1 600 000 kr. A hade innan bodelningen 1 000 000 kr och B hade 600 000 kr.
B skänker 600 000 kr till en välgörenhetsorganisation. Genom gåvan har B utan hänsyn till A:s arvinge C orsakat en minskning av C:s arv och C har därför rätt till ersättning. För att C ska ha rätt till ersättning krävs att minskningen av arvet uppgår till minst 25 % av tillgångarna. C kan väcka talan mot välgörenhetsorganisationen inom senast fem år, om inte tillräckligt med pengar finns efter B:s död.
Lavendla hjälper till med förfoganderätt
Har du frågor om fri och full förfoganderätt? Lavendlas jurister hjälper dig med dina frågor och funderingar kring detta.
Lavendla Juridik finns i hela Sverige
Stockholm, Göteborg, Malmö eller en annan ort, oavsett var i landet du befinner dig finns Lavendla Juridik här för dig. Du väljer själv hur du vill mötas, via telefon, online eller i ett personligt möte.