1. Lavendla Juridik

Dödsbodelägare

Dödsbodelägare är de personer som har rätt till arv på grund av lag, d.v.s. den avlidnes släktingar eller på grund av testamente. I det senare fallet måste personen ifråga ha rätt till en bestämd andel av den avlidnes tillgångar för att vara dödsbodelägare (s.k. universell testamentstagare). Har du funderingar kring att vara dödsbodelägare eller andra frågor? Du är varmt välkommen att kontakta Lavendla via kontaktformuläret, mail eller telefon 0770 - 33 90 70.  

Topp 5 viktiga fakta om vem/vilka som är dödsbodelägare!

  1. Dödsbodelägare är de som har ett direkt arv av den avlidne och avgörs utifrån vem som är vid liv. Om t.ex. en make/maka till den avlidne är vid liv är gemensamma barn (bröstarvingar) inte dödsbodelägare.

  2. Dödsbodelägarna har ansvaret för dödsboet där den avlidnes kvarlåtenskap finns.

  3. En universell testamentstagare med rätt till en viss andel av dödsboet är dödsbodelägare.

  4. För de fall när den avlidne saknar arvingar och testamente blir Allmänna arvsfonden dödsbodelägare. Allmänna arvsfondens uppgift är bl.a. att verka för allmännyttiga ändamål.

  5. Om någon på grund av testamente har rätt till en sak eller en specifik summa är personen inte dödsbodelägare utan istället legatarie.

Skillnaden mellan att vara dödsbodelägare och efterarvinge

Dödsbodelägare definieras som de med omedelbart rätt till arv eller bodelning, d.v.s. legala arvingar eller universella testamentstagare.

En efterarvinge definieras som den med rätt till arv först efter att en dödsbodelägare avlidit. Det kallas för efterarv och att man är efterarvinge. Efterarvingen blir först då dödsbodelägare, eftersom den legala arvingen “före i ledet” har avlidit. Om efterarvingen i sin tur också avlidit tar dennes arvingar plats som dödsbodelägare.

Dödsbodelägarna har ett ansvar att utreda och ta hand om dödsboet 

Dödsbodelägare har ett gemensamt ansvar för dödsboet. Ansvaret består i att utreda dödsboet, se över tillgångar och skulder, sköta om dödsboet, upprätta bouppteckning samt delta i arvsfördelningen. Efter att boutredning skett ska en bouppteckning upprättas. Bouppteckningen anger det som finns i den avlidnes dödsbo och skickas till Skatteverket

Som dödsbodelägare finns dessutom ett ansvar att besluta om arvskifte, vilket sker enligt den avlidnes testamente om sådant finns. Dödsbodelägarna kommer gemensamt överens om arvskiftet och skriver ner fördelningen i en arvskifteshandling.

Observera att den som ärver legat (specifik sak eller summa) inte deltar i bouppteckningsförrättningen. 

Vad är en bouppgivare och vem är bouppgivare?

Bouppgivaren är vanligtvis den som bäst känner till dödsboets tillgångar och skulder. Det är i de flesta fall en dödsbodelägare som agerar bouppgivare, t.ex. en efterlevande partner. En utomstående kan dock också vara bouppgivare.

Om dödsbodelägarna inte kommer överens kan en boutredningsman utses

Eftersom skötseln och förvaltningen av dödsboet vilar hos dödsbodelägarna krävs att dessa också kommer överens om de åtgärder som vidtas.

Det är inte ovanligt att det uppstår problem mellan dödsbodelägarna på grund av oenighet eller på grund av att dödsboet är för stort och komplicerat. Då kan boutredningen skötas av en boutredningsman som tar över dödsbodelägarnas uppgifter och ansvar.

När blir make/maka, sambo, barn och särkullbarn dödsbodelägare?

I uppräkningen nedan utgår vi från att den avlidne saknar ett testamente. Om den avlidne skrivit ett testamente som avviker från arvsordningen är det testamentet som gäller och som reglerar vem som blir dödsbodelägare. Ett testamente måste dock ta hänsyn till vissa tvingande regler i lagen (ärvdabalken).

1. Efterlevande make/maka 

Efterlevande make/maka blir ensam dödsbodelägare ifall makarna har gemensamma barn. De gemensamma barnen får vänta tills bägge föräldrar avlidit. Barnen får rätt till arv och blir först då dödsbodelägare.

2. Efterlevande sambo 

Sambor blir dödsbodelägare fram tills en eventuell bodelning begärs. Det beror på att efterlevande sambo har ett intresse av hur dödsboet tas hand om, ifall bodelning begärts.

Efter att bodelningen är avslutad har sambon inte längre intresse i dödsboet och är inte längre dödsbodelägare. Sambor har ingen arvsrätt efter varandra, utan för arvsrätt krävs ett testamente där detta framgår.

3. Gemensamma barn 

Gemensamma barn blir dödsbodelägare först efter att bägge föräldrar avlidit om de är gifta.

4. Särkullbarn 

Särkullbarn är dödsbodelägare från första början i de allra flesta fall. Det beror på att särkullbarn har en rättighet att begära ut sitt arv direkt.

Det finns dock en möjlighet, men ingen skyldighet, för särkullbarnet att vänta på sitt arv tills efterlevande make/maka också avlidit. Då har särkullbarnet rätt till efterarv på samma sätt som gemensamma barn och barnen blir alla dödsbodelägare samtidigt.

Går det att köpa ut dödsbodelägare? 

Det är mycket möjligt att köpa ut en person ifall samtliga är överens. Det vanligaste exemplet är när det i dödsboet finns en fastighet, hus eller lägenhet. Sådan egendom är oftast svår att dela på, i vissa fall svårsåld och har i många fall ett betydande ekonomiskt värde. 

Det första dödsbodelägarna får göra är att fastställa priset på egendomen, som huvudregel marknadsvärdet, vilket kan göras med hjälp av en professionell värderingsman, mäklare eller liknande. Beroende på hur många personer som har rätt till egendomen skiftar uträkningen.

Den som önskar köpa ut övriga ska utge nettobeloppet i förhållande till deras andelar av egendomen. Om det t.ex. är två personer varav ena ska köpa ut den andra är huvudregeln att hälften av nettobeloppet efter eventuella skulder täckts utbetalas.

Dödsbodelägare kan dela ut fullmakt - Gratis mall och exempel på fullmakt

Ibland kan det underlätta att endast en person tar hand om dödsboet av praktiska skäl. Det kan exempelvis vara den efterlevande partnern eller ett barn. För att ensam sköta om dödsboet krävs en skriftlig fullmakt från övriga dödsbodelägare. 

Nedan finns en mall för fullmakt som en dödsbodelägare kan ge till den som anses lämpligast att sköta om dödsboet. Vi rekommenderar att fullmakten bevittnas, även om det inte är ett krav för giltighet. 

Härmed ger jag behörighet för fullmaktstagaren att representera mig som dödsbodelägare i det angivna dödsboet. I fullmaktstagarens behörighet ingår att förvalta dödsboets tillgångar och skulder fram till att dödsboet upplöses genom bouppteckning eller dödsboanmälan. Fullmakten gäller dödsbo efter:

Namn ________________________                                

Personnummer ___________________________                

Ort och datum _______________________                 

Underskrift fullmaktsgivare _____________    Namnförtydligande _______________

Underskrift fullmaktstagare _____________    Namnförtydligande  ______________

Bevittnande 

Namn ________________________                  

Personnummer ___________________________                

Ort och datum _______________________                 

Underskrift  ____________________      Namnförtydligande  _________________

Kontakt - Har du ytterligare frågor kring dödsbodelägare?

Behöver du rådgivning? Tveka inte att kontakta oss på telefonnummer 0770-33 90 70, via kontaktformuläret nedan eller genom att maila oss. Lavendla hjälper dig hela vägen genom ett dödsfall - vare sig det rör bouppteckning eller arvskifte finns Lavendla till hands.