Universell testamentstagare

Ett testamente skrivs för att besluta om viss egendom. I testamentet kan stå att någon ska få rätt till ett föremål, ett värde eller en andel av det som efterlämnas. Det är upp till testatorn att välja var egendomen ska hamna efter egna önskemål och vilja. Det finns dock några begränsningar enligt lag som författaren av testamentet måste följa. De som ärver p.g.a. testamente kallas för testamentstagare och delas upp i universella testamentstagare samt legatarier. 

 

Vad är en universell testamentstagare?

När testatorn beslutar att mottagaren av egendomen ska få hela kvarlåtenskapen, viss andel eller överskottet kallas mottagaren för en universell testamentstagare.

Det är då inte bestämt att mottagaren får rätt till en speciell sak eller ett visst värde, utan istället ges rätten till en viss andel. Den universella testamentstagaren är också dödsbodelägare i den avlidnes dödsbo. 

Exempel universell testamentstagare

  1. A avlider. A skriver i testamente att B ska ärva ¼ av den totala kvarlåtenskapen. 
  2. A avlider. A skriver i testamente att B ska få allt, förutom det som A:s bröstarvingar har rätt till enligt lag. 

Universell testamentstagare eller legatarie?

Den som är legatarie har genom testamentet givits rätten till en bestämd ägodel. Det kan exempelvis vara fråga om en fastighet, en klocka eller 20 000 kr och det som legatarien får genom testamentet kallas för legat. Den mest betydande skillnaden från en universell testamentstagare är att legatarien inte är delägare i den avlidnes dödsbo. 

Hur går det till?

Rätten för en universell testamentstagare att ta emot viss andel av kvarlåtenskapen sker normalt genom arvskifte. Ifall den universella testamentstagaren har rätt till exempelvis 1/5 av kvarlåtenskapen har personen rätt att få ut egendom till det värdet i samband med arvskiftet. Beroende på dödsboets tillgångar samt situation kan den universella testamentstagaren få sin femtedel genom pengar eller egendom.

Det är dödsbodelägarna som ska besluta om dödsboets tillgångar vilket innebär att de tillsammans måste komma överens. I vissa situationer kan arvskifte leda till att en universell testamentstagare tillsammans med övriga dödsbodelägare blir ägare till viss egendom, exempelvis om den avlidne har en fastighet. De får därefter avgöra ifall de ska äga fastigheten tillsammans eller inte. 

För att arvskiftet ska kunna utföras krävs signatur från alla dödsbodelägare. Lagen ställer inte upp något krav på bevittning men vi på Lavendla Juridik rekommenderar ändå varmt att detta görs, för att minimera risken för framtida konflikter.

 

Vad händer om en testamentstagare avlidit?

I vissa situationer kan en testamentstagare gått bort innan testamentet börjat gälla. Det är inte heller omöjligt att en testamentstagare tackar nej till andelen och därmed avstår sin rätt enligt testamentet. I dessa situationer får testamentstagarens arvingar rätt till andelen istället, under förutsättning att arvingarna har rätt till arv efter den avlidne. Om arvingarna inte har rätt till arv får övriga universella testamentstagare dela arvet. 

Exempel

  1. A avlider. 
  2. A har i sitt testamente skrivit att halva kvarlåtenskapen ska ges till barnet B. 
  3. B dog för två år sedan. 
  4. B har två barn C och D, d.v.s. barnbarn till A. 
  5. Det innebär att C och D har rätt till arv efter A och tar emot det som B egentligen skulle fått. 

 

Exmake och tidigare samboförhållande

Testamenten är inte alltid uppdaterade när författaren avlider. Det kan ha många orsaker, bl.a. att dödsfallet sker plötsligt, att författaren inte hunnit uppdatera handlingen eller rentav glömt. Ett testamente som skrivits till förmån för exmake eller tidigare sambo gäller inte ifall skilsmässa eller separation skett.