1. Lavendla Juridik

Efterarvinge

Begreppet efterarvinge avser en person som är berättigad till arv efter en avliden person, men som måste vänta på arvet till dess att den avlidne personens maka/make också avlider. Det kallas för rätt till efterarv. Efterarvingar är vanligtvis gemensamma bröstarvingar, men kan även vara den avlidnes syskon eller föräldrar. För frågor eller funderingar, tveka inte med att kontakta Lavendla Juridik genom att maila till oss eller ringa på 0770 - 33 90 70.

Skillnad mellan att vara efterarvinge och dödsbodelägare

Dödsbodelägares arv kan enligt lag, ärvdabalken, eller enligt testamente omfattas av en rätt till efterarv. Det är viktigt att skilja mellan att vara dödsbodelägare och efterarvinge, eftersom begreppen inte har samma definition. Skillnaden är tidpunkten för arvet.

Dödsbodelägare har omedelbar rätt till arv och efterarvingar har rätt till arv efter att dödsbodelägaren avlidit. Det innebär att dödsbodelägaren har primär arvsrätt och efterarvingen har sekundär arvsrätt.  

Vad är efterarv? Du kan vara efterarvinge i 2 lägen!

Efterarv inträder för den som enligt lag eller testamente är efterarvinge. För att någon ska ha rätt till efterarv, och därmed vara efterarvinge, måste en av två punkter vara uppfyllda. 

OBS! Oavsett om du är efterarvinge enligt lag eller testamente fungerar reglerna på samma sätt, även om vi i det följande refererar till att vara efterarvinge enligt lag.

  1. Efterarv kräver enligt lag att arvet från den först avlidne maken/makan övergått till efterlevande make/maka med fri förfoganderätt. Efterarvingen är den som ska ärva först efter att den efterlevande maken/makan i sin tur också avlidit.

  2. Efterarv kräver att någon ärvt den avlidne med fri förfoganderätt enligt den avlidnes testamente. För rätt till efterarv efter den första testamentstagaren krävs att det framgår av testamentet.

Fri förfoganderätt är en förutsättning för efterarv

I samband med att någon övertar egendom och tillgångar med fri förfoganderätt gäller reglerna om efterarv. Det typiska exemplet på efterarv är att gemensamma barn får ärva först efter att båda föräldrar avlidit, om de var gifta.

Fri förfoganderätt innebär att tillgångarna ägs fritt, men i begränsad form, eftersom ägaren av tillgångarna inte får testamentera bort dessa eller skänka bort stora delar i gåva. Full äganderätt innebär däremot att tillgångarna ägs utan några begränsningar.

Efterarvingar i första och andra arvsklassen har arvsrätt

Alla arvingar har inte rätt till efterarv efter den först avlidne maken/makan. Det är bara den första och andra arvsklassen som omfattas av rätten till efterarv. Det innebär att bröstarvingar (barn, barnbarn osv), föräldrar, syskon och syskonbarn kan ha rätt till efterarv. Däremot saknas rätt till efterarv för den tredje arvsklassen, där mor- och farföräldrar samt deras barn ingår. 

Turordningen vid efterarv är densamma som i “vanliga“ fall, vilket innebär att det inte går att klyva arvet mellan arvsklasserna. Först när ingen är vid liv i den första arvsklassen övergår arvet till den andra arvsklassen. 

Den första arvsklassen: Barn och barnbarn (bröstarvingar) som efterarvingar

När två föräldrar är gifta får deras gemensamma barn vänta på arv tills båda makarna avlidit. Det innebär att barnen är efterarvingar i den först avlidne makens/makans dödsbo. Om barnet avlidit, men i sin tur efterlämnar ett eget barn, kommer barnbarnet att vara efterarvinge i den först avlidnes dödsbo. 

Det går att illustrera med ett exempel:

Anna och Bertil var gifta och efterlämnar två gemensamma barn, Cecilia och David. Makarna har bägge avlidit och arvet ska fördelas till de berättigade. 

Innan Bertil dog, gick Cecilia dessvärre bort. Cecilia efterlämnar dock ett barn vid namn Emil. Det innebär att Emil tar Cecilias “plats” och är efterarvinge i egenskap av barnbarn till de avlidna makarna. 

Resterande del går till David som också är efterarvinge i egenskap av gemensamt barn till de avlidna makarna. Både Emil och David är bröstarvingar. 

Särkullbarn är oftast inte efterarvingar, men kan vara det

Vanligen är särkullbarn inte efterarvingar eftersom särkullbarn har rätt till arv omedelbart. Enligt lag behöver särkullbarn aldrig att vänta på att en styvförälder avlider för att kunna ta ut sin del av arvet. Det leder till att särkullbarn får ut sin arvslott direkt när föräldern går bort.

Särkullbarn blir i de flesta fall därför inte efterarvingar vid den efterlevande makens/makans bortgång, även om det är möjligt. Särkullbarn kan exempelvis bli efterarvinge vid den efterlevande makens/makans död om särkullbarnet väntar med att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken/makan. 

Den andra arvsklassen: Syskon som efterarvingar

Syskon kan i vissa fall bli efterarvingar och ha rätt till efterarv, när efterarvingar i den första arvsklassen saknas. 

Exempel på syskon som efterarvingar

Anna och Bertil är gifta och har ett gemensamt barn, Cecilia. Anna är den första av makarna som avlider. Några år senare avlider Annas make Bertil och deras barn Cecilia samtidigt i en olycka.

Anna har därför inga efterarvingar i den första arvsklassen. Annas föräldrar avled några år innan Anna, men Anna har två syskon som blir efterarvingar (som finns i den andra arvsklassen). 

När efterarvingar saknas ärver efterlevande makes/makas arvingar

Det är inte omöjligt att den först avlidne maken/makan saknar efterarvingar i livet när den efterlevande maken/makan dör. När så är fallet kommer den efterlevande maken/makan att ärva hela den avlidne makens/makans kvarlåtenskap med full äganderätt.

Rätten till arvet övergår därför från ett ägande med fri förfoganderätt till full äganderätt och inga begränsningar finns i den efterlevande makens/makans ägande av tillgångarna. Det leder till att dennes arvingar får ta del av hela arvet och blir ensamma dödsbodelägare i den efterlevande makens/makans dödsbo.

Vi illustrerar det med ett exempel:

Anna och Bertil var gifta och saknade gemensamma barn. Anna avled och efterlämnade två syskon som efterarvingar, eftersom Annas föräldrar några år innan Annas bortgång avled. 

När Bertil efter ett antal år går bort har båda Annas syskon avlidit. Syskonen till Anna saknade i sin tur barn varför det saknas efterarvingar i både den första och andra arvsklassen. 

Det leder till att Bertil tar över Annas kvarlåtenskap med full äganderätt och hela kvarlåtenskapen hamnar hos Bertils arvingar. 

4 tillfällen då rätt till efterarv saknas

  1. Ifall den först avlidne maken/makan inte lämnar något för efterlevande make/maka att ärva, exempelvis om dödsboets skulder överstiger tillgångarna.

  2. När den efterlevande maken/makan avstår från arvet som den först avlidne maken/makan lämnar.

  3. När den efterlevande maken/makan tidigare löst ut den först avlidnes arvingar som då redan tagit del av arvet.

  4. När den först avlidne i testamente skrivit bort hela arvet, utan att utse en efterarvinge.

Dödsbodelägare och efterarvingar kallas till bouppteckningen  

Dödsbodelägare kallas till bouppteckningen och om det finns rätt till efterarv ska den avlidnes efterarvingar också kallas. Efterarvingar blir kallade till bouppteckningen även fast de inte är dödsbodelägare i det aktuella dödsboet, utan först blir dödsbodelägare i den efterlevande makens/makans dödsbo. 

Om det saknas rätt till efterarv, som i ovan beskrivning, är den först avlidne makens/makans efterarvingar inte dödsbodelägare i den efterlevande makens/makans dödsbo. Det innebär att de varken kallas eller antecknas i bouppteckningen vid den andra makens/makans bortgång.

Kontakta Lavendla Juridik för hjälp att undersöka rätten till efterarv

Har du några frågor kring rätten till efterarv eller behöver du hjälp att undersöka vilka som är efterarvingar till ett arv? Tveka inte med att kontakta oss med hjälp av kontaktformuläret nedan, genom att ringa 0770 - 33 90 70 eller genom att maila. Vi erbjuder hjälp på dina villkor.