Dödsbo
Efter att någon avlider hamnar den avlidnes tillgångar och skulder i ett dödsbo. De som tar hand om dödsboet kallas för dödsbodelägare och ansvarar för förvaltningen av dödsboet. Det finns många frågor som har att göra med dödsbon, där svaren inte är helt självklara för en lekman. Nedan hittar du en hel del nyttig information kring vad som gäller. För rådgivning och frågor kring dödsbon – kontakta Lavendla Juridik på 0770 – 33 90 70 eller via kontaktformuläret.
Topp 5 viktiga fakta och regler om dödsbo att känna till
- Ett dödsbo är en juridisk person som omfattar den avlidnes tillgångar och skulder.
- Ett dödsbo förvaltas i första hand av samtliga dödsbodelägare. Om den avlidne utsett en testamentsexekutor är det dock denna person som förvaltar dödsboet.
- Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur förvaltningen och avvecklingen av dödsboet ska utföras kan en boutredningsman behöva utses.
- Kvarlåtenskapen i ett dödsbo utan arvingar eller testamentstagare tillfaller Allmänna arvsfonden.
- Dödsbodelägare kan aldrig bli personligt betalningsansvariga för dödsboets skulder, under förutsättning att dödsbodelägarna inte tagit del av den avlidnes tillgångar innan skulderna blivit betalda.
Ett dödsbo uppstår automatiskt efter att någon avlider
När någon avlider uppstår automatiskt ett så kallat dödsbo. Ett dödsbo är en juridisk person och omfattar den avlidnes tillgångar och skulder (kvarlåtenskap). Regler kring dödsbon återfinns i ärvdabalken, men mycket är oreglerat eftersom dödsbon och arvskiften avser privata avtal. Dödsbon blir avslutade och upplösta genom arvskifte när den avlidnes arv fördelas ut till arvingar och testamentstagare. Ett dödsbo ska i första hand förvaltas och skötas av alla dödsbodelägare tillsammans. Dödsbodelägare är den avlidnes legala arvingar samt eventuella universella testamentstagare.
Video (2 min) – ekonomi och bouppteckning vid dödsfall
Dödsbodelägarna sköter dödsboet – skiftesman eller boutredningsman kan utses i vissa fall
Dödsbodelägarna är de som får gå in i ett dödsbo och är även de som har rätt till arv. Om de mot förmodan inte kommer överens kan en tredje part ta över förvaltning och frågor kring dödsboet. Det kan vara en skiftesman eller boutredningsman.
Den som enbart har rätt till en viss sak enligt den avlidnes testamente, s.k. legatarie, är inte dödsbodelägare och får inte gå in i ett dödsbo. De vanligaste dödsbodelägarna är efterlevande familj och släkt, vänner eller en välgörenhetsorganisation.
Kvarlåtenskap är det som finns i ett dödsbo
Det som finns i dödsboet är den avlidnes totala kvarlåtenskap. Ifall den avlidne var gift (eller sambo) inkluderar det den del som erhålls från bodelningen. Den delen sammanläggs med övrig egendom som den avlidne har, t.ex. enskild och särskild egendom. Enskild egendom är sådan egendom som inte bodelas och särskild egendom är olika personliga rättigheter.
Dödsboet företräds av samtliga dödsbodelägare
Utgångspunkten är att dödsboet företräds av dödsbodelägarna gemensamt. Dödsbodelägarna har dock möjlighet att ge en enskild dödsbodelägare, eller en utomstående person, fullmakt att sköta dödsboets angelägenheter. Fullmakten kommer till praktisk användning i kontakten med exempelvis banker och myndigheter.
Dödsbo utan arvingar och testamentstagare
Varje år avlider ett antal svenskar som saknar släktingar med arvsrätt och som heller inte skrivit något testamente. När både legala arvingar och testamente saknas är huvudregeln att den avlidnes tillgångar ska tillfalla Allmänna Arvsfonden. De pengar som tillfaller Allmänna Arvsfonden finansierar stipendier, föreningsbidrag och andra allmännyttiga ändamål.
För de personer som saknar legala arvingar och inte vill att kvarlåtenskapen ska gå till Allmänna Arvsfonden är det absolut nödvändigt att upprätta ett testamente. I testamentet kan exempelvis bestämmas att värdet av dödsboet ska gå till en organisation som ligger testatorn nära hjärtat.
Förvaltning av dödsbo utan arvingar och testamente
I de fall legala arvingar och testamente saknas förvaltas dödsboet av en god man som utses av Kammarkollegiet. Den gode mannen ansvarar för alla praktikaliteter, såsom boutredning, reglering av skulder och försäljning av den avlidnes egendom. Den gode mannen slussar sedan behållningen vidare till Allmänna Arvsfonden.
Dödsbo och skulder: Prioritering när skulderna är större än tillgångarna
Det kan hända att den avlidnes efterlämnade tillgångar inte är tillräckligt stora för att betala dödsboets alla skulder. I en sådan situation är det viktigt att dödsbodelägarna har koll på hur skulderna ska prioriteras. Vanligtvis ska man följa de regler som gäller för ett dödsbo som blivit försatt i konkurs. I de fallen gäller att kostnader för begravning och bouppteckning bör prioriteras i första hand.
Om det finns skulder med säkerhet, exempelvis ett bostadslån, anses dessa skulder dock ha så kallad förmånsrätt. Förmånsrätten innebär att den aktuella skulden har en högre prioritet än begravnings- och bouppteckningskostnaderna och alltså ska betalas före dessa.
Under förutsättning att det finns ett värde kvar i dödsboet efter att alla skulder med säkerhet blivit betalda (även begravnings- och bouppteckningskostnader), fördelas återstoden på övriga borgenärer (d.v.s. de företag eller privatpersoner som dödsboet är skyldigt pengar). Pengarna fördelas i proportion till storleken på respektive borgenärs fordran.
Går det att ärva skulder från ett dödsbo?
Enligt svensk lag (ärvdabalken) kan inte skulder ärvas. När en person avlider övergår betalningsansvaret för skulder på dödsboet.
Det enda scenariot där dödsbodelägare kan bli personliga betalningsansvariga är om de plockar ut pengar ur dödsboet utan att först ha reglerat de skulder som finns. Under förutsättning att dödsbodelägarna är noggranna i sin skötsel av dödsboet löper de alltså ingen risk att behöva svara upp för några skulder.
Frågor? Kontakta oss för en personlig konsultation
Praktiska frågor för skötseln av dödsboet
Dödsfallsintyg för att sköta om dödsboet och avsluta konton
Under den första tiden efter ett dödsfall blir någon ansvarig för den avlidnes ekonomiska förhållanden. Den ansvarige, (vanligtvis en efterlevande partner, barn eller annan familj), behöver ett dödsfallsintyg från Skatteverket. Det krävs för att kunna avsluta och få tillgång till den avlidnes konton, för avtal, försäkringar osv. Antingen ringer man till Skatteverket eller så hjälper vi på Lavendla till.
När flera dödsbodelägare finns krävs också en fullmakt, vilken kan skrivas ut från den aktuella bankens hemsida. I samband med ett dödsfall får den avlidnes bank vanligtvis reda på att personen gått bort och då avslutas en del tjänster per automatik.
Anmäl ny adress för att underlätta och samla post
Det går att anmäla en ny adress för dödsboet och det går också att få all post till den nya adressen via kontakt med svensk adressändring.
En boutredningsman kan anlitas när dödsbodelägarna inte kan ta hand om dödsboet
När det inte går att ta hand om dödsboet på egen hand kan det kännas tufft, varför möjligheten till hjälp finns. En boutredningsman kan utses och tar då hand om dödsboet. Anledningarna kan vara att dödsbodelägarna inte kommer överens, att dödsbodelägarna bor på olika orter eller att dödsboet är för komplicerat.
Ett dödsbo avslutas i samband med arvskifte
Innan ett dödsbo kan avslutas måste ett par saker genomförts. Ett dödsbo är avvecklat i samband med att dödsboets tillgångar delats ut i samband med arvskiftet. Till detta hör också vissa skatteregler, dels att deklaration lämnats för sista gången och dels att skattekontot är reglerat.
Tidsperioden från dödsboets uppkomst till dess att dödsboet avslutas är vanligtvis omkring ett år. Efter att arvet fördelats ut måste vissa tillgångar överföras till den som ärvt egendom och många gånger krävs anmälan om ägarbyte (bl.a. för aktier, fastigheter och bilar).
Vad menas med att ett dödsbo är oskiftat?
Ibland finns orsaker till att man önskar lämna ett dödsbo utan att avveckla det. Det vanligaste exemplet är om den avlidne bedrivit företag som man önskar driva vidare. Då bör ett avtal om det oskiftade dödsboet upprättas, där det tydligt anges vem som ska förvalta och företräda dödsboet samt hur eventuell vinst ska behandlas. Det finns inget tidskrav för när ett dödsbo måste avvecklas eftersom det saknas regler för när ett arvskifte måste ske. Så länge ett arvskifte inte skett är dödsboet alltså oskiftat. Ett annat exempel på när ett oskiftat dödsbo kan vara praktiskt är om dödsbodelägarna ärver en fastighet som de önskar sköta tillsammans.
Alla regler har dock undantag. Om den avlidne var under 18 år måste arvskifte ske så snart som möjligt. Det andra undantaget rör jordbruksfastigheter som måste avvecklas inom fyra år efter dödsdagen. Vad som också är värt att minnas är att beskattning av dödsbon skärps från och med det fjärde året efter dödstillfället. Därför är det i många fall klokt att avveckla dödsboet direkt.
Har du några frågor eller funderingar?
Har du frågor om familjejuridik eller behöver du hjälp med att planera en begravning? Då är du varmt välkommen att ringa oss på 0770 – 33 90 70 eller genom att kontakta oss via kontaktformuläret eller mail.
Värdering av bostad och mark
Vid en bouppteckning behöver samtliga tillgångar och skulder värderas. Ofta finns en bostadsrätt, villa eller mark bland dödsboets tillgångar, som då ska tas upp i bouppteckningen. Frågan som uppstår blir då – Vad är det värt?
Lavendla samarbetar med mäklare över hela landet och erbjuder dig en snabb och kostnadsfri värdering.
Lavendla Juridik finns i hela Sverige
Oavsett var i landet du befinner dig så kan vi på Lavendla Juridik hjälpa dig. Lavendla Juridik kan hjälpa dig med frågor om Dödsbo och har jurister verksamma i Stockholm, Göteborg och Malmö, men även i resten av Sverige. Vi erbjuder service på dina villkor, vare sig du vill få hjälp över telefon, digitalt eller genom ett personligt möte. Kontakta oss för en personlig konsultation!
