Neuroticism personlighet

Vad innebär neuroticism? En djupdykning i en av femfaktormodellens grundpelare

I psykologin finns det få modeller som har fått lika mycket vetenskapligt stöd som femfaktormodellen, eller ”The Big Five”. Den beskriver personlighet genom fem breda drag: öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion, tillmötesgående – och neuroticism. Men vad innebär neuroticism egentligen? Och hur påverkar det vår vardag, våra relationer och vår mentala hälsa?

I den här artikeln får du veta vad neuroticism är, vilka egenskaper som ingår i begreppet, och hur det kan uttrycka sig i vardagen. Du får också konkreta tips på hur man kan hantera neurotiska drag – både hos sig själv och andra.

Femfaktormodellen i korthet

Femfaktormodellen är en vetenskapligt förankrad teori som delar in personligheten i fem grundläggande dimensioner:

1. Öppenhet (Openness)
2. Samvetsgrannhet (Conscientiousness)
3. Extraversion (Extraversion)
4. Vänlighet (Agreeableness)
5. Neuroticism (Neuroticism)

Dessa fem faktorer utgör grunden för hur vi beter oss, tänker och interagerar med andra. Varje person ligger någonstans på en skala inom varje dimension.

Är femfaktormodellen vetenskapligt förankrad?

Ja. Femfaktormodellen har stark empirisk förankring och är idag den mest använda och validerade modellen inom personlighetsforskning. Den används globalt, är översatt till över 50 språk och har testats i olika kulturer, åldersgrupper och sammanhang.

Flera välkända personlighetstest – som NEO-PI-R, IPIP-NEO och BFI – bygger direkt på femfaktormodellen.

Vad är de fem stora egenskaperna hos neuroticism?

Neuroticism beskriver i grunden vår känslomässiga stabilitet – eller snarare bristen på den. Hög neuroticism innebär att man lätt påverkas av negativa känslor som oro, ångest, ilska och nedstämdhet. Låg neuroticism, däremot, innebär en högre emotionell motståndskraft.

Forskning visar att neuroticism kan brytas ner i fem centrala delkomponenter:

1. Ångestbenägenhet – tendens att ofta känna oro eller rädsla.
2. Irritabilitet – lätt att bli frustrerad, arg eller känna sig provocerad.
3. Depressivitet – en sårbarhet för känslor av nedstämdhet och låg självkänsla.
4. Självmedvetenhet – stark benägenhet att känna sig osäker eller generad.
5. Impulsivitet – svårigheter att reglera känslor, särskilt i stressade situationer.

Som ett resultat av detta upplever personer med hög neuroticism ofta en känslomässig berg- och dalbana, även i vardagliga situationer.

Hur är en person som är neurotisk?

En neurotisk person är inte nödvändigtvis ”svår” eller ”negativ”, men har ett känsloliv som ofta präglas av oro, självkritik och starka reaktioner. I vardagen kan det ta sig uttryck på flera olika sätt:

• Övertänkande och ältande
  En person med hög neuroticism tenderar att fastna i negativa tankar och grubbla över misstag eller framtidsscenarier.
• Stark känslighet för stress
  Även små motgångar kan upplevas som överväldigande, vilket påverkar både produktivitet och välmående.
• Humörsvängningar
  Stämningsläget kan förändras snabbt, ofta utan yttre orsak, vilket kan vara förvirrande för både individen själv och omgivningen.
• Tendens att ta saker personligt
  Neurotiska personer är ofta självkritiska och kan uppfatta kritik (eller tystnad) som ett tecken på att de gjort något fel.

Däremot innebär det inte att personen saknar styrkor. Många med hög neuroticism är exempelvis empatiska, djupa tänkare och har en förmåga att analysera både sig själva och andra på ett komplext sätt.

Jag trodde du bara skulle fråga; hur känns det? hela tiden men inte lyssna till vad jag sa. Vårt samtal var inte alls så. Det här var ju jättebra!”, sa en klient nyligen.

Klientens ord om Kerstin, Dipl. Psykosyntes- och Parterapeut

Möt våra terapeuter

Neuroticism i relationer

I nära relationer kan neuroticism innebära både utmaningar och möjligheter. På den negativa sidan kan stark känslosvängning och osäkerhet leda till konflikter, misstänksamhet eller behov av ständiga försäkringar. Men neurotiska personer är också ofta lojala och lyhörda för andras behov, just för att de själva är så känsliga för emotionella nyanser.

Därför att, med ömsesidig förståelse, kan relationer med neurotiska individer bli djupt meningsfulla.

Vad innebär neuroticism i arbetslivet?

I arbetslivet kan hög neuroticism skapa stress, särskilt i miljöer med högt tempo eller oklara förväntningar. Däremot visar studier att personer med neurotiska drag ofta presterar väl i strukturerade sammanhang där det finns tydliga ramar och förväntningar.

Det finns också forskning som tyder på att en viss nivå av neuroticism kan vara fördelaktig – exempelvis genom att personer i denna grupp förutser risker och förbereder sig noggrant.

Alltså, neuroticism är inte nödvändigtvis ett hinder. Det handlar mer om att förstå sin personlighetstyp och anpassa sitt liv efter sina behov.

Vad säger forskningen om neuroticism?

Studier visar att neuroticism är en personlighetsegenskap som kan ha koppling till psykisk ohälsa och stressrelaterade tillstånd. Samtidigt har neuroticism även visat sig vara stabilt över tid – man föds inte nödvändigtvis neurotisk, utan det vara genetiskt betingat, men även livserfarenheter, uppväxtmiljö och trauman spelar stor roll. Studier visar även att öppenheten brukar minska med ålder medan personlighetsdraget neuroticism kan öka. Personlighet är därmed inte något som är fixerat utan det kan ändras av olika faktorer.

Boka ett första samtal idag

Oops! Det tar längre tid än väntat att ladda. Klicka här för att prova ett annat formulär istället.

Strategier för att hantera neurotiska drag

Även om man inte kan förändra sin personlighet helt, finns det flera sätt att bättre hantera de utmaningar som kommer med höga nivåer av neuroticism:

1. Kognitiv beteendeterapi (KBT)
   KBT hjälper till att identifiera negativa tankemönster och ersätta dem med mer hjälpsamma tankar.
2. Mindfulness och meditation
   Genom att träna på att observera sina känslor utan att döma dem, minskar risken att svepas med i ångest eller oro.
3. Fysisk aktivitet
   Regelbunden träning har en positiv effekt på humör och stressnivåer.
4. Sömn och återhämtning
   God sömnhygien är avgörande för känslomässig balans.
5. Stöd från andra
   Att ha personer omkring sig som förstår hur man fungerar kan göra en enorm skillnad.
6. Självmedkänsla
   Att träna på att behandla sig själv med vänlighet i stället för självkritik har visat sig minska symtom på ångest och depression.

Hur skiljer sig neuroticism från andra personlighetsdrag?

Neuroticism står ofta i kontrast till andra faktorer i femfaktormodellen. Till exempel:

• Extroversion: där neuroticism fokuserar på känslomässig instabilitet, handlar extraversion om energi och socialt fokus. Men det finns personer som är både sociala och känslomässigt sårbara.
• Samvetsgrannhet: hög samvetsgrannhet kan fungera som ett slags skydd mot vissa negativa effekter av neuroticism, särskilt när det gäller arbetsresultat.
• Tillmötesgående: personer med hög neuroticism och låg tillmötesgående kan ha svårt att samarbeta, medan kombinationen hög neuroticism och hög empati ofta leder till självuppoffrande beteenden.
• Öppenhet: både öppenhet och neuroticism korrelerar med kreativitet, men utifrån olika drivkrafter. Öppenhet drivs av nyfikenhet, neuroticism av känslomässig intensitet.

Kan man bli ”mindre neurotisk”?

Personlighetsdrag är relativt stabila, men inte oföränderliga. Psykologisk forskning har visat att det är möjligt att påverka hur våra personlighetsdrag uttrycks – särskilt genom terapi, långsiktig personlig utveckling och vissa livshändelser.

Medvetenhet är ofta det första steget. När du vet vad som triggar ditt känslosystem, kan du också börja jobba med det. Du kan till exempel:

• Skriva dagbok för att följa dina reaktioner.
• Identifiera återkommande tankemönster.
• Öva på att reglera känslor med hjälp av andningstekniker och avslappning.

När ska man söka hjälp?

Om neurotiska drag börjar påverka din livskvalitet negativt – exempelvis genom återkommande oro, socialt undvikande eller svårigheter att njuta av tillvaron – kan det vara dags att söka stöd. Psykologer och terapeuter kan hjälpa dig att förstå dina mönster, och ge dig verktyg för att må bättre.

Om du eller någon i din närhet upplever stark ångest eller nedstämdhet, bör du vända dig till vården. Vid akuta situationer, kontakta alltid 112.

Vi hjälper dig där du är

Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.

Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.

Mer artiklar inom terapi