Hem / Terapi / Personlighet / Gaslighting

Gaslighting

Gaslighting är en form av psykisk manipulation där en person får någon annan att ifrågasätta sin verklighetsuppfattning, sina känslor eller sitt minne. Det sker ofta gradvis och kan vara svårt att upptäcka, men över tid kan det få allvarliga konsekvenser för självkänslan och den psykiska hälsan. Att förstå vad gaslighting är är ett första steg mot att sätta gränser och återta kontrollen.

Gaslighting: En form av psykisk manipulation

”Gaslighting” är ett begrepp som på senare år blivit allt mer populärt för att beskriva en specifik form av psykisk manipulation i relationer. Trots att ordet ofta används i vardagligt tal – exempelvis i fraser som ”min partner gaslightar mig” – kan det vara otydligt vad gaslightning egentligen innebär, hur det yttrar sig och vilka allvarliga konsekvenser det kan få för den som utsätts.

I denna artikel får du svar på frågor som ”Vad är gaslighting?”, ”Vad betyder gaslighting i praktiken?”, och ”Hur kan man bemöta gaslighting?”, samt en fördjupning i typiska gaslighting-exempel och hur det ofta tar sig uttryck i parrelationer.

Vad är gaslighting?

Gaslighting är en form av emotionell och psykisk manipulation där en person systematiskt får en annan att ifrågasätta sin egen verklighetsuppfattning, sina minnen, sina känslor eller sitt förnuft. Det sker ofta subtilt, gradvis och med stor effekt. Syftet är i regel att skapa kontroll, förvirring och maktobalans. Någon som använder sig av gaslightning kan ha ett personlighetssyndrom och/eller varit med om svåra uppväxtförhållanden där de inte fått lära sig kommunicera på ett bättre sätt.

Termen kommer från den brittiska teaterpjäsen ”Gas Light” från 1938 (senare filmatiserad), där en man manipulerar sin fru genom att få henne att tro att hon håller på att bli galen – bland annat genom att dimra gaslamporna och sedan förneka att ljuset förändrats.

Vad betyder gaslighting i vardagen?

I praktiken kan gaslighting ta sig många olika uttryck. Det kan ske i romantiska relationer, men även i familjer, på arbetsplatser eller mellan vänner. Gemensamt för alla situationer är att gaslightaren får sin motpart att tvivla på sin upplevelse, ofta genom att förvanska fakta, förneka tidigare händelser, eller antyda att den andre är för känslig eller irrationell.

Exempel på kommentarer som används i gaslighting:

  • ”Det har aldrig hänt.”
  • ”Du överreagerar.”
  • ”Du förstår ju inte vad som är verkligt.”
  • ”Du minns det där fel.”
  • ”Du är alltid så dramatisk.”

Över tid kan dessa uttalanden bryta ner självförtroendet hos den utsatta personen och leda till att denne börjar tvivla på sitt omdöme och sin uppfattningsförmåga.

Gaslighting exempel

Gaslighting kan ta många olika former beroende på kontext. Här är några vanliga exempel:

1. I en romantisk relation: Din pojkvän har flörtat med någon annan offentligt, men när du konfronterar honom säger han: ”Du inbillar dig. Jag var bara trevlig.”

2. I familjen: Du minns tydligt att en förälder lovade att komma på din skolavslutning, men får höra: ”Nej, det har jag aldrig sagt. Du hittar bara på saker.”

3. På arbetsplatsen: En kollega tar äran för ditt arbete, och när du tar upp det förnekar hen allting och säger: ”Du har väl missförstått. Jag minns det helt annorlunda.”

4. I vänskapsrelationer: En vän sprider rykten om dig men förnekar allt när du frågar och får dig att känna dig paranoid: ”Du måste sluta vara så misstänksam hela tiden.”

Jag trodde du bara skulle fråga; hur känns det? hela tiden men inte lyssna till vad jag sa. Vårt samtal var inte alls så. Det här var ju jättebra!”, sa en klient nyligen.

Klientens ord om Kerstin, Dipl. Psykosyntes- och Parterapeut

Möt våra terapeuter

Gaslighting pojkvän: När den som står dig närmast får dig att tvivla

Det är vanligt att gaslighting förekommer i romantiska relationer, där en partner (till exempel en pojkvän) manipulerar sin flickvän för att skapa makt och kontroll. I dessa fall kan gaslighting kombineras med andra former av psykiskt våld, som isolering, skuldprojektion och förminskning.

Tecken på att din pojkvän gaslightar dig:

  • Du börjar tvivla på din egen verklighetsuppfattning
  • Du berättar inte längre saker för honom för att undvika ”missförstånd”
  • Han får dig att tro att allt som går fel är ditt fel
  • Du känner dig ofta osäker, vilsen eller ”konstig”

Vad menas med gaslighting?

Att förstå vad som menas med gaslighting innebär att se bortom enstaka kommentarer och istället fokusera på mönstret av manipulation. Gaslighting handlar inte bara om att ljuga – det handlar om att systematiskt skapa osäkerhet och förvirring hos den andre, så att denne börjar förlora kontakten med sitt eget inre kompass.

Detta gör gaslighting så svårt att upptäcka, eftersom det sker gradvis och ofta maskerat som omsorg: ”Jag säger det här för att jag bryr mig om dig” kan vara förklädd manipulation, inte äkta omtanke.

Gaslighting test: Är jag utsatt?

Ett gaslighting test kan hjälpa dig att få syn på om du är i en manipulerande relation. Här är några frågor som man kan reflektera över och som kan ge vägledning om man ska söka mer hjälp:

  1. Känner du dig ofta osäker på om dina minnen är riktiga?
  2. Har du börjat undvika att ta upp vissa saker av rädsla för att du ”misstolkar”?
  3. Blir du ofta kallad ”för känslig”, ”dramatiskt lagd” eller ”irrationell”?
  4. Tvivlar du på ditt eget värde eller din förmåga att förstå situationer?
  5. Känner du dig ofta ensam, förvirrad eller i skuld utan tydlig anledning?

Om du svarar ”ja” på flera frågor kan det vara tecken på att du utsätts för gaslighting.

Vill du ha hjälp? Vänd dig till en legitimerad psykolog eller kontakta en stödlinje för rådgivning.


Boka ett första samtal idag

Anna är en av våra terapeuter du är välkommen att boka tid hos.

Bemöta gaslighting

Att bemöta gaslighting kräver mod, stöd och kunskap. Här är några steg som kan hjälpa:

1. Dokumentera dina upplevelser: Skriv ned vad som sagts, hur du kände, och vad som hände. Det hjälper dig att återta kontrollen över din verklighetsbild.

2. Sök stöd utanför relationen: Prata med en terapeut, vän eller stödlinje. De kan hjälpa dig att se mönster och bekräfta din upplevelse.

3. Sätt gränser: Om möjligt, konfrontera den som gaslightar dig med gränser: ”Jag accepterar inte att du förnekar det jag säger.” För att mötas kan man också prata om sina känslor och behov, exempelvis ”När du säger sådär känner jag mig ledsen och jag behöver att du respekterar mig”.

4. Tro på dig själv: Ju mer du tvivlar, desto viktigare är det att förstärka din egen röst. Du har rätt till dina känslor och tolkningar.

Återhämtning efter gaslighting

Att återhämta sig från gaslighting är en process som handlar om att återuppbygga tilliten till sig själv. Den inre osäkerheten och självkritiken som följt av manipulationen kan ta tid att läka beroende på situation. Några centrala delar i återhämtningsresan är:

  • Självvalidering: Bekräfta dina egna känslor och upplevelser. Det du kände var verkligt, och din intuition var riktig.
  • Självmedkänsla: Träna på att vara snäll mot dig själv. Du gjorde så gott du kunde under svåra omständigheter.
  • Bearbetning i terapi: En legitimerad terapeut eller psykolog kan hjälpa dig att bearbeta känslor och händelser, bryta gamla mönster och hitta tillbaka till tillit. Man kan också prova parterapi för att förbättra kommunikationen.
  • Skapa nya gränser: Efter gaslighting kan du behöva lära dig vad som är okej och inte i nära relationer. Du kan behöva stå upp för dina känslor och behov.

Förebygga gaslighting i framtiden

För att undvika att hamna i en relation med igen behöver du bli trygg i din egen magkänsla och lära dig identifiera varningssignaler tidigt. Det kan innebära:

  • Att säga nej till små förminskningar
  • Att ta dina egna känslor på allvar
  • Att inte förklara bort eller försvara destruktiva beteenden
  • Att ha personer runt dig som bekräftar din verklighetsbild

Att ha en stark inre kompass och ett stöttande nätverk är avgörande för att kunna sätta gränser och skydda dig från framtida manipulation. Det går att förändra mönster och skapa mer hälsosamma relationer.

När gaslighting förekommer i relationer – och hur parterapi kan hjälpa

Gaslighting kan innebära att en person systematiskt får sin partner att ifrågasätta sin verklighetsuppfattning, sina minnen eller känslor. Det kan ske subtilt – genom förnekelse, omtolkning av händelser eller nedvärderande kommentarer – men konsekvenserna är ofta djupgående. Den som utsätts börjar tvivla på sig själv, känna skuld för saker som inte är deras ansvar och anpassa sig för att undvika konflikt.

I nära relationer kan gaslighting pågå i månader eller år innan det uppmärksammas. Den som gaslightar kanske inte alltid är fullt medveten om sitt beteende, särskilt om det är något de själva lärt sig som försvarsmönster. Däremot blir effekten ofta förödande för relationen – för tilliten, självkänslan och den emotionella tryggheten.

Tecken på gaslighting i en parrelation

  • Du känner dig osäker på vad som verkligen hände i en konflikt.
  • Din partner säger ofta saker som ”du överreagerar”, ”du är för känslig” eller ”det där har du hittat på”.
  • Du börjar undvika att uttrycka dina känslor för att inte bli ifrågasatt eller få skulden.
  • Du känner dig mer förvirrad än trygg i relationen.

Att identifiera dessa mönster kan vara första steget mot förändring. Här kan parterapi spela en viktig roll.

Hur parterapi kan hjälpa

Parterapi är inte bara för par i kris – det är en väg till ökad förståelse, kommunikation och läkning. När gaslighting är en del av relationen, är det avgörande att skapa ett tryggt utrymme där båda parter kan uttrycka sig utan rädsla för att bli förminskade eller misstänkliggjorda.

En erfaren terapeut hjälper er att:

  • Sätta ord på vad som faktiskt händer i samspelet.
  • Undersöka var gaslightande beteenden kommer ifrån – utan att skuldbelägga.
  • Återuppbygga förtroende, tydlig kommunikation och emotionell respekt.
  • Stärka gränser och skapa nya, sunda sätt att hantera konflikter.

För den som varit utsatt kan terapin vara ett sätt att återfå kontakt med sina egna känslor, behov och upplevelser. För den som utövat gaslighting – medvetet eller omedvetet – finns möjligheten att ta ansvar, lära sig nya strategier och förändra sitt sätt att relatera.

Vägen framåt

Gaslighting behöver inte betyda slutet för en relation – men det kräver ärlighet, vilja till förändring och ofta professionellt stöd. Genom parterapi kan relationen gå från kontroll och osäkerhet till respekt och gemensam utveckling.

För ibland är det svåraste att se klart – men med rätt hjälp kan även det som känts förvirrat bli tydligt. Vi gör det svåra lättare.


Vi hjälper dig där du är

Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.

Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.

Möt oss fysiskt eller digitalt

Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.

Välj terapeut på hemsidan

Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.

Få verktygen du behöver

Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.


12 vanliga frågor om gaslighting

Vad är gaslighting?

Gaslighting är en form av psykologisk manipulation där någon får dig att tvivla på din egen verklighetsuppfattning, ditt minne eller ditt förnuft. Det sker ofta gradvis och kan vara svårt att upptäcka.

Hur känns det att bli gaslightad?

Du kan känna dig förvirrad, osäker och börja undra om det är dig det är fel på. Många upplever ångest, självtvivel och att de går på tå för att undvika konflikter.

Kan gaslighting förekomma i kärleksrelationer?

Ja, det är vanligt i destruktiva parrelationer. En partner kan exempelvis förneka saker de sagt, vända på situationer eller skylla sina egna misstag på dig.

Vad är ett exempel på gaslighting?

Om du konfronterar någon med att de sagt något sårande och får svaret: ”Det har du hittat på, du är så känslig – jag sa aldrig det”, så kan det vara gaslighting.

Varför använder någon gaslighting?

Gaslighting används ofta för att kontrollera, skaffa makt eller undvika ansvar. Det är ett sätt att manipulera andras bild av verkligheten till sin egen fördel. Det kan vara på grund av personlighetssyndrom och/eller svårigheter i uppväxt.

Är gaslighting alltid medvetet?

Nej, ibland sker det omedvetet, särskilt i relationer där kommunikationsmönster blivit destruktiva över tid. Men det är ändå skadligt för den som utsätts.

Hur vet man om man blivit gaslightad?

Vanliga tecken är att du ofta ifrågasätter dig själv, känner dig förvirrad efter samtal, får höra att du ”överreagerar” eller att dina känslor inte är berättigade.

Hur påverkar gaslighting självkänslan?

Det kan leda till låg självkänsla, dålig tillit till sig själv och en känsla av att vara beroende av den andra personen för att veta vad som är ”sant”.

Är gaslighting en form av psykisk misshandel?

Ja. Även om det inte alltid märks utåt, är det en skadlig form av psykisk kontroll som kan ha långvariga konsekvenser för den psykiska hälsan.

Vad kan man göra om man misstänker att man blir gaslightad?

Börja dokumentera händelser, prata med någon du litar på, och sök gärna stöd från en psykolog eller terapeut som kan hjälpa dig att sortera tankarna.

Hur kan man bemöta gaslighting?

Försök sätta gränser, lita på dina egna känslor och stå fast vid din upplevelse. Använd uttryck som ”Jag upplevde det så här” istället för att diskutera om vad som är ”rätt eller fel”.

Går det att återhämta sig från gaslighting?

Ja, det går. Med stöd, terapi och tid kan du bygga upp din självkänsla, lära dig sätta sunda gränser och återfå tilliten till dig själv.

Så tycker våra kunder

Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.

Margaretha

Mer artiklar inom terapi

ellen lindgren leg. psykolog

Skrivet av Ellen Lindgren

Ellen är leg. psykolog och arbetar med KBT, vid tillstånd som stress, ångest, depression, sömnproblem, kriser och trauma, med individer och par. Hon gör också neuropsykiatriska utredningar. Ellen har arbetat inom primärvård, psykiatri och forskning, bland annat vid Karolinska Institutet.