1. Lavendla Juridik

Skiljeförfarande

Skiljeförfarande är ett sätt för parter att privat lösa tvister utanför offentlig domstol. Fördelarna med att lösa tvister genom skiljeförfarande istället för genom traditionell domstol är bland annat att processen och domen kan hållas konfidentiell samt att förfarandet många gånger är avsevärt snabbare än vad som skulle vara fallet i traditionell domstol. 

 

Vad innebär skiljeförfarande?

En skiljedom är verkställbar i över 150 länder (närmare bestämt i de länder som skrivit under New York konventionen från 1958). Att lösa tvister genom skiljeförfarande är med andra ord vanligt och vedertaget i såväl Sverige som internationellt. I kommersiella avtalsförhållanden där större belopp är inblandade är det vanligt att parterna väljer att avgöra uppkomna tvister genom skiljeförfarande.

En förutsättning för att kunna avgöra en tvist genom skiljeförfarande, är att parterna särskilt avtalat om att uppkomna tvister ska avgöras genom skiljeförfarande (skiljeavtal). Det är rekommenderat att i samtliga affärsavtal inkludera en tvistlösningsklausul som anger hur en eventuell tvist ska lösas. Parterna kan välja att lösa en tvist genom skiljeförfarande även om ett avtal därom inte har ingåtts sedan tidigare, såvida parterna är överens om att tvisten ska avgöras genom skiljeförfarande. Parterna kan låta ett skiljedomsinstitut administrera tvisten och tvistens regelverk, och det är också vanligt att parter väljer att anlita ett skiljedomsinstitut. Vanligtvis pekas tvistlösningsinstitutet ut i tvistlösningsklausulen. 

I Sverige finns Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC), som etablerat sig som ett av världens ledande tvistlösningsorgan. Om parterna önskar lösa uppkommen tvist genom SCC behöver parterna ha kommit överens om att tvisten ska lösas genom skiljeförfarande enligt SCC:s skiljedomsregler. Vanligtvis görs det genom att parterna skriver in en klausul om det i sitt övergripande avtal (skiljeklausul). Saknas en sådan klausul kan SCC inte ta sig an tvisten. Att avgöra en tvist genom skiljedom är endast möjligt i tvister där förlikning om saken är möjlig. Det handlar då framförallt om kommersiella tvister. Brottmål är till exempel undantaget. Huvudregeln är att en skiljedom är slutgiltig och kan därmed inte överklagas. 

 

Möjligheter att anpassa skiljeförfarandet

Vid skiljeförfarande har parterna stora möjligheter att utforma processen på det sätt som passar parterna. Parterna har också möjlighet att själva utse skiljemän (domare). På så vis kan skiljemän väljas bland annat utefter relevant kompetens för målet. Samtliga skiljemän måste vara opartiska. Det är vanligt förekommande att parterna själva utser vardera skiljeman, och skiljemännen i sin tur utser en ordförande. Vanligtvis har skiljemännen en gedigen juridisk bakgrund. Det är vanligt att skiljemännen är advokater specialiserade inom det som tvisten berör eller att de har en bakgrund som domare. 

Lag om skiljeförfarande

Skiljeförfarandet är reglerat i lag om skiljeförfarande. Trots lagen har parterna stor möjlighet att själva disponera över processen. Lagen är tillämplig om tvisten äger rum i Sverige. Ändringar i lagen trädde i kraft senast 2019. Bland annat förkortades klanderfristen för skiljedomar och skiljemännen har nu uttrycklig rätt att avgöra vilken materiell rätt som ska tillämpas i tvisten om parterna inte kommit överens om den frågan. 

Några fördelar med skiljeförfarande 

  • Snabbare alternativ än att avgöra tvist i allmän domstol. Tvisten avgörs i en enda instans.
  • Processen och skiljedomen kan hållas konfidentiell. Med andra ord får inga utomstående reda på tvisten eller domens existens. Fördelarna med konfidentialitet är bland annat att parterna inte behöver oroa sig över att företagshemligheter når allmänheten och/eller att tvisten eventuellt skadar parternas anseende.
  • Parterna har möjlighet att själva utse skiljemän som avgör tvisten. Skiljemän med specialistkunskap kan väljas. 

Några nackdelar med skiljeförfarande

  • En process som löses genom skiljeförfarande kan bli ekonomiskt kostsam (men det kan vägas upp av ett snabbt avgörande, tidsvinsten kan till och med göra förfarandet billigare än vad som skulle vara fallet om processen hölls i allmän domstol).
  • En skiljedom kan som huvudregel inte överklagas. En skiljedom kan endast under vissa förutsättningar ogiltigförklaras eller klandras. Exempelvis är en skiljedom ogiltig om den innefattar prövning av en fråga som inte får avgöras av skiljemän (det rör sig då om frågor som parterna inte själva kan förlikas om, till exempel familjerättsliga frågor om äktenskap eller vårdnadskap).

Skiljedomsklausul 

För att parterna ska kunna avgöra en tvist genom skiljeförfarande krävs det att parterna är överens om det, antingen skriftligen eller muntligen. Om parterna vill avgöra tvisten genom skiljeförfarande bör det anges skriftligen i en tvistlösningsklausul. Om parterna kommit överens om att en tvist ska lösas genom skiljeförfarande enligt SCC:s (Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut) regler, kan med fördel en av institutets modellklausuler användas som skiljeklausul.

SCC har flera olika typer av modellklausuler och parterna har stora möjligheter att anpassa skiljeklausulen efter deras avtalsförhållande. Till exempel kan skiljeklausulen hänvisa till institutets regler om ordinärt- (flexibelt förfarande för alla typer av krav) eller förenklat skiljeförfarande (snabbare förfarande för mindre/medelstora krav). Även en kombinerad tvistlösningsklausul som hänvisar till både ordinärt- och förenklat skiljedomsförfarande är möjligt, där valet av de två förfarandena blir avhängigt det tvistade beloppets värde. 

Parterna har möjlighet att lösa tvisten genom skiljeförfarande även om parterna inte avtalat om det tidigare. Det förutsätter dock att båda parter kommer överens om att tvisten ska lösas genom skiljeförfarande. Det är rekommenderat att redan på förhand i affärsavtalen mellan parterna komma överens om hur uppkomna tvister ska lösas och då ange skiljeförfarande om så önskas. 

Funderar ni över att ta in en skiljedomsklausul i ett affärsavtal? Då är det en god idé att tala med en jurist. På så sätt kan ni få reda på om en skiljedomsklausul är lämplig att använda i er affärsrelation. Juristen kan dessutom hjälpa er att skräddarsy tvistlösningsklausuler utefter era unika behov.

Exempel på modellklausul från SCC för skiljeförfarande 

Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.

Rekommenderade tillägg: 

Skiljenämnden ska bestå av tre skiljedomare/en skiljedomare.

Skiljeförfarandets säte ska vara [...] (till exempel Stockholm).

Språket för förfarandet ska vara [...](till exempel Engelska).

[...] Lag ska tillämpas på tvisten (till exempel svensk lag). 

Skiljedomsförfarandets huvuddrag steg för steg enligt SCC- en översiktsbild

  1. Käranden (den part som väcker talan kallas för käranden) utser sin partsskiljeman, betalar ansökningsavgiften och inger påkallelseskrift (påkallelseskrift innehåller bland annat information om parterna, sammanfattande redogörelse för tvisten, preliminär uppgift om kärandens yrkanden m.m). SCC gör en preliminär behörighetskontroll och delger svaranden (den som talan väcks mot kallas för svaranden). Svaranden utser sin partsskiljeman och inger svar på påkallelseskrift.
  2. SCC utser ordförande och fastställer förskottsbelopp som betalas av käranden och svaranden.
  3. SCC hänskjuter tvisten till skiljenämnden.
  4. Käranden inger käromål (kärandens krav) till skiljenämnden och svaranden inger svaromål (svarandens invändningar mot kärandens krav).
  5. Skiljenämnden kallar till muntlig förhandling.
  6. Skiljenämnden meddelar dom.

Några av världens mest kända skiljedomsinstutitioner

Det finns flera väletablerade skiljdedomsinstitutioner. Här nedan nämns några av dem. Skiljedomsinstitut kan vara specialiserade på vissa typer av tvister, exempelvis tvister som rör internationella investeringar.

  • International Chamber of Commerce International Court of Arbitration (ICC).
  • London Court of International Arbitration (LCIA).
  • American Arbitration Association and International Center for Dispute Resolution (AAA).
  • Permanent Court of Arbitration (PCA).
  • Swiss Chamber’s arbitration Institution.
  • Vienna International Arbitral Centre (VIAC).
  • Stockholm Chamber of Commerce (SCC). 
  • Singapore International Arbitration Centre (SIAC). 
  • International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID).