Schizofreni

Vad är schizofreni?

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som påverkar hur en person tänker, känner och uppfattar verkligheten. Det är en psykossjukdom som kännetecknas av vanföreställningar, hallucinationer, desorganiserat tal och ofta förändrat beteende.

Namnet kommer från grekiskan och betyder ungefär ”kluven själ”, vilket har lett till den felaktiga föreställningen att schizofreni innebär att ha flera personligheter – något som snarare är typiskt för dissociativ identitetsstörning, inte schizofreni. I Sverige har minst 30000–40000 personer schizofreni diagnos.

Hur börjar schizofreni? – tidiga tecken och förlopp

Schizofreni utvecklas ofta gradvis. De första tecknen kan vara svåra att särskilja från vanliga livsutmaningar eller andra psykiska tillstånd. Det handlar om så kallade prodromalsymtom – tidiga tecken på schizofreni – som kan pågå i månader eller år innan en psykos debuterar.

Schizofreni tidiga tecken inkluderar:

• Tillbakadragenhet från familj och vänner
• Minskad motivation, intresse och känslomässig respons
• Förändrade sömnmönster och koncentrationssvårigheter
• Ovanliga eller paranoida tankar
• Ökad känslighet för ljud, ljus eller stimuli
• Försämrade skol- eller arbetsresultat

Att uppmärksamma dessa förändringar kan göra det möjligt att söka hjälp tidigt, vilket kan mildra sjukdomsförloppet.

Paranoid schizofreni

Trots att termen är föråldrad och inte en specifik diagnos används den fortfarande i allmänspråket för att beskriva schizofreni med starka vanföreställningar (t.ex. att bli förföljd eller kontrollerad) och hörselhallucinationer. Denna form är ofta den mest kända.

Paranoid schizofreni symtom inkluderar:

• Misstänksamhet och tro att andra vill skada en
• Röster som ger order eller kommenterar personens handlingar
• Svårigheter att skilja mellan verklighet och inre upplevelser

Vad betyder schizofreni – och vad är det inte?

Vad betyder schizofreni? Det innebär inte ”splittrad personlighet” eller ”flera personligheter schizofreni”, vilket är en vanlig missuppfattning. Schizofreni innebär att personen kan tappa kontakten med vad som är sant och falskt – inte en sjukdom där olika identiteter tar över.

Begrepp som olika personligheter schizofreni, två personligheter sjukdom eller flera personligheter schizofreni syftar egentligen på andra diagnoser, t.ex. dissociativa syndrom.

Mitt bästa råd till dig är att inte vara rädd för förändring och lita på dig själv. Du har svaren inom dig.

Ellen Lindgren, leg. psykolog

Möt våra terapeuter

Schizofreni beteende och symtombild

Symtomen vid schizofreni delas in i tre huvudsakliga kategorier:

Positiva symtom (tillkommande funktioner)

• Hallucinationer: Att höra röster eller se saker som inte finns
• Vanföreställningar: Felaktiga uppfattningar om verkligheten, t.ex. att vara förföljd
• Tankestörningar: Osammanhängande eller ologiskt tänkande

Negativa symtom (förlorade funktioner)

Schizofreni negativa symtom handlar om sådant som försvinner från det normala funktionssättet:

• Minskad motivation
• Känslomässig avtrubbning
• Minskad glädje eller engagemang
• Fattigt tal och initiativ

Negativa symtom kan ofta vara mer långvariga och påverka livskvaliteten på djupet, även efter att positiva symtom behandlats.

Kognitiva symtom

• Problem att tolka sociala signaler
• Försämrat arbetsminne
• Svårt att planera, fatta beslut och fokusera

Orsaker till schizofreni – varför får man schizofreni?

Schizofreni är en sjukdom där flera olika faktorer påverkar risken att utveckla tillståndet.

1. Är schizofreni ärftligt?

Ja, ärftlighet spelar en stor roll. Om en förälder har schizofreni är risken för barnet cirka 10 %. Även syskon till personer med sjukdomen löper ökad risk.

2. Föds man med schizofreni?

Man föds inte med schizofreni i aktiv form, men genetisk sårbarhet kan finnas från födseln. I kombination med miljöfaktorer kan sjukdomen utvecklas senare, ofta i ung vuxenålder (16–30 år).

3. Miljöfaktorer och triggers

• Trauma och psykisk stress i barndomen
• Födelsekomplikationer, infektioner under graviditet
• Missbruk av cannabis och psykedeliska droger i tonåren
• Social isolering, migrationsstress
• Sociala svårigheter som arbetslöshet och hemlöshet

Stigma och vanliga missuppfattningar kring schizofreni

Schizofreni är inte bara en psykisk sjukdom – det är också en diagnos som ofta omges av missförstånd och fördomar. Dessa negativa föreställningar skapar ytterligare utmaningar för den som lever med sjukdomen, utöver de faktiska symtomen och funktionsnedsättningarna.

Ett vanligt missförstånd är att schizofreni innebär att en person har flera personligheter eller att man ”delar” sin personlighet. Det stämmer inte – detta är snarare kopplat till dissociativa störningar, inte till schizofreni. En annan seglivad myt är att personer med schizofreni skulle vara oberäkneliga eller farliga. I verkligheten lever de flesta med schizofreni lugna och ordnade liv.

Trots detta möts många av utanförskap. Att få ett jobb kan vara svårt, och social isolering är vanligt då vänner eller bekanta drar sig undan. Sjukdomen bär ofta med sig en tung social stämpel, vilket ytterligare kan påverka livskvaliteten negativt.

Samsjuklighet och livslängd

Schizofreni är ofta förknippat med andra allvarliga sjukdomstillstånd, en så kallad samsjuklighet. Det är till exempel vanligt att personer med schizofreni också drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, vilket bidrar till en förkortad livslängd.

Personer med schizofreni i kortare än befolkningen i stort. Den största orsaken till denna överdödlighet är just hjärt-kärlsjukdomar. Utöver det är även risken för självmord förhöjd.

Boka ett första samtal idag

Oops! Det tar längre tid än väntat att ladda. Klicka här för att prova ett annat formulär istället.

Diagnos – hur ställs schizofreni?

Schizofreni diagnos ställs genom:

• Psykiatrisk utredning och observation över tid
• Bedömning av symtomens typ, intensitet och varaktighet
• Uteslutning av andra tillstånd (t.ex. bipolär sjukdom, missbruk eller neurologisk sjukdom)

Ibland används strukturerade intervjuer och skattningsskalor. Ofta behöver man ha uppvisat symtom i minst sex månader för att diagnosen ska kunna ställas.

Behandling av schizofreni

Behandling schizofreni är ofta långsiktig och kräver flera komponenter:

1. Läkemedelsbehandling

• Antipsykotika är grunden i behandlingen. Dessa mediciner dämpar hallucinationer, vanföreställningar och oro.
• Moderna antipsykotika har färre biverkningar än äldre läkemedel, men det är viktigt att hitta rätt dos och preparat.

2. Psykoterapi och psykosociala insatser

• Kognitiv beteendeterapi (KBT) anpassad för psykossjukdomar
• Psykoedukation – utbildning om sjukdomen för patient och anhöriga
• Social färdighetsträning, boendestöd, arbetsrehabilitering

3. Behandling vid återfall

Psykosen kan komma i skov. Därför är regelbunden kontakt med psykiatrin, samt medicinsk följsamhet, avgörande för att minska risken för återinsjuknande.

Kan man bli frisk från schizofreni?

Ja – men det är olika vad ”frisk” betyder.

• Vissa tillfrisknar helt efter ett eller flera psykosskov.
• Andra upplever långvariga symtom, men lär sig hantera dem och leva ett stabilt liv.
• En mindre grupp får ett kroniskt förlopp med svår funktionsnedsättning.

Prognosen förbättras av tidig behandling, stöd från omgivningen, god vårdkontakt och egenvård.

Schizofreni ålder och insjuknande

När debuterar schizofreni? Vanligast är att sjukdomen börjar mellan 16 och 30 års ålder, något tidigare hos män än hos kvinnor. Efter 40-årsåldern är det mer ovanligt att insjukna, men det kan förekomma. Tidig upptäckt och behandling i ung ålder är viktig för långsiktig funktion.

Stöd till närstående

Att stå nära någon med schizofreni kan vara känslomässigt svårt. Det är vanligt att känna frustration, sorg, maktlöshet eller oro. Men med kunskap och stöd går det att vara ett viktigt ankare.

Tips:

• Sätt gränser med värme
• Läs på om sjukdomen – kunskap minskar rädsla
• Håll kontakt även när personen isolerar sig
• Sök stöd för egen del – till exempel via anhöriggrupper

Vi hjälper dig där du är

Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.

Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.

Mer artiklar inom terapi