Möt oss fysiskt eller digitalt
Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.
Otrygg anknytning kan grundläggas i barndomen, men påverkar hur vi förhåller oss till andra under livet. Med ökad kunskap blir det lättare att känna igen sina mönster – och därmed förändra dem. Genom att uppmärksamma tecken på otrygg anknytning hos barn, kan vuxna i deras närhet skapa trygghet, förutsägbarhet och stabila relationer. För vuxna med otrygga anknytningsmönster finns hopp – det går att läka otrygg anknytning och skapa sundare, mer tillitsfulla band till andra.
Anknytning handlar om det känslomässiga bandet mellan ett barn och dess primära omsorgsperson, vanligtvis en förälder. Enligt anknytningsteorin, som utvecklades av John Bowlby och vidareutvecklades av Mary Ainsworth, formas barnets anknytningsstil under de första levnadsåren, utifrån hur tryggt och konsekvent barnet får sina behov tillgodosedda.
Om vårdnadshavaren är inkonsekvent, avvisande eller skrämmande kan det utvecklas en otrygg anknytning. Denna anknytningsstil påverkar inte bara barndomen, utan kan följa med in i vuxenlivet och påverka relationer, självkänsla och psykiska hälsa.
Barn med otrygg anknytning kan visa:
Tecken på otrygg anknytning barn uppvisar kan variera beroende på vilken typ av otrygg anknytning det handlar om – ambivalent, undvikande eller desorganiserad.
Jag trodde du bara skulle frÃ¥ga; hur känns det? hela tiden men inte lyssna till vad jag sa. VÃ¥rt samtal var inte alls sÃ¥. Det här var ju jättebra!”, sa en klient nyligen.
Klientens ord om Kerstin, Dipl. Psykosyntes- och Parterapeut
Vad är otrygg ambivalent anknytning? Otrygg ambivalent anknytning uppstår när barnet får inkonsekvent respons från sin vårdnadshavare. Ibland möts barnet av värme, ibland av känslomässig distans eller ointresse. Detta gör barnet osäkert på om dess behov kommer att tillgodoses.
Barn med otrygg ambivalent anknytning kan bli mycket klängiga, ha svÃ¥rt att lugna sig efter separation, och ofta visa stark oro i nya situationer. De kan upplevas som ”svÃ¥rtillfredsställda” – de söker närhet men verkar aldrig bli riktigt trygga.
De vanligaste orsakerna är föräldrar som ibland tröstar men ibland ignorerar barnets behov. Omsorgspersoner som är oförutsägbara i sitt bemötande kan också bidra till problemet. Det är ofta känslomässig tillgänglighet som kommer och går.
Vad är otrygg undvikande anknytning? Vid otrygg undvikande anknytning lär sig barnet att det inte lönar sig att visa känslor eller söka tröst – eftersom omsorgspersonen är känslomässigt otillgänglig eller avvisande. Det är ett mönster som kan utveckla sig över tid i relationen mellan barn och föräldrar.
Den här anknytningsformen beskrivs ofta inom anknytningsteori otrygg undvikande som ett resultat av att barnet anpassar sig till en miljö där känslomässiga uttryck inte belönas.
Vad är otrygg – desorganiserad anknytning? Desorganiserad anknytning är den mest otrygga formen av anknytning och uppstÃ¥r ofta när vÃ¥rdnadshavaren är bÃ¥de en källa till tröst och rädsla. Det kan handla om skrämmande beteenden, psykisk ohälsa, missbruk eller trauma.
Denna anknytning är ofta kopplad till senare problem som posttraumatiskt stressyndrom, självskadebeteende och dissociation. Det kräver en längre behandling men går att få hjälp med.
Anknytningsmönster följer ofta med in i vuxenlivet, om de inte bearbetas. De följer ofta samma mönster sedan barndom men kan ta sig lite olika uttryck.
En person med otrygg ambivalent anknytning vuxen kan:
I relationer visar sig otrygg ambivalent anknytning relationer ofta som beroende, svartsjuka och dramatik. Även otrygg ambivalent anknytning sexualitet kan påverkas – närhet kan vara laddat med rädsla, skam eller överdriven anpassning.
Otrygg ambivalent anknytning tips inkluderar att träna på självreglering, söka trygga relationer och utmana rädslan för separation. Att gå i terapi kan också vara hjälpsamt.
En vuxen med otrygg undvikande anknytning tenderar att:
Otrygg undvikande anknytning relationer kan präglas av en stark vilja till kontroll, rädsla för beroende och undvikande av intimitet. Att dejta en otrygg undvikande kan vara frustrerande – relationen upplevs kall eller distanserad. Partnern kan visa engagemang men sedan dra sig undan när det blir för nära.
Otrygg undvikande anknytning tips handlar om att långsamt öva på tillit, kommunikation och känslomässig närvaro – gärna med stöd från terapi.
Fyll i dina uppgifter och välj en terapeut och en tid som passar dig.
Barn med otrygg anknytning har en ökad risk att senare i livet uppleva:
Det är dock viktigt att komma ihåg: anknytning är inte ödesbestämd. Det går att läka otrygg anknytning med rätt stöd och insatser.
För barn kan tryggare anknytning främjas genom:
För vuxna handlar läkningen om att:
Både otrygg ambivalent, otrygg undvikande och desorganiserad anknytning går att förändra – men det kräver tid, mod och ofta professionellt stöd.
Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.
Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.
Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.
Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.
Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.
Otrygg anknytning uppstår när barnets behov av trygghet och närhet inte bemöts konsekvent av omsorgspersonen. Det leder till osäkerhet i relationer och svårigheter med känsloreglering.
De tre huvudsakliga typerna är:
Otrygg ambivalent anknytning
Otrygg undvikande anknytning
Otrygg desorganiserad anknytning
Barnet blir klängigt, oroligt vid separation och har svårt att tröstas. Det söker närhet men blir aldrig riktigt tryggt.
Den uppstår ofta när barnet får inkonsekvent respons – ibland blir det tröstat, ibland ignorerat. Det skapar osäkerhet och en stark rädsla för att bli övergivet.
Barnet undviker närhet, visar liten reaktion vid separation och verkar ovanligt självständigt. Det har lärt sig att känslor inte bemöts med trygghet.
Barnet uppvisar motsägelsefullt beteende – söker närhet men ryggar tillbaka. Det kan visa rädsla för föräldern, ofta till följd av skrämmande eller traumatiska upplevelser.
Den kan leda till svårigheter med tillit, rädsla för närhet eller överdrivet bekräftelsebehov. Relationer präglas ofta av instabilitet eller distans.
Ja. Genom trygga relationer, självinsikt och terapi kan man bearbeta sitt anknytningsmönster och utveckla mer trygga sätt att relatera.
En barnpsykolog är en legitimerad professionell med kunskap och erfarenhet av att arbeta för barns och föräldrars mående och psykiska hälsa.
Barnpsykologer erbjuder terapi och rådgivning, men arbetar även med familjer i föräldrastöd och hela familjen när det finns behov för det. De samarbetar också med skolor för att skapa bra förutsättningar för barnet.
Att vara känslomässigt tillgänglig, konsekvent i bemötandet, validera barnets känslor och erbjuda stabilitet i vardagen.
Beroende på hur gammalt barnet är kan man vända sig till olika instanser, man kan också få hjälp via föräldrarådgivning. På Lavendla har vi erfarna barnpsykologer som också kan hjälpa till.
Att söka hjälp från en psykolog eller terapeut är ett viktigt steg när ett barn upplever psykiska svårigheter eller om man har svårigheter som förälder. Här är en kort översikt över hur behandling kan se ut:
Första steget: Initial konsultation där psykologen bedömer behov genom samtal med barnet och föräldrarna.
Behandlingsplan: En individanpassad plan utvecklas, baserad på er specifika situation och behov.
Terapiformer: Behandlingsmetod anpassas efter situationen och kan inkludera lekterapi för yngre barn, samt samtalsterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT) för äldre barn, som fokuserar på att ändra negativa tankemönster och beteenden. Andra metoder som familjeterapi kan också vara hjälpsamt.
Föräldrarådgivning: Föräldrar får vägledning och stöd för att bättre kunna hjälpa sitt barn hemma.
Uppföljning och justering: Behandlingsplanen utvärderas löpande och justeras efter behov för att säkerställa bästa möjliga resultat.
Att arbeta tillsammans med en psykolog kan ge dig och ditt barn de verktyg de behöver för att hantera sina känslor och beteenden på ett hälsosamt sätt. På Lavendla har vi psykologer och terapeuter som kan hjälpa till att göra det svåra lättare.
Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.
Margaretha