Om man hanterar känslor på ett sätt som kan bli skadligt för en själv och har svårigheter i nära relationer så kan man ha personlighetsproblematik. Här går vi igenom vad borderline är och hur man kan få hjälp.

Vad är borderline?

Borderline personlighetssyndrom (BPD) är även känt som emotionellt instabil personlighetssyndrom (EIPS). Det är en psykisk sjukdom och personlighetsstörning som kännetecknas av signifikant känslomässig instabilitet, intensiva relationer till andra och en stark rädsla för övergivenhet. Personer med BPD kan uppleva snabba och extrema humörsvängningar, och deras självbild kan också vara instabil.

Detta är ett svårt tillstånd som ofta innebär självskada, suicidala tankar och missbruk. Om man har dessa problem så skall man främst söka hjälp via sin vårdcentral för att få en remiss till specialistpsykiatri. Vid svåra suicidtankar kan man ringa 112 eller kontakta akutpsykiatri.

Vad är ett personlighetssyndrom?

Personlighetsstörningar, eller personlighetssyndrom, är psykologiska tillstånd som påverkar en individs tankar, känslor och beteenden på ett sätt som ofta skiljer sig markant från samhällets normer och förväntningar.

Mitt bästa råd till dig är att inte vara rädd för förändring och lita på dig själv. Du har svaren inom dig.

Ellen Lindgren, leg. psykolog

Möt våra terapeuter

Varför får man borderline?

Orsakerna till borderline personlighetsstörning är inte helt klara, men kan vara en kombination av genetiska, biologiska och miljömässiga faktorer, inklusive tidig trauma som sexuella övergrepp.

Det måste inte funnits trauma men det finns också teorier om att hur man blir bemött under uppväxten, om föräldrar har haft brister med empati och spegla barnet känslomässigt så att det känner sig sett och hört, så kan det bidra till problemet.

I tonåren kan man ha symptom som liknar borderline då denna period innebär ett utforskande av identitet, men dessa symptom brukar gå över av sig själv. Vid borderline är symptomen dock mer ihållande men de brukar också bli bättre ju äldre man blir.

Hur vanligt är borderline?

Ungefär 1-2 procent av befolkningen har diagnosen borderline.

Symptom på borderline personlighetssyndrom

Det finns flera symptom vid borderline. Det är viktigt att notera att symptomens svårighetsgrad och förekomst kan variera stort mellan individer. Dessutom kan det finnas samsjuklighet med andra psykiska hälsotillstånd, som adhd, autism, depression, ätstörning och ptsd, vilket kan påverka hur profilen tar sig uttryck. Diagnos och behandling bör ske av en legitimerad psykolog eller psykiater. Här är några av de huvudsakliga symptomen och egenskaperna hos borderline personlighetsstörning:

  1. Rädsla för övergivenhet: En intensiv rädsla för verklig eller inbillad övergivenhet. Detta kan leda till desperata försök att undvika att bli övergiven, även genom självskadande beteende.
  2. Instabila relationer: Relationerna kan vara intensiva och stormiga, med perioder av idealisering följt av nedvärdering. Dessa svängningar beror ofta på svart-vitt tänkande, där personen med borderline antingen idealiserar andra som “perfekta” eller avfärdar dem som “fruktansvärda”.
  3. Ostabil självbild: En djupt störd eller föränderlig uppfattning om sig själv. Personer med borderline kan ha problem med sin identitet och självkänsla.
  4. Impulsivitet: Detta kan inkludera riskbeteenden såsom substansmissbruk, ätstörningar, vårdslöst bilkörande, eller omåttligt spenderande.
  5. Självskadandebeteende: Inkluderar beteenden som självskadebeteende och självmordstankar eller suicidförsök.
  6. Emotionell instabilitet: Snabba och intensiva humörsvängningar som kan vara svåra att kontrollera.
  7. Känslor av tomhet: En kronisk känsla av tomhet eller meningslöshet.
  8. Intensiv ilska: Svårigheter med att hantera ilska, vilket kan leda till temperamentsutbrott eller ständig irritation.
  9. Stressrelaterad paranoia eller dissociation: Under perioder av extrem stress kan personer med borderline uppleva paranoia eller dissociation från verkligheten.

Utredning av personlighetssyndrom

Det är ofta specialistpsykiatrin som diagnostiserar personlighetssyndrom genom en personlighetsutredning. Detta innebär att man initialt tar anamnes där man går igenom bakgrunden till symptomen och man får även fylla i skattningsformulär. Sedan gör vården en strukturerad diagnostisk intervju och intervju med anhörig för att se hur symptomen visar sig inom olika områden. Man får ofta träffa både läkare och psykolog, och i utredningen kan man även få lämna blodprov för att utesluta bakomliggande medicinsk orsak.

Behandling för borderline personlighetssyndrom

Behandlingen av BPS innefattar vanligtvis en kombination av psykoterapi, medicinering (för att hantera samtidiga tillstånd som depression eller ångest) och självhjälpstrategier. Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en form av terapi som specifikt utvecklats för att behandla borderline och har visat sig vara särskilt effektiv. Även MBT, som är en förkortning av mentaliseringsbaserad terapi, är hjälpsam vid borderline.

En viktig del i behandlingen är mindfulness (medveten närvaro) för att hantera känslor men man använder också andra strategier och verktyg för att öka förståelsen för sig själv och ge en bättre förmåga att hantera känslor.

Råd för dig som känner någon med personlighetssyndrom

Var noga med gränser: Det är viktigt att sätta tydliga gränser för att värna dig själv och ditt eget psykologiska välbefinnande.

Sök professionell hjälp: Det är inte ditt jobb att diagnostisera eller behandla någon. Låt detta hanteras av kvalificerade vårdgivare.

Försök att inte döma: Ett personlighetssyndrom är en medicinsk diagnos och inte en karaktärsbrist. Det ursäktar inte alltid en persons beteende, men det kan förklara det. Försök att ha en empatisk inställning.

Var medveten om dina egna behov: Ta hand om dig själv och sök stöd, antingen från vänner, familj eller en professionell terapeut eller psykolog.


Boka ett första samtal idag

Fyll i dina uppgifter och välj en terapeut och en tid som passar dig.

Anna är en av våra terapeuter du är välkommen att boka tid hos.

Vi gör det svåra lättare

Det kan kännas överväldigande att närma sig ämnet personlighetssyndrom men vi är här för att göra det svåra lättare. När du känner att det är dags att prata med en psykolog eller terapeut, kan du enkelt boka en session hos oss. Oavsett när du tar steget är vårt erfarna team alltid redo att hjälpa dig eller dina nära och kära.


Vi hjälper dig där du är

Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.

Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.

Möt oss fysiskt eller digitalt

Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.

Välj terapeut på hemsidan

Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.

Få verktygen du behöver

Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.


12 vanliga frågor om borderline personlighetssyndrom

Vad är ett personlighetssyndrom?

En personlighetsstörning är ett varaktigt mönster av beteende, världsuppfattning och inre upplevelse som skiljer sig markant från det som förväntas av en i ens omgivning. Detta då personlighetssyndrom kan påverka ens förmåga att relatera till andra och fungera effektivt i vardagen.

Är borderline en typ av personlighetssyndrom?

Ja, borderline personlighetssyndrom är en av flera typer. Det är en psykisk sjukdom som kännetecknas av signifikant emotionell instabilitet, intensiva interpersonella relationer och en stark rädsla för övergivenhet.

Hur diagnostiseras borderline?

Diagnos av narcissism utförs vanligtvis av en psykiatriker eller psykolog och innefattar en ingående diagnostisk intervju samt anhörigintervju.

Vilka behandlingsalternativ finns det för borderline?

Behandlingen innefattar vanligtvis en kombination av psykoterapi och medicinering. Psykoterapi som är rekommenderad är Dialektisk beteendeterapi (DBT) och Mentaliseringsbaserad terapi (MBT).

Får man hjälp med trauma i DBT?

Om man varit med om trauma och har symptom på posttraumatiskt stress (PTSD) är det viktigt att få en grundlig bedömning och behandling för sina ptsd-symptom. Det går att få hjälp med trauma som en del i behandlingen.

Finns det något sätt att förebygga personlighetssyndrom?

Personlighetssyndrom orsakar till stor del av miljöpåverkan under uppväxten, så det finns saker man kan göra för att förebygga ohälsosam personlighetsutveckling om man har barn. Personlighetssyndrom visar sig främst i vuxen ålder så kontakta en barnpsykolog vid behov eller vuxenpsykiatri om du tror att du själv som förälder kan ha ett personlighetssyndrom.

Vad är skillnaden mellan DBT och kognitiv beteendeterapi (KBT)?

DBT är en senare utveckling av KBT men de vilar på samma grund med inlärningsteori och tankar, känslor och beteenden. DBT inkluderar även mer mindfulnessbaserade delar som har inspirerats av zenbuddhism.

Är det vanligare att kvinnor går i DBT än män?

Det är lika vanligt att män som kvinnor har diagnosen EIPS, det är ungefär 1-2 procent av befolkningen som har det. Det är dock mycket vanligare att kvinnor söker vård och får DBT, cirka 75% av patienterna är kvinnor.

Heter det EIPS istället för borderline?

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom kallas även för borderline, man säger ofta EIPS inom vården då borderline kan vara ett stigmatiserat begrepp. EIPS används i diagnosmanualen ICD medan borderline personlighetssyndrom beskrivs i diagnosmanualen DSM-5.

Vad kan jag göra som anhörig?

Det viktigaste steget är att uppmuntra personen att söka professionell hjälp. Du kan också erbjuda emotionellt stöd, men kom ihåg att du inte är en ersättning för kvalificerad vård.

Kan man tvinga någon att gå i terapi?

Nej, man kan inte tvinga någon att gå i terapeutisk behandling. Det är sällan en bra idé att tvinga någon att gå i terapi. En person behöver själv förstå att den behöver jobba med sig själv. Vid svår självskada och suicidalitet kan dock tvångsvård ges, men detta sker efter beslut av läkare inom slutenvård.

Vart kan jag få hjälp?

Om du tror att du kan vara i behov av behandling så kan du söka vård via din vårdcentral och få en remiss till psykiatrin. Vi har även legitimerade psykologer på Lavendla som kan hjälpa dig med en första bedömning och remittera vidare. Om du har akuta självmordstankar och mår väldigt dåligt så kontakta 112 eller ta dig till närmaste akutpsykiatriska mottagning.

Så tycker våra kunder

Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.

Margaretha

Mer artiklar inom terapi

ellen lindgren leg. psykolog

Skrivet av Ellen Lindgren

Ellen är leg. psykolog och har erfarenhet främst inom kliniskt psykologi där hon arbetat med olika tillstånd som stress, ångest, depression, sömnproblem, kriser och trauma inom primärvård och psykiatri. Hon har också arbetat med forskning när hon studerat i USA och med affektiv sjukdom och sömnproblem vid Karolinska Institutet.