Möt oss fysiskt eller digitalt
Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.
Att vara högkänslig (HSP) är inget att skämmas över – det är en del av det som gör dig unik. Om du känner igen dig i beskrivningen av en högkänslig personlighet vet att du inte är ensam. Du är en av många som lever lite djupare, känner lite mer – och som kan hitta balans, trygghet och styrka i just det. Här går vi igenom vad högkänslig innebär och vad man kan göra åt det.
Att vara en högkänslig person innebär inte att man är svag, överdramatisk eller skör. Det handlar snarare om en medfödd egenskap – ett unikt sätt att bearbeta intryck, uppleva världen och känna känslor på djupet. I psykologiska sammanhang används ofta förkortningen HSP, vilket står för Highly Sensitive Person.
Ungefär 15–20 % av befolkningen anses ha en högkänslig personlighet. Det är inget fel, ingen diagnos – utan ett temperament. Men eftersom samhället ofta premierar snabbhet, tuffhet och konstant stimuli, kan högkänsliga ibland känna sig fel eller överväldigade.
I denna artikel utforskar vi vad högkänslighet innebär, hur det påverkar livet, relationerna och arbetet – och hur du som HSP kan skapa en vardag i bättre balans.
En högkänslig personlighet kännetecknas av ett mer finstämt nervsystem och en djupare bearbetning av information. Elaine N. Aron, amerikansk psykolog och forskare, är en av de främsta inom området och myntade begreppet HSP redan på 1990-talet. Hon beskriver fyra grundläggande kännetecken (DOES):
Om du känner igen dig i flera av dessa punkter, är det möjligt att du har en högkänslig personlighet – alltså att du är en HSP.
Att vara HSP innebär inte att man upplever alla symtom samtidigt, men många beskriver ett mönster av:
Det är också vanligt att högkänsliga personer varit känsliga som barn. Många HSP-personer upplevde redan i tidig ålder att de tänkte mer än andra, kände djupare eller behövde mer lugn.

Jag trodde du bara skulle fråga; hur känns det? hela tiden men inte lyssna till vad jag sa. Vårt samtal var inte alls så. Det här var ju jättebra!”, sa en klient nyligen.
Klientens ord om Kerstin, Dipl. Psykosyntes- och Parterapeut
Det är viktigt att förstå att högkänslighet inte är en psykisk störning eller en diagnos. Det kan ses som ett temperament – på samma sätt som vissa är mer extroverta och andra mer introverta. Dock kan högkänslighet ibland misstas för tillstånd som utmattning, ångest, depression eller autism, eftersom symtomen kan överlappa. Det är dock viktigt att få en professionell bedömning så att man kan utesluta andra tillstånd.
Skillnaden är att högkänslighet inte behöver behandlas – däremot kan HSP-personer behöva särskild förståelse, rätt miljö och egenomsorg för att må bra. Många upplever också att förståelsen för ens egen högkänsliga personlighet är en vändpunkt i livet. Det är viktigt att förstå vad man behöver för att må bra.
Trots att HSP ofta beskrivs i termer av ”utmaningar”, finns det också många styrkor som följer med en högkänslig personlighet:
I relationer är HSP ofta engagerade, lojala och omtänksamma – men de kan också dräneras snabbt i obalanserade eller konfliktfyllda sammanhang. Därför är gränssättning, återhämtning och självkännedom särskilt viktiga för högkänsliga.

Samtidigt som högkänslighet innebär många gåvor, kommer det också med vissa svårigheter – särskilt i ett samhälle som inte alltid är anpassat för känslighet:
Därför är det viktigt att HSP får hjälp att förstå sin egen känslighet som en styrka, inte ett problem. Med rätt verktyg går det att leva ett rikt och balanserat liv som högkänslig.
Förkortningen HSBP står för högkänsliga och sensibla barn och personer. Studier visar att högkänslighet ofta märks redan i barndomen. HSBP-barn reagerar starkt på miljöombyten, höga ljud, orättvisor eller att bli tillsagda. De kan också vara ovanligt empatiska, fantasifulla och eftertänksamma.
Att förstå sitt barns högkänslighet kan hjälpa både barn och föräldrar att skapa trygghet och rätt förutsättningar. Det handlar inte om att ”skydda” barnet från livet, utan att anpassa bemötandet så att barnet får blomma ut i sin egen takt.
Tips för att stötta ett högkänsligt barn:
Många barn som får växa upp med förståelse för sin HSP-personlighet utvecklar en stark självbild och ett rikt inre liv.
Att vara HSP i arbetslivet kan både vara en tillgång och en utmaning. Högkänsliga personer är ofta noggranna, empatiska och engagerade – men kan ha svårt med höga ljudnivåer, multitasking eller konflikter.
Lämpliga arbetsmiljöer för HSP:
Högkänsliga trivs sällan i stressiga, hierarkiska eller konkurrensinriktade miljöer. De behöver känna att deras arbete har mening – och att tempot är rimligt. Med rätt stöd kan en högkänslig personlighet vara en ovärderlig resurs i vilket team som helst.
Att må bra som HSP handlar inte om att ändra sin personlighet – utan om att skapa rätt förutsättningar. Här är några grundläggande strategier:
Planera in pauser, egentid och lugna aktiviteter. Högkänsliga behöver mer återhämtning än andra – och det är inget att skämmas över.
Vad får dig att må bra? Vad dränerar dig? Ju tydligare du blir med dina behov, desto lättare blir det att skydda dem.
Identifiera vad som triggar din stress – och minska dessa faktorer där det är möjligt. Det kan handla om ljud, sociala krav eller inre press.
Att skriva dagbok, prata med en vän eller gå i terapi kan hjälpa dig att bearbeta intryck, släppa oro och bygga inre trygghet.
Du är inte för känslig – du är känslig på ett sätt som också är vackert, kraftfullt och viktigt. När du lär dig leva i linje med din HSP-personlighet, blommar din styrka fram.
Många högkänsliga personer har stor nytta av terapi – inte för att de ”måste förändras”, utan för att få stöd i att hantera överstimulering, känslohantering och självkritik. Terapiformer som ACT, KBT och självmedkänsla-fokuserad terapi (CFT) är särskilt hjälpsamma för HSP.
Du kan också ha nytta av:
Om du tror att du kan vara högkänslig är det också viktigt att få en professionell bedömning för att utesluta andra tillstånd.
Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.
Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.
Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.
Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.
Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.
En högkänslig personlighet innebär att man har ett mer känsligt nervsystem och bearbetar intryck på ett djupare sätt än genomsnittet. Personer med denna personlighetstyp kallas ofta för HSP – Highly Sensitive Person.
HSP står för Highly Sensitive Person, och används för att beskriva personer med högkänsligt temperament. På svenska säger man ofta att någon har en högkänslig personlighet.
HSBP står för högkänsliga och sensibla barn och personer. Det används främst i svenska sammanhang för att beskriva både barn och vuxna med högkänsligt nervsystem.
Nej, en högkänslig personlighet är inte en diagnos utan ett medfött temperament. Det är en naturlig variation som finns hos cirka 15–20 % av befolkningen. Det är dock viktigt att utesluta andra tillstånd.
Om du reagerar starkt på ljud, ljus, stress och känslomässiga intryck, behöver mycket återhämtning och ofta känner djup empati, kan du vara HSP. Det finns även självtester online.
Högkänsliga personer har ofta stark intuition, empati, kreativitet och förmåga att se detaljer och helhet samtidigt. De är ofta eftertänksamma och omtänksamma.
Högkänsliga kan lätt bli överstimulerade, dränerade av andras känslor och uppleva svårigheter med gränssättning, självkritik och att anpassa sig till snabba miljöer.
HSP-personer kan vara mycket värdefulla i arbetslivet tack vare sin noggrannhet och empati, men trivs bäst i lugna, meningsfulla och icke-konfliktfyllda miljöer.
HSBP-barn reagerar ofta starkt på förändringar, ljud, orättvisor eller kritik. De kan vara känsliga för stämningar, ha ett stort behov av lugn och känna empati på djupet redan som små.
Återhämtning, tydliga gränser, tystnad, natur, kreativitet och förståelse från omgivningen hjälper högkänsliga personer att hitta balans i vardagen.
Ja, många HSP har nytta av terapi – särskilt KBT, ACT eller självmedkänsla-fokuserad terapi. Terapi kan hjälpa med självkritik, stress och gränssättning.
Nej, högkänslighet är inte något negativt – det är en styrka när man lär sig förstå och ta hand om sin känslighet. HSP-personer bidrar ofta med djup, värme och insikt i sina relationer och arbetsmiljöer.
Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.
Margaretha