Möt oss fysiskt eller digitalt
Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.
Hetsätning är en ofta missförstådd och underskattad ätstörning som påverkar många människors liv. Det är en komplex sjukdom som kräver medvetenhet, förståelse och lämplig vård. Lavendla hjälper dig att hitta rätt.
Vad är hetsätning?
Hetsätning karaktäriseras av episoder där en person äter stora mängder mat på kort tid och känner sig oförmögen att kontrollera sitt ätande. Det skiljer sig från andra ätstörningar som bulimi och anorexi, men är lika allvarligt.
Symptom på hetsätning
- Äter stora mängder mat utan att känna fysisk hunger
- Känslor av skam, skuld eller nedstämdhet efter att ha ätit
- Äter ensam på grund av skam över den stora mängden mat
- Förlorad kontroll över matintag under hetsätningsperioder
Orsaker och riskfaktorer
Hetsätning är ofta ett sätt att hantera emotionella problem och stress. Faktorer som kan bidra till hetsätning inkluderar genetik, psykologiska faktorer och social påverkan.
Mitt bästa råd till dig är att inte vara rädd för förändring och lita på dig själv. Du har svaren inom dig.
Ellen Lindgren, leg. psykolog
Möt våra terapeuter
Hantering av hetsätning
- Identifiera och hantera utlösande känslor
- Skapa en hälsosam relation till mat
- Söka professionell hjälp från en psykolog
Psykologens roll i behandlingen
En psykolog kan spela en avgörande roll i behandlingen av hetsätning. Genom terapi kan du utforska de underliggande orsakerna till din ätstörning och utveckla nya positiva hanteringsstrategier.
Boka ett första samtal idag
Fyll i dina uppgifter och välj en terapeut och en tid som passar dig.
Behandlingsmetoder
- Kognitiv beteendeterapi (KBT)
- Acceptans- och åtagandeterapi (ACT)
- Näringsterapi
Stöd för närstående
Om du känner någon som kämpar med hetsätning, är det viktigt att erbjuda stöd och förståelse. Att uppmuntra dem att söka professionell hjälp kan vara ett första steg mot återhämtning. Då ätstörningen ofta är ett symptom på djupare psykologiska problem är det viktigt att inte fokusera enbart på hetsätningen. För att göra en illustrerande liknelse kan vi se det som en extrem variant av att bita på naglarna. Nagelbitande kan vara en dålig ovana, men det kan också vara ett hanteringsbeteende som tyder på att någon är stressad eller nervös. En empatisk reaktion på någons nervösa nagelbitande är att försöka fråga personen vad som orsakar deras nervositet, inte att säga åt dem att de förstör naglarna eller att det är äckligt. På samma sätt kan man möta någons hetsätande med förståelse för att det kan vara ett symptom på att de hanterar något annat genom beteendet.
Hur du kan hjälpa
- Visa förståelse och empati
- Undvik att kommentera deras ätbeteende eller vikt
- Stöd dem i att söka professionell hjälp
Hetsätning är inte bara en fysisk utmaning, utan också en psykologisk och emotionell kamp. För att förstå denna ätstörning är det viktigt att titta närmare på dess olika aspekter.
Psykologiska aspekter av hetsätning
Hetsätning är ofta kopplad till djupare psykologiska frågor. Därför kan känslor som ångest, depression och låg självkänsla ligga bakom ett hetsätandebeteende.
Exempel på känslomässiga utlösare:
- Stress och ångest
- Känslor av otillräcklighet eller låg självkänsla
- Traumatiska upplevelser
Fysiska konsekvenser
Hetsätning kan leda till olika fysiska hälsoproblem, såsom matsmältningsproblem, viktfluktuationer, dvs. oregelbundna förändringar i kroppsvikt över tid, och ökad risk för kroniska sjukdomar som:
- Diabetes
- Hjärtsjukdomar
- Högt blodtryck
Social påverkan
Sociala faktorer, såsom kroppsideal och stigmat kring ätstörningar, kan bidra till utvecklingen av hetsätning. Därför är det viktigt att skapa en mer accepterande och förstående social miljö.
- Påverkan av media
- Orealistiska kroppsideal
- Sociala medier och jämförelsekultur
Vägen till återhämtning
Att hantera hetsätning kräver en kombination av psykologisk terapi, näringsterapi och stöd från närstående. Varje individs väg till återhämtning är unik, men vägen dit innefattar oftast dessa inledande steg:
- Erkänna problemet: Att acceptera att man har en ätstörning är det första steget.
- Söka professionell hjälp: Terapi och rådgivning är avgörande för återhämtning.
- Bygga ett stödsystem: Vänner och familj kan erbjuda ovärderligt emotionellt stöd.
- Utveckla hälsosamma vanor: Skapa en balanserad relation till mat och motion.
Hetsätning är en komplex sjukdom som kräver empati, förståelse och professionell hjälp. Därför vill vi bidra till att sprida medvetenhet och minska stigmat kring ätstörningar. Förhoppningsvis leder detta till att kan vi hjälpa fler att hitta sin väg till återhämtning.
Om du eller någon du känner lider av hetsätning, kom ihåg att det finns hjälp och hopp. Du är inte ensam. På Lavendla gör vi det svåra lättare och har gjort det enkelt att komma i kontakt med en psykolog eller terapeut för att prata mer om din väg mot behandling.
Vi hjälper dig där du är
Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.
Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.
Välj terapeut på hemsidan
Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.
Få verktygen du behöver
Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.
12 vanliga frågor och svar om hetsätning.
Vad är hetsätning?
Hetsätning är ett ätbeteende där en person äter en ovanligt stor mängd mat under en kort tidsperiod, ofta tills man mår dåligt. Det skiljer sig från bulimi eftersom det inte följs av kompenserande beteenden som kräkningar. Dock är hetsätning fortfarande en form av ätstörning.
Hur vanligt är hetsätning?
Forskning visar att hetsätningssyndrom är den vanligaste ätstörningen, som påverkar cirka 2-3% av befolkningen globalt. I Sverige är det uppskattat att hundratusentals personer kan vara påverkade.
Varför äter jag för mycket?
Överätande kan bero på flera faktorer, inklusive emotionell stress, psykologiska problem eller som en reaktion på strikta dieter. Det är viktigt att förstå att överätande ofta är en negativ hanteringsmekanism.
Vad innebär det att ha bulimi?
Bulimi är en ätstörning som kännetecknas av perioder av hetsätning följt av kompenserande beteenden som kräkningar, fasta eller överdriven träning för att förhindra viktökning.
Varför känner jag mig aldrig mätt?
En känsla av aldrig att vara mätt kan vara relaterad till psykologiska faktorer, som känslomässig tomhet eller biologiska faktorer som hormonella obalanser.
Kan hetsätning leda till viktuppgång?
Ja, regelbunden hetsätning kan leda till viktuppgång eftersom kroppen intar fler kalorier än den kan bränna.
Är hetsätning kopplat till psykiska problem?
Hetsätning kan vara kopplat till psykiska problem som ångest, depression och låg självkänsla.
Hur vet jag om jag har hetsätningssyndrom?
Om du regelbundet äter stora mängder mat och känner att du inte kan kontrollera ditt ätbeteende, kan det vara tecken på hetsätningssyndrom. Dock är det genom att kontakta en läkare eller psykolog som du kan få en formell diagnos.
Kan hetsätning botas?
Ja, med rätt behandling och stöd kan personer med hetsätningssyndrom lära sig att hantera sitt ätbeteende och utveckla en hälsosammare relation till mat.
Vilka behandlingsalternativ finns för hetsätning?
Behandling kan inkludera terapi, som kognitiv beteendeterapi, medicinering och stödgrupper. Det är viktigt att hitta en behandlingsplan som passar individen.
Hur kan jag hjälpa någon med hetsätning?
Visa förståelse och stöd. Hetsätning är en form av hantering av känslor, därför är det viktigt att uppmuntra till att söka professionell hjälp och lyssna utan att döma.
Påverkar hetsätning fysisk hälsa?
Ja, hetsätning kan leda till hälsoproblem som hjärtsjukdomar, diabetes, och högt blodtryck.
Hur kan jag hantera hetsätning?
Börja med att söka professionell hjälp. Lär dig att känna igen och hantera utlösande faktorer och utveckla hälsosamt ätande. Då våra psykologer och terapeuter kan ge dig en uppfattning om hur du hanterar en hetsätning rekommenderar vi ett inledande samtal när du känner dig redo.
Är hetsätning och emotionell ätning samma sak?
Nej, men de kan överlappa. Då emotionell ätning är att äta som svar på känslor snarare än hunger, kan det ibland leda till hetsätning.
Var kan jag hitta mer information och stöd?
En psykolog eller terapeut kan ge dig guidning, råd och rekommendationer kring hur du ska inleda en behandling. Därför rekommenderar vi att ta ett inledande samtal med oss på Lavendla kring hur du kan ta dig vidare mot en behandling.
Finns det någon koppling mellan hetsätning och sömnproblem?
Ja, studier har visat att det kan finnas en koppling mellan hetsätning och sömnproblem. Sömnbrist kan påverka hunger- och mättnadshormonerna, vilket kan leda till ökad hunger och risken för hetsätning.
Kan stress orsaka hetsätning?
Stress är en vanlig utlösare för hetsätning. När vi är stressade kan kroppen söka efter sätt att hantera känslan, vilket ibland leder till hetsätning som en form av emotionellt ätande för att lindra stress.
Vad är skillnaden mellan hetsätningssyndrom och andra ätstörningar?
Hetsätningssyndrom skiljer sig från andra ätstörningar som anorexi och bulimi. Vid hetsätningssyndrom finns det inte samma beteenden för viktkontroll, som överdriven träning eller kräkning, som ofta förekommer vid bulimi.
Hur kan jag förebygga hetsätning?
Förebyggande av hetsätning kan innefatta att etablera regelbundna och balanserade matvanor, att lära sig hantera stress och känslor på ett hälsosamt sätt, samt att undvika strikta dieter som kan leda till hetsätning. Det är också viktigt att bygga upp en positiv kroppsuppfattning och självkänsla.
Spelar motion en roll i hanteringen av hetsätning?
Ja, regelbunden motion kan vara en effektiv del i behandlingen av hetsätning. Det kan bidra till att förbättra humöret, minska stress och ångest, samt hjälpa till att reglera kroppens hunger- och mättnadssignaler. Det är dock viktigt att motionen är balanserad och inte används som ett sätt att kompensera för hetsätning.
Steg för hantering
Att hantera hetsätning kan innebära omfattande behandling, men med rätt stöd och tekniker kan du börja på rätt sätt. Därför har vi tagit fram en steg-för-steg-guide för hur du kan komma att hantera din hetsätning:
Förstå problemets natur
- Identifiera beteendemönster: Förstå när och varför hetsätning sker. Detta kan innefatta att märka känslomässiga triggers, som stress eller ångest.
- Medvetenhet om fysiska och psykiska effekter: Lär dig om hur hetsätning påverkar både kropp och sinne.
Sök professionell hjälp
- Välj rätt specialist: Hitta en psykolog eller terapeut som har erfarenhet av ätstörningar då de kan hjälpa dig i rätt riktning för långsiktig behandling.
- Förbered dig för första mötet: Var öppen och ärlig om dina utmaningar och mål.
Skapa en personlig behandlingsplan
- Sätt upp konkreta mål: Tillsammans med din terapeut, sätt upp realistiska och mätbara mål för din förbättring.
- Lär dig hanteringsstrategier: Arbeta med din terapeut för att utveckla strategier för att hantera utlösare och svåra situationer.
Förbättra din livsstil
- Balanserad kost: Arbeta med en nutritionist för att skapa en hälsosam och balanserad kostplan.
- Regelbunden motion: Integrera fysisk aktivitet i din vardag för att förbättra både fysisk och psykisk hälsa.
Kontinuerlig uppföljning och stöd
- Regelbundna möten med terapeuten: Fortsatta möten för att utvärdera framsteg och justera mål.
- Sök stöd i din omkrets: Tala med familj och vänner om dina utmaningar och be om deras stöd.
Lär dig självkänsla och egenvård
- Utveckla positiv självbild: Arbeta med att stärka din självkänsla och självbild.
- Egenvårdstekniker: Använd tekniker som mindfulness och avslappning för att hantera stress och ångest.
Förstå att återhämtning tar tid
- Ha tålamod: Förstå att återhämtning är en process som kan ta tid.
- Var beredd på bakslag: Lär dig hantera bakslag på ett hälsosamt sätt med hjälp av din terapeut.
Kom ihåg att du inte är ensam, och att söka hjälp är ett tecken på styrka.
Lavendla erbjuder inte fullständiga behandlingar för komplexa ätstörningar, men du är alltid välkommen att ta kontakt med kvalificerade psykologer och terapeuter som kan hjälpa dig på din resa. Vi gör det svåra lättare.
Så tycker våra kunder
Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.
Margaretha
Mer läsning
