Möt oss fysiskt eller digitalt
Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.
Dopamin är ett centralt begrepp i förståelsen av ADHD. ADHD påverkar fokus, motivation, känslor och beteende – alla kärnområden där personer med ADHD ofta upplever svårigheter. Bristande eller ojämn dopaminaktivitet är inte en fråga om viljestyrka, utan om biologi. Genom medicinsk behandling, livsstilsstöd, relationell förståelse och strategisk planering går det att minska symtomen på ADHD. När vi ser ADHD genom ett dopaminperspektiv blir det också lättare att förstå varför vissa beteenden uppstår – och hur vi bäst kan bemöta dem, både i oss själva och hos andra.
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt tillstånd som påverkar förmågan att fokusera, reglera impulser och hantera aktivitetsnivå. Många förknippar ADHD med rastlöshet, glömska eller svårt att sitta still. Men bakom dessa yttre symtom finns en inre orsak som ofta glöms bort: dopaminets roll i hjärnan. Forskning visar att det finns en relation mellan dopamin och ADHD.
Dopamin är en av hjärnans viktigaste signalsubstanser. Den påverkar motivation, belöning, uppmärksamhet och känsloreglering – områden där personer med ADHD ofta har svårigheter. I den här texten utforskar vi sambandet mellan dopamin och ADHD, varför dopaminnivåer är centrala för att förstå diagnosen, och hur både medicinsk och icke-medicinsk behandling påverkar dopaminbalansen.
Dopamin är en signalsubstans – ett kemiskt ämne som hjärnceller använder för att kommunicera med varandra. Det fungerar som ett slags budbärare i nervsystemet och är särskilt aktivt i hjärnans belöningssystem.
Dopamin spelar en avgörande roll i funktioner som:
När dopaminsystemet fungerar väl känner vi oss engagerade, fokuserade och belönade när vi når mål eller utför en uppgift. Men vid ADHD ser dopaminbalansen annorlunda ut.
Forskning visar att personer med ADHD har ett annorlunda fungerande dopaminsystem. Det handlar inte om att de helt saknar dopamin – utan att dopaminet inte regleras på ett stabilt och effektivt sätt i hjärnan.
Detta kan leda till:
Denna obalans påverkar det dagliga livet. Många med ADHD känner sig rastlösa, lättdistraherade eller uttråkade, och söker ständigt efter stimulans – ibland utan att vara medvetna om det.

Mitt bästa råd till dig är att inte vara rädd för förändring och lita på dig själv. Du har svaren inom dig.
Ellen Lindgren, leg. psykolog
Lavendla är en plattform som förmedlar kontakten mellan klienter och legititmerade vårdgivare.
För personer med ADHD kan även enkla vardagsuppgifter – som att betala räkningar, diska eller slutföra skolarbete – kännas överväldigande. Det beror inte på lathet eller ointresse.
I en hjärna utan ADHD får man en ”lagom” dopaminkick av att slutföra en uppgift. Men hos personer med ADHD kan denna belöningssignal utebli – vilket gör det svårare att upprätthålla motivation. Istället söker hjärnan efter något mer stimulerande, som till exempel spel, sociala medier, dagdrömmande eller andra impulser.
Ett paradoxalt fenomen vid ADHD är så kallat hyperfokus. Det innebär att personen kan bli extremt fokuserad på något som känns intressant eller belönande – som ett kreativt projekt, ett spel eller ett samtal. Detta sker när dopaminsystemet tillfälligt aktiveras kraftigt.
Hyperfokus är inte alltid positivt – det kan leda till att man tappar tidsuppfattningen, glömmer andra åtaganden och har svårt att avbryta. Men det visar också att dopaminet kan fungera – men kräver högre stimulansnivåer än vanligt.
Dopamin påverkar inte bara koncentration och motivation, utan även känsloreglering. Många med ADHD beskriver att de ”känner för mycket” eller att känslor snabbt växlar från en ytterlighet till en annan.
Denna emotionella intensitet kan bero på att dopamin – i samspel med andra signalsubstanser – hjälper hjärnan att bromsa känslomässiga reaktioner. Vid ADHD fungerar denna broms sämre, vilket gör att känslor kan ta över innan hjärnan hunnit bearbeta situationen.
De vanligaste läkemedlen vid ADHD är centralstimulerande medel, som metylfenidat (t.ex. Concerta, Ritalin) och amfetaminbaserade preparat (t.ex. Elvanse, Attentin). Dessa läkemedel påverkar dopamintransporten i hjärnan.
Resultatet är ofta ökad koncentration, minskad impulsivitet och förbättrad känslomässig stabilitet. Effekten är dock individuell, och kräver noggrann dosering och uppföljning av läkare. För 50% av alla som får en ADHD diagnos så fungerar inte medicin. Det är viktigt att kombinera behandlingen med psykologisk behandling och arbetsterapi.
Hos barn med ADHD kan dopaminnivåer och funktioner redan tidigt avvika från normen. Detta kan påverkar skolgång, social utveckling och självkänsla. Många barn får höra att de ”inte försöker” eller ”bara är busiga”, när det i själva verket handlar om biologiska skillnader i hjärnans funktion.
Att förstå dopaminets roll tidigt kan hjälpa föräldrar, lärare och vårdgivare att bemöta barn med ADHD med mer tålamod, anpassning och rätt verktyg. Det minskar också risken för självanklagelser och missförstånd.
Eftersom dopamin är hjärnans belöningssubstans är det också inblandat i beroendeproblematik. Personer med ADHD har ökad risk för att utveckla beroende av till exempel alkohol, nikotin, spel eller droger. Det beror delvis på att dessa substanser tillfälligt höjer dopaminnivåerna – något som hjärnan med ADHD ofta längtar efter.
Detta betyder inte att alla med ADHD utvecklar beroende, men det understryker vikten av tidig diagnos, rätt stöd och strategier som stärker dopaminregleringen på ett hållbart sätt.
Vi erbjuder neuropsykiatrisk utredning på vår mottagning i Stockholm. Här kan du träffa legitimerad psykolog och läkare för att påbörja din utredning. Vi kan också göra delar av utredningen digitalt om det passar dig bättre. Vi gör det svåra lättare.
Om du bor i andra städer i Sverige så har vi möjlighet att genomföra hela eller delar av utredningen digitalt för att underlätta för dig. Upplägget beror lite på vilka behov du har. Hör gärna av dig till oss så försöker vi anpassa utredningen efter dina behov.
Medicin är inte den enda vägen. Det finns också livsstilsförändringar och strategier som kan hjälpa hjärnan att reglera dopamin på ett mer hållbart sätt.
Motion ökar dopaminutsöndringen på naturlig väg. Regelbunden träning har visat sig förbättra uppmärksamhet, minska stress och höja humöret hos personer med ADHD.
Dopaminbalansen är beroende av god sömn. Många med ADHD har sömnsvårigheter – vilket kan förvärra symtomen. Att skapa rutiner kring sömn är därför viktigt.
Proteiner är byggstenar för dopamin. En balanserad kost med protein och vitaminer kan stötta signalsystemet.
Tydliga rutiner, påminnelser och yttre stöd ökar chanserna att dopamin ”belönar” rätt beteenden. Små delmål, checklistor och positiv förstärkning kan göra stor skillnad.
Att känna sig förstådd och accepterad minskar stress och ökar motivation. Relationer där man slipper dölja sina svårigheter kan också stärka självförtroende och självkänslan.
Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.
Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.
Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.
Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.
Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.
Dopamin är en signalsubstans som hjälper hjärnceller att kommunicera. Det är centralt för motivation, belöning, uppmärksamhet och känsloreglering – funktioner som ofta påverkas vid ADHD.
Personer med ADHD har en annorlunda dopaminbalans i hjärnan. Signalöverföringen är påverkad, vilket påverkar koncentration, motivation och impulskontroll.
Eftersom dopaminnivåerna i hjärnan inte aktiveras tillräckligt av vardagliga uppgifter, känns dessa snabbt tråkiga. Hjärnan söker då andra, mer stimulerande aktiviteter för att ”höja” dopaminet.
Hyperfokus innebär att man kan bli helt uppslukad av något som känns spännande. Det sker när dopaminsystemet tillfälligt aktiveras starkt – ett typiskt fenomen vid ADHD.
Dopamin reglerar även känslor. Vid ADHD fungerar känslobromsen sämre, vilket gör att känslor blir starkare och svårare att kontrollera – särskilt vid stress eller motgångar.
Ja, fysisk aktivitet, sömn, god kost och tydlig struktur i vardagen kan alla bidra till att stabilisera dopaminsystemet på naturlig väg.
Eftersom hjärnan söker efter dopaminkickar ökar risken att man använder till exempel alkohol, nikotin eller spel som snabba belöningar – vilket kan leda till beroende.
När man inser att svårigheterna har biologiska orsaker – och inte beror på lathet eller brist på vilja – minskar självanklagelserna och öppnar för självkänsla och rätt stöd.
Flickor och kvinnor är ofta underdiagnostiserade och döljer sina symptom på olika sätt. Hormoner och självkänsla kan också påverkas på andra sätt och det gäller att få rätt hjälp.
Absolut. Med rätt förståelse, anpassningar, verktyg och eventuellt medicinering kan många med ADHD leva ett rikt, fungerande och meningsfullt liv.
Symptom på neuropsykiatrisk problematik kan minska om man får hjälp och stöd. Det är viktigt med en bra uppföljning efter utredningen och man kan också ha rätt till stöd via exempelvis habilitering.
En neuropsykiatrisk utredning är en medicinsk utvärdering som används för att upptäcka neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och autism. Det görs oftast genom psykologiska tester, intervjuer och observationer. Du kan även läsa mer på 1177.se.
En utredning är en grundläggande neuropsykiatrisk bedömning av svårigheter och styrkor som kartlägger en persons behov av stöd och hjälp. Det innebär att man gör intervjuer som identifierar neuropsykiatriska symptom för ADHD och autism både i barndom och vuxen ålder, och hur dessa påverkar olika delar av livet som studier, arbete och relationer. I en ADHD-utredning ingår också samtal med anhörig för att se hur symptomen var i barndom och kognitiva tester för att få mer information om fungerande idag.
Att genomgå en neuropsykiatrisk utredning kan kännas skrämmande och komplicerat, men det behöver det inte vara. Vi gör det svåra lättare, och i den här artikeln kommer du att få en bättre förståelse för vad neuropsykiatrisk utredning är och hur det går till. Detta är särskilt relevant om du eller någon nära dig misstänker en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller autism.
Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.
Margaretha