Möt oss fysiskt eller digitalt
Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.
Självskadebeteende hos barn innebär att de avsiktligt skadar sig själva genom sina beteenden på olika sätt. Det är ofta ett sätt för barnet att hantera svåra känslor och är ett rop på hjälp. Här går vi igenom vad det är och vad man kan göra åt det.
Vad är självskadebeteende hos barn?
Självskadebeteende hos barn innebär att de avsiktligt skadar sig själva fysiskt utan intention att begå självmord. Det kan manifestera sig genom handlingar som att skära, bränna, slå sig själva, plocka på sår, eller dra ut hår. Det kan också vara destruktiva beteenden såsom att dricka alkohol eller ta droger. Det kan också innebära att försätta sig i farliga situationer eller sexuella riskbeteenden. Denna typ av beteende är ofta ett sätt för barnet att hantera och uttrycka djup emotionell smärta, stress, ångest, eller frustration.
Självskadebeteende fungerar som en felaktig copingmekanism där det fysiska uttrycket av smärta används för att avleda eller hantera den inre psykiska smärtan. Det är viktigt att förstå att detta beteende signalerar ett behov av hjälp och stöd snarare än att avfärda det som uppmärksamhetssökande.
Jag trodde du bara skulle fråga; hur känns det? hela tiden men inte lyssna till vad jag sa. Vårt samtal var inte alls så. Det här var ju jättebra!”, sa en klient nyligen.
Klientens ord om Kerstin, Dipl. Psykosyntes- och Parterapeut
Möt våra terapeuter
Självskadebeteende och neuropsykiatrisk problematik
Självskadebeteende kan ofta vara kopplat till neuropsykiatrisk problematik hos barn och ungdomar. Detta inkluderar tillstånd såsom ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och autism men kan också förekomma vid annan psykisk ohälsa som ångestsyndrom och depression. Individer med dessa diagnoser kan uppleva ökad emotionell känslighet, impulskontrollproblem, och svårigheter med att hantera stress, vilket kan leda till att de använder självskadebeteende som en copingmekanism för att hantera sina känslor eller uppleva en tillfällig lättnad från psykisk smärta.
Det är viktigt att närma sig dessa beteenden med förståelse och att söka professionell hjälp för att adressera både det fysiska beteendet och de underliggande psykiska tillstånden. Genom att behandla den neuropsykiatriska problematiken kan man ofta minska eller eliminera behovet av självskadebeteende som en felaktig hanteringsstrategi.
Behandling för barn med självskadebeteende
Behandlingen av självskadebeteende hos barn kräver en mångfacetterad och anpassad strategi, centrerad kring psykologiskt stöd och ibland medicinsk intervention. En avgörande komponent är psykoterapi, som kognitiv beteendeterapi (KBT) för att adressera negativa tankemönster och beteenden. Detta kan även innebära att behandla underliggande trauma eller psykisk ohälsa som ångest.
För barn med andra underliggande neuropsykiatriska tillstånd kan läkemedelsbehandling vara nödvändig som en del av en omfattande behandlingsplan. Dessutom är utbildning för barn och familjer om självskadebeteende och tillgång stödgrupper viktiga för att bygga upp en förståelse och ett nätverk av stöd. En trygg och stödjande miljö, tillsammans med ett nära samarbete mellan familjen och professionella, är grundläggande för att stödja barnets återhämtning.
Vi hjälper dig där du är
Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.
Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.
Välj terapeut på hemsidan
Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.
Få verktygen du behöver
Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.
12 vanliga frågor om självskadebeteende barn
Vad är självskadebeteende hos barn?
Självskadebeteende hos barn innebär att de avsiktligt skadar sig själva fysiskt utan intention att begå självmord.
Hur kan självskadebeteendet ta sig till uttryck?
Det kan manifestera sig genom handlingar som att skära, bränna, slå sig själva, plocka på sår, eller dra ut hår. Det kan också vara destruktiva beteenden såsom att dricka alkohol eller ta droger. Det kan också innebära att försätta sig i farliga situationer eller sexuella riskbeteenden.
Varför har barn självskadebeteende?
Beteendet är ofta ett sätt för barnet att hantera och uttrycka djup emotionell smärta, stress, ångest, eller frustration. Det fungerar som en felaktig copingmekanism där det fysiska uttrycket av smärta används för att avleda eller hantera den inre psykiska smärtan.
Är självskadebeteende bara ett sätt att få uppmärksamhet?
Nej, det är viktigt att förstå att detta beteende signalerar ett behov av hjälp och stöd snarare än att avfärda det som uppmärksamhetssökande.
Är självskadebeteende vanligt vid neuropsykiatrisk problematik?
Självskadebeteende kan ofta vara kopplat till neuropsykiatrisk problematik hos barn och ungdomar. Detta inkluderar tillstånd såsom ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och autism men kan också förekomma vid annan psykisk ohälsa som ångestsyndrom och depression
Varför har barn och unga med neuropsykiatrisk problematik ofta självskadebeteende?
Individer med dessa diagnoser kan uppleva ökad emotionell känslighet, impulskontrollproblem, och svårigheter med att hantera stress, vilket kan leda till att de använder självskadebeteende som en copingmekanism för att hantera sina känslor eller uppleva en tillfällig lättnad från psykisk smärta.
Hur kan terapi hjälpa barn och unga med självskadebeteende?
Behandlingen av självskadebeteende hos barn kräver en mångfacetterad och anpassad strategi, centrerad kring psykologiskt stöd och ibland medicinsk intervention. Det går att må bättre.
Vad är KBT?
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad terapiform där man hjälper individer att identifiera och utmana negativa tankemönster och beteenden som bidrar till ohälsa.
Vad är en barnpsykolog?
En barnpsykolog är en legitimerad professionell med kunskap och erfarenhet av att arbeta för barns och föräldrars mående och psykiska hälsa.
Vad gör en barnpsykolog?
Barnpsykologer erbjuder terapi och rådgivning, men arbetar även med familjer i föräldrastöd och hela familjen när det finns behov för det. De samarbetar också med skolor för att skapa bra förutsättningar för barnet.
Kan man gå till en barnpsykolog privat?
Det går bra att gå till en barnpsykolog privat. På Lavendla har vi flera psykologer som har lång erfarenhet av att arbeta med barn och unga.
Vart kan jag vända mig om jag eller mitt barn behöver hjälp av en barnpsykolog?
Beroende på hur gammalt barnet är kan man vända sig till olika instanser. För barn under 6 år kan Barnavårdscentralen (BVC), över 6 år så kan man söka hjälp via sin vårdcentral. Vid ålder över 13 år kan man gå till ungdomsmottagningen eller skolkuratorn. Man kan också kontakta barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). På Lavendla har vi erfarna barnpsykologer som också kan hjälpa till.
Hur kan en behandling för självskadebeteende hos barn gå till?
Behandlingen för självskadebeteende hos barn kräver en integrerad och individualiserad strategi som adresserar både beteendets omedelbara faror och de underliggande psykologiska orsakerna. Här är några viktiga aspekter av behandlingen:
- Professionell utvärdering: Det första steget är en noggrann psykologisk utvärdering av ett barnpsykiatri-team för att identifiera eventuella underliggande diagnoser eller bidragande faktorer till självskadebeteendet.
- Psykoterapi: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är effektivt för att hjälpa barn att utveckla hälsosammare sätt att hantera negativa känslor och tankemönster.
- Familjeterapi: Inkludering av familjen i behandlingsprocessen är viktigt för att skapa en stödjande hemmiljö och adressera eventuella familjerelaterade stressfaktorer.
- Utbildning och stödgrupper: Utbildning och stödgrupper om självskadebeteende för både barnet och familjen kan vara hjälpsamt beroende på behov.
- Medicinsk behandling: I vissa fall kan medicinering vara nödvändig för att behandla underliggande psykiatriska tillstånd, såsom depression eller ångest, som kan bidra till självskadebeteende.
- Miljöanpassningar: Att skapa en säker miljö som minimerar möjligheterna för självskadebeteende och främjar hälsosamma copingstrategier är en viktig del av behandlingen.
Det är viktigt att föräldrar och vårdnadshavare arbetar nära med professionella för att skapa en samordnad och omfattande behandlingsplan. Att uppmuntra öppen kommunikation och visa ovillkorligt stöd för barnet är avgörande genom hela behandlingsprocessen.
Så tycker våra kunder
Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.
Margaretha
Mer artiklar inom terapi
