Schizoid personlighetsstörning

Vad är schizoid personlighetsstörning?

Schizoid personlighetsstörning är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av ett genomgående mönster av tillbakadragenhet från sociala relationer och ett begränsat uttryck av känslor i interpersonella sammanhang. Personer med detta syndrom föredrar ofta att vara ensamma, har få eller inga nära relationer och visar liten önskan att engagera sig i sociala aktiviteter. De kan uppfattas som känslomässigt kalla eller likgiltiga av sin omgivning.​

Schizoid personlighetsstörning tillhör personlighetssyndrom Kluster A i DSM-5, vilket omfattar personlighetsstörningar som präglas av udda eller excentriska beteenden. Det är viktigt att notera att detta tillstånd skiljer sig från schizofreni, även om namnen liknar varandra. Personer med schizoid personlighetsstörning har inte nödvändigtvis psykotiska symtom som hallucinationer eller vanföreställningar.​

Symtom på schizoid personlighetsstörning

Schizoid personlighetsstörning kännetecknas av ett genomgående mönster av tillbakadragenhet från sociala relationer och ett mycket begränsat uttryck av känslor i kontakt med andra. Personer med denna störning fungerar ofta till synes väl i vardagen men lever ett mycket avskilt inre och yttre liv. De betraktas ofta som känslokalla, reserverade eller ointresserade av andra – men detta speglar sällan fientlighet, utan snarare en preferens för ensamhet.

Förekomst och epidemiologi

Schizoid personlighetsstörning är relativt ovanlig i den allmänna befolkningen, med en uppskattad prevalens på mellan 3-5 %. Det kan också vara vanligare hos män än hos kvinnor. Många med denna problematik söker inte behandling, vilket kan leda till underrapportering och svårigheter att fastställa exakta prevalenstal.​

Orsaker och riskfaktorer

Orsakerna till schizoid personlighetsstörning är inte helt klarlagda, men flera faktorer tros bidra:​

• Genetiska faktorer: En familjehistoria av schizoid personlighetsstörning, schizotyp personlighetsstörning eller schizofreni kan öka risken.​
• Tidiga livserfarenheter: Uppväxt i en miljö med känslomässig kyla, försummelse eller brist på anknytning kan påverka personlighetsutvecklingen.​
• Biologiska faktorer: Obalanser i neurotransmittorer eller andra neurobiologiska faktorer kan spela en roll.​

Det är troligt att en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer bidrar till utvecklingen av detta syndrom.

Mitt bästa råd till dig är att inte vara rädd för förändring och lita på dig själv. Du har svaren inom dig.

Ellen Lindgren, leg. psykolog

Möt våra terapeuter

Vad är ett personlighetssyndrom?

Personlighetsstörningar, eller personlighetssyndrom, är psykologiska tillstånd som påverkar en individs tankar, känslor och beteenden på ett sätt som ofta skiljer sig markant från samhällets normer och förväntningar. Då personer med personlighetsstörningar kan ha svårt att relatera till andra, kan det leda till problem i både personliga och professionella relationer.

Hur vanligt är personlighetssyndrom generellt?

Det är svårt att säga exakta siffror, då många personer med personlighetssyndrom inte blir diagnostiserade och behandlade, men en uppskattning är att runt 10% av befolkningen lider av olika syndrom.

Differentialdiagnoser

Det är viktigt att skilja schizoid personlighetsstörning från andra tillstånd med liknande symtom:​

Depression: Kan leda till social tillbakadragenhet, men är ofta episodisk och inkluderar andra symtom som nedstämdhet och minskat intresse för aktiviteter.

Autismspektrumstörningar: Båda tillstånden kan innebära social tillbakadragenhet, men autism inkluderar ofta begränsade intressen och repetitiva beteenden.​

Schizotyp personlighetsstörning: Inkluderar udda tankemönster och perceptuella störningar, vilket inte är typiskt för schizoid personlighetsstörning.​

Boka ett första samtal idag

Fyll i dina uppgifter och välj en terapeut och en tid som passar dig.

Oops! Det tar längre tid än väntat att ladda. Klicka här för att prova ett annat formulär istället.

Att leva med schizoid personlighetsstörning

För den som lever med schizoid personlighetsstörning kan vardagen kännas neutral, ensam men inte nödvändigtvis plågsam. Många har strategier för att hantera livet själva, och flera fungerar väl i arbete där social kontakt är begränsad. Många trivs i ett tyst, kreativt eller tekniskt orienterat arbete – till exempel inom IT, forskning, översättning eller frilansande yrken.

Dock finns det också en risk att:

• ensamheten blir överväldigande om stödnät saknas
• psykisk ohälsa som ångest eller depression uppstår
• missförstånd i relationer leder till konflikt eller avvisning

Därför är det viktigt att personer med schizoid problematik får tillgång till vård och bemötande som inte bygger på krav på förändring – utan förståelse för deras behov.

Bemötande – hur kan man stötta någon med schizoid personlighetsstörning?

Om du är anhörig, partner eller kollega till någon med schizoid personlighetsstörning kan relationen ibland kännas frustrerande. Det är vanligt att känna sig avvisad, osedd eller förvirrad över den andres känslomässiga distans.

Men det finns sätt att stötta:

• Respektera personens behov av ensamhet – tvinga inte fram kontakt, utan erbjud den utan krav.
• Visa acceptans snarare än känslopåverkan – starka emotionella uttryck kan uppfattas som hotfulla eller stressande.
• Var tydlig och förutsägbar – oklara signaler kan öka behovet av tillbakadragenhet.
• Ställ frågor utan att pressa – ge utrymme, men visa att du finns tillgänglig.
• Uppmuntra professionellt stöd, särskilt om personen visar tecken på psykiskt lidande.

Relationer med personer som har schizoid personlighetsstörning bygger ofta på långsam tillit snarare än ömsesidigt känsloutbyte. Men den kan vara genuin – bara uttryckt på andra sätt.

Behandling

Att behandla schizoid personlighetsstörning kan vara utmanande, inte minst eftersom personer med diagnosen sällan själva söker hjälp. De upplever ofta inte sitt tillstånd som ett problem, såvida det inte uppstår yttre tryck – till exempel via arbetslivet, familjekonflikter eller annan psykisk ohälsa. Men med rätt tillvägagångssätt går det att arbeta med både symtomlindring och livskvalitet.

Psykoterapi

Den mest använda behandlingsformen är samtalsterapi, vilket kan vara form av psykodynamisk terapi eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Målet kan vara att:

• Förbättra förmågan till känslomässig kontakt
• Identifiera och förstå egna behov
• Bryta isoleringsmönster
• Öka självmedkänsla och flexibilitet i relationer

Viktigt är att terapin sker i ett icke-hotfullt, förutsägbart tempo, där klienten får utrymme att öppna upp i egen takt.

Gruppterapi

Traditionell gruppterapi är sällan det första valet, eftersom personer med schizoid personlighetsstörning kan uppleva gruppsammanhang som påfrestande. Men i vissa fall, särskilt med strukturerade, psykoedukativa grupper, kan det vara hjälpsamt för att:

• Normalisera känslor av att vara ”annorlunda”
• Träna sociala färdigheter
• Utveckla trygghet i mellanmänskliga interaktioner

Läkemedel

Det finns inget läkemedel som specifikt behandlar schizoid personlighetsstörning, men psykofarmaka kan bli aktuella vid samsjuklighet, exempelvis vid depression, humörsvängningar eller udda tankeinnehåll. Läkemedelsbehandling bör alltid bedömas individuellt och i kombination med psykologiskt stöd.

Vi gör det svåra lättare

Det kan kännas överväldigande att närma sig ämnet personlighetssyndrom men vi är här för att göra det svåra lättare. När du känner att det är dags att prata med en psykolog eller terapeut med erfarenhet av att arbeta med personlighetssyndrom. Oavsett när du tar steget är våra professionella alltid redo att hjälpa dig eller dina nära och kära.

Vi hjälper dig där du är

Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.

Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.