Hem / Lavendla Terapi / OCD / Dysmorfofobi

Har du mycket oro och ångest för ditt utseende? Orsakar det problem i din vardag? Då kanske du lider av dysmorfofobi. Här går vi igenom vad det är och hur du kan få hjälp.

Vad är dysmorfofobi?

Dysmorfofobi är en psykiatrisk diagnos där en person har väldigt mycket ångest för att vissa delar av dennes kropp eller utseende är defekta eller avvikande, trots att det inte finns något bevis för att det är så. Det kan vara en så intensiv känsla att det påverkar personens vardag och fungerande. Dysmorfofobi förekommer hos cirka 2 procent av den vuxna befolkningen.

Dysmorfofobi orsak

Varför vissa personer får dysmorfofobi är fortfarande inte klarlagt, både genetiska och miljöfaktorer påverkar. Värderingar i uppväxtmiljön kan exempelvis bidra, där utseende har varit viktigt. Samhällets budskap kan också påverka utvecklingen. Man kan också ha upplevt mobbning som fokuserade på kroppen på olika sätt. Det kan göra att man blir självkritik och rädd. Man kan också utveckla perfektionism och fokusera på detaljer i sitt utseende på ett tvångsmässigt sätt.

Dysmorfofobi kan uppta stor del av ens tid och oavsett orsak så är det ett stort lidande. Det gör att man kan dra sig undan saker man vill göra i livet och på så sätt minskar ens livskvalitet. Men det går att få hjälp och behandla.

Mitt bästa råd till dig är att inte vara rädd för förändring och lita på dig själv. Du har svaren inom dig.

Ellen Lindgren, leg. psykolog

Möt våra terapeuter

Dysmorfofobi symptom

Att ha dysmorfofobi kan innebära ett stort lidande för personen och kan uppta en stor del av ens tid. Man kan till exempel oroa sig över hudens utseende, former på kroppsdelar i ansiktet, hur mycket hår man har på kroppen, om man är tillräckligt muskulös eller att man har fel form på till exempel bröst. Symptomen skall ha funnits i sex månader för att man skall få diagnos. Här är symptom som är vanliga om man har dysmorfofobi:

  1. Upptagenhet med små eller obefintliga “defekter”: Man kan fokusera på små detaljer som andra kanske inte ens märker på samma sätt.
  2. Repetitiva kontrollhandlingar: För att dölja sina “defekter” och brister så kan man kontrollera, jämföra sig, använda mycket smink eller ha kläder som döljer till exempel ansikte. Man kan också fråga andra mycket om sitt utseende.
  3. Stark ångest och upptagenhet: Man kan ha hög ångestnivå kopplat till den defekt som man upplever, vilket kan påverka vardagen.
  4. Undvikandebeteenden: Man kan vara rädd för att bli bedömd av andra och då undvika saker och personer.
  5. Söker medicinsk eller kosmetisk intervention: Vissa personer med dysmorfofobi kan söka medicinska eller kosmetiska insats i försök att korrigera det de upplever som fel, trots att resultaten sällan eller aldrig ger den önskade lättnaden.

Många som har dysmorfofobi har också annan psykisk ohälsa som depression, ångest, ätstörningar eller tvångssyndrom. Det är vanligt att man isolerar sig hemma och man kan utveckla självmordstankar. Det går att behandla dysmorfofobi men om man mår väldigt dåligt kan man kontakta 112 eller akutpsykiatrin.

Dysmorfofobi behandling

Psykologisk behandling med Kognitiv beteendeterapi (KBT) är vanligt vid dysmorfofobi men man medicinerar också ofta med anti-depressiv medicin. Det är viktigt att söka professionell hjälp om du eller någon du känner upplever symtom på dysmorfofobi för att få rätt diagnos och behandling. I en behandling med KBT kan du få:

  • Mer kunskap om vad dysmorfofobi är och hur det visar sig i just ditt liv
  • Kartläggning av dina symptom och vad du undviker i ditt liv på grund av dysmorfofobin
  • Exponering där man arbetar med olika tekniker för att komma över problemen

Att söka hjälp kan förändra ditt liv

Dysmorfofobi är inte något du behöver hantera på egen hand. Att prata med en professionell terapeut eller psykolog kan inte bara hjälpa dig att förstå din åkomma bättre men också erbjuda effektiva metoder för att komma över dina problem. Du är inte ensam och det är okej att be om hjälp. På vår webbplats har vi kvalificerade terapeuter och legitimerade psykologer som gärna hjälper dig att komma ur dina tvångsmässiga beteenden.

Ditt nästa steg

Om du eller någon du känner kämpar med dysmorfofobi är det en god idé att prata med en professionell terapeut eller psykolog. Vi försäkrar att alla terapeuter och psykologer på vår plattform är kvalificerade och att ditt samtal alltid är konfidentiellt. Var inte rädd för att ta det första steget.

Att leva med dysmorfofobi kan vara en daglig kamp men det finns hjälp att få. Med rätt stöd och verktyg kan du förbättra din livskvalitet avsevärt. Om du är redo att ta steget är vi här för att stödja dig. Boka din första session idag och börja din resa mot en bättre framtid.


Boka ett första samtal idag

Fyll i dina uppgifter och välj en terapeut och en tid som passar dig.

Anna är en av våra terapeuter du är välkommen att boka tid hos.

Vi hjälper dig där du är

Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.

Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.

Möt oss fysiskt eller digitalt

Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.

Välj terapeut på hemsidan

Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.

Få verktygen du behöver

Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.


12 vanliga frågor om dysmorfofobi

Vad är dysmorfofobi?

Dysmorfofobi är en psykiatrisk diagnos där en person har väldigt mycket oro för att vissa delar av dennes kropp eller utseende är defekta eller avvikande, trots att det inte finns något bevis för att det är så.

Hur diagnostiseras dysmorfofobi?

En diagnos av dysmorfofobi ställs vanligtvis av en legitimerad psykolog eller psykiater genom olika tester och bedömningar. Det kan inkludera frågeformulär och kliniska intervjuer.

Är dysmorfofobi ärftligt?

Det kan finnas en genetisk komponent men det är inte den enda faktorn. Miljö, sociala värderingar i samhället och uppväxt spelar också en roll.

Vilka är symtomen på dysmorfofobi?

De vanligaste symtomen är att man är upptagen av detaljer i sitt utseende och det skapar stark ångest. Man kan undvika saker och försöka ändra sitt utseende.

Hur behandlas dysmorfofobi?

Behandling kan inkludera medicinering, såsom SSRI-preparat, samt kognitiv beteendeterapi (KBT), som har visat sig vara särskilt effektivt.

Finns det en bot för dysmorfofobi?

Med rätt behandling kan symtomen hanteras och livskvaliteten förbättras betydligt.

Kan barn få dysmorfofobi?

Ja, det kan drabba barn och tonåringar. Det är viktigt att söka professionell hjälp så snart som möjligt för bästa möjliga behandlingsutfall.

Hur vanligt är dysmorfofobi?

I Sverige beräknas ungefär 2% av befolkningen ha dysmofofobi i någon form.

Påverkar dysmorfofobi arbetsförmågan?

Ja, i svåra fall kan dysmorfofobi leda till arbetsnedsättning för att man börjar undvika saker. Det är dock möjligt att återgå till normal funktion med korrekt behandling.

Hur skiljer sig dysmorfofobi från att bry sig om sitt utseende?

Till skillnad från att ta hand om sig själv så har man vid dysmorfofobi en stor upptagenhet som är tvångsmässig och som ofta leder till betydande lidande.

Kan man ha andra problem samtidigt som har dysmorfofobi?

Många som har dysmorfofobi har också annan psykisk ohälsa som depression, ångest, ätstörningar eller tvångssyndrom.

Vart kan jag vända mig om jag behöver hjälp?

På Lavendla har vi erfarna psykologer och terapeuter som arbetar med KBT och som kan hjälpa dig må bättre om du har milda till måttliga symptom. Har du svårare symptom så kan du vända dig till din vårdcentral för att få en remiss till specialistpsykiatrin. Om du har tankar på att skada dig själv eller självmordstankar så kontakta 112 eller närmaste akutmottagning.

Vad innebär en behandling för dysmorfofobi?

Att söka hjälp är ett stort steg för en bättre hälsa, det är en positiv sak att bestämma sig för att ta kontroll över sitt mående. Här är en översikt av de steg som vanligtvis ingår i en behandling med KBT.

Steg 1: Ett första bedömningssamtal

Det första mötet med din psykolog eller terapeut är en kartläggning där ni går igenom din psykiska och fysiska hälsa. Du kan få frågor om din livssituation, känslor, tankemönster och beteenden. Du kan även få fylla i skattningsformulär.

Steg 2: Målformulering 

Här sätter du och din terapeut upp konkreta mål för terapin, både på kort och lång sikt.
Det kan definiera vilka områden i livet som är mest påverkade av ditt mående och hur du skulle vilja förändra dem.

Steg 4: Behandling med olika tekniker och verktyg

Här inleds själva behandlingsfasen, det innebär övningar som syftar till att ge dig verktyg för att komma ur och bearbeta det problem som du lider av.

Steg 5: Uppföljning och utvärdering

Behandlingen följs upp regelbundet för att se hur väl terapin fungerar. Om det behövs kan behandlingsplanen justeras eller förnyas.

Steg 6: Avslut och framåtblick

När terapin närmar sig sitt slut är det dags att reflektera över framstegen. Du får också med dig en vidmakthållandeplan för hur du kan använda de verktyg och strategier du har lärt dig framöver i livet. Det är också viktigt att följa upp resultatet över tid.

Om du eller någon i din närhet söker professionell hjälp, tveka inte att boka en session med en av våra legitimerade psykologer eller terapeuter.

Så tycker våra kunder

Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.

Margaretha

ellen lindgren leg. psykolog

Skrivet av Ellen Lindgren

Ellen är leg. psykolog och har erfarenhet främst inom kliniskt psykologi där hon arbetat med olika tillstånd som stress, ångest, depression, sömnproblem, kriser och trauma inom primärvård och psykiatri. Hon har också arbetat med forskning när hon studerat i USA och med affektiv sjukdom och sömnproblem vid Karolinska Institutet.