Hem / Familjerätt / Bouppteckning

Bouppteckning

Lia och Hanna Lavendla Juridik

Bouppteckning och regler för dödsboet efter dödsfall

När någon avlidit är det ett flertal juridiska handlingar som måste ordnas med och bouppteckningen är en av dem.

Känns det krångligt? Lugn, vi hjälper dig! Ring oss på 0771 - 22 21 21 eller skicka oss ett mail på [email protected] redan idag. 

Bouppteckning - Topp 5 viktiga saker och regler om bouppteckning du bör känna till

  1. Tid: En bouppteckningsförrättning måste ske inom 90 dagar från dödsfallet. Själva bouppteckningshandlingen måste skickas in i tid till Skatteverket, d.v.s. inom en månad från förrättningsdagen, dock senast 4 månader från dödsfallet.
  2. Ansvar: Ansvaret för att det hålls en bouppteckningsförrättning och att bouppteckningen skickas in till Skatteverket i tid vilar i första hand på den dödsbodelägare som har närmast tillgång till boet, t.ex. efterlevande make/maka eller sambo.
  3. Dödsboanmälan: Om det inte finns tillräckligt med tillgångar i dödsboet för att betala en begravning samt andra kostnader som uppstått till följd av dödsfallet kan bouppteckningen i regel ersättas med en dödsboanmälan. Detta är dock inte tillåtet när dödsboet äger en fastighet eller annan tomträtt.
  4. Äktenskap: Om den avlidne var gift vid dödsfallet ska den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder också tas upp i bouppteckningen. Det ska i regel också göras en bodelning. På grund av detta ska den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder också tas upp i bouppteckningen.
  5. Sambo: Om den avlidne var sambo och den efterlevande sambon önskar bodelning ska samboegendomen redovisas i bouppteckningen.

 

Video 2 min - Ekonomi och bouppteckning vid dödsfall

 





Hjälp med bouppteckningen? - Bli kontaktad av jurist

Läs mer

Vill du ställa en allmän juridisk fråga? Vänd dig till Lawline.se för snabbast hjälp.

7 frågor och svar gällande reglerna kring bouppteckning 

Vi på Lavendla Juridik får dagligen frågor gällande bouppteckning. Av denna anledning har vi nedan valt att göra en sammanställning av alla de frågor och svar som är allra vanligast förekommande hos oss. Vi besvarar frågorna i följande turordning:

  1. Vad är en bouppteckning?
  2. Måste man göra en bouppteckning?
  3. Vem bär ansvaret för att handlingen upprättas?
  4. Vem är bouppgivare?
  5. Varför ska makans/makens tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen?
  6. Ska samboegendom tas upp i bouppteckningen?
  7. Vad är skillnaden mellan dödsbodelägare och efterarvingar?

1. Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är en skriftlig handling där man redovisar en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. Om den avlidne var gift vid dödsfallet ska även den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen. Om den avlidne var sambo bör även sambons så kallade samboegendom tas upp i bouppteckningen. Anledningen till detta är att man efter förrättandet av en bouppteckning i regel också gör en så kallad bodelning. Ett eventuellt testamente från den avlidne eller äktenskapsförord ska alltid bifogas i bouppteckningen.

När bouppteckningen blivit registrerad hos Skatteverket fungerar den som en slags id-handling för dödsboet. Utan en godkänd och registrerad bouppteckning hos Skatteverket kan dödsbodelägarna aldrig avsluta den avlidnes bankkonton eller sälja hens eventuella innehav av värdepapper såsom aktier och obligationer. Dödsbodelägarna kan heller inte sälja en eventuell bostadsrätt eller fastighet utan att det finns en registrerad bouppteckning hos Skatteverket.

2. Måste man göra en bouppteckning?

Enligt 20 kap. ärvdabalken måste en bouppteckningsförrättning hållas senast 90 dagar efter dödsfallet. Därefter ska själva bouppteckningshandlingen skickas in till Skatteverket för registrering senast en månad efter förrättningen. Under särskilda förutsättningar kan bouppteckningen ersättas av en så kallad dödsboanmälan. För att detta ska vara tillåtet krävs att dödsboets tillgångar inte räcker till för att betala begravningskostnaderna samt andra kostnader som uppstått i samband med dödsfallet. Därtill får det inte finnas någon fastighet eller tomträtt bland den avlidnes tillgångar, i sådant fall måste alltid en bouppteckning upprättas.

Om kriterierna för dödsboanmälan är uppfyllda bör anhöriga göra en anmälan om detta till socialnämnden i den avlidnes hemkommun. Socialnämnden ansvarar sedan för att en dödsboanmälan lämnas in till Skatteverket

3. Vem bär ansvaret för att handlingen upprättas?

Ansvaret för att en bouppteckning görs vilar i första hand på den dödsdelägare som har närmast tillgång till boet, t.ex. efterlevande maka eller sambo.





Hjälp med bouppteckningen? - Bli kontaktad av jurist

Läs mer

Vill du ställa en allmän juridisk fråga? Vänd dig till Lawline.se för snabbast hjälp.

4. Vem är bouppgivare?

Den eller de personer som har hand om dödsboets egendom eller har bäst kännedom om egendomen ska vara så kallade bouppgivare vid bouppteckningsförrättningen. Bouppgivaren behöver inte nödvändigtvis vara dödsbodelägare eller nära anhörig. Det är dock vanligt att efterlevande make/maka eller sambo är bäst lämpad för denna roll. Bouppgivarens uppgift är att ge en komplett redogörelse för dödsboets alla tillgångar och skulder på dödsdagen. En förrättningsman får aldrig vara bouppgivare.

5. Varför ska makens/makans tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen?

Om den avlidne var gift vid dödsfallet ska det normalt sett göras en bodelning, Vid en bodelning delas makarnas giftorättsgods upp i lika delar. Den handling som ligger till grund för bodelningen är bouppteckningen och därför är det viktigt att den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder också tas upp i bouppteckningen. Om det finns efterarvingar (barn, barnbarn osv.) används bouppteckningen också som underlag för att fastslå deras rätt i den efterlevande makens/makans dödsbo.

6. Ska sambolagen tas upp i bouppteckningen?

Till skillnad från makar har sambor inte arvsrätt efter varandra. Om det finns samboegendom, och den efterlevande sambon begär att en bodelning ska göras, måste dock samboegendomen redovisas i bouppteckningen. Om sambon är testamentstagare kan sambons samtliga tillgångar behöva redovisas i bouppteckningen. Önskar den efterlevande sambon att bodelning ska ske måste detta framföras senast vid bouppteckningsförrättningen.

 7. Varför är skillnaden mellan dödsbodelägare och efterarvingar?

Dödsbodelägare är de arvingar och testamentstagare som har omedelbar rätt till en andel i boet. Det är de dödsbodelägare som finns upptagna i bouppteckningen som har rätt till att exempelvis avsluta den avlidnes bankkonton eller sälja bostaden. Det är också mellan dessa dödsbodelägare som arvet fördelas.

Om den avlidne var gift och makarna har gemensamma barn är barnen efterarvingar. Efterarvingar måste vänta på sitt arv till dess båda makarna är döda. I det fall den avlidne var gift men inte hade några bröstarvingar, men det exempelvis finns föräldrar eller syskon, är dessa istället efterarvingar.

Dödsboanmälan ersätter när medel saknas i dödsboet

Som nämnts ovan kan en bouppteckning ersättas av en dödsboanmälan under vissa förutsättningar. Om dödsboet inte har tillräckligt med pengar för att betala en begravning, samt andra utgifter som uppstått till följd av dödsfallet, ersätts bouppteckningen av en dödsboanmälan. En dödsboanmälan kan ses som en förenklad form av bouppteckning. Dödsboanmälan görs hos socialförvaltningen i den kommun där den avlidne var folkbokförd. Läs mer här om hur du kostnadsfritt upprättar en dödsboanmälan.

Vill du ha hjälp med en boutredning eller har du bara frågor och funderingar? Tveka då inte att kontakta våra erfarna jurister. Du når dem på [email protected] eller telefonnummer 0771-22 21 21.