1. Lavendla Juridik

Tilläggsbouppteckning

En tilläggsbouppteckning utgör, som ordet antyder, en komplettering till en inlämnad bouppteckning. En tilläggsbouppteckning aktualiseras när det dyker upp tillgångar som av någon anledning inte tagits med i den ursprungliga bouppteckningen. 

Det är ärvdabalken som innehåller de regler och krav som finns för upprättande av tilläggsbouppteckning. Det ska förrättas en tilläggsbouppteckning om en ny tillgång eller skuld upptäcks efter bouppteckningsförrättningen eller om något annat fel blir känt. Tilläggsbouppteckning med rättelse eller tillägg ska ske inom en månad och tidsperioden startar från den dag tillgången, skulden eller felet upptäcktes.

Tilläggsbouppteckning förrättas på samma vis som en bouppteckning

Om det avslöjas att bouppteckningen inte gått till på rätt sätt eftersom alla egendomsförhållanden inte varit korrekta eller annat fel upptäcks ska en tilläggsbouppteckning ske. Det går till på samma sätt som den ursprungliga bouppteckningen. För tilläggsbouppteckningen krävs därför:

  • En ny förrättning
  • Nya kallelser till de som kallats till den ursprungliga bouppteckningen
  • Ett nytt intygande av förrättningsmän och bouppgivare

Det som ska antecknas i tilläggsbouppteckningen är information som visar att förrättningen varit korrekt och riktigt. Det ska också antecknas om tillägget eller rättelsen. I övriga delar går det utmärkt att hänvisa till det som kom fram i den ursprungliga bouppteckningen.

 

När är en tilläggsbouppteckning nödvändig?

En tilläggsbouppteckning är nödvändig när vissa fel i en bouppteckning kräver rättelse. En tilläggsbouppteckning är nödvändig om: 

  1. Ny tillgång upptäcks efter bouppteckningen.
  2. Ny skuld upptäcks efter bouppteckningen.
  3. Kretsen av dödsbodelägare inte är korrekt.
  4. Ett testamente eller äktenskapsförord saknas som egentligen ska vara med i bouppteckningen.
  5. Efterlevande sambo begär skuldtäckning efter att bouppteckningen förrättas. Sambons tillgångar och skulder får då inte tidigare antecknats eller värderats.

När krävs inte en tilläggsbouppteckning?

Det är bara ibland felaktigheter i en bouppteckning kräver att en tilläggsbouppteckning förrättas. Följande fall utgör inte tillräckliga grunder för tilläggsbouppteckning: 

  1. Testamenten som, efter att bouppteckning förrättas, vinner laga kraft utgör inte en grund för tilläggsbouppteckning även om det skulle påverka kretsen av dödsbodelägare.
  2. Det som sägs i p. 1 gäller även för testamenten som, efter bodelningsförrättningen, är ogiltiga.
  3. En efterlevande make/maka som efter bouppteckningsförrättningen begär jämkning, d.v.s. att vardera sida behåller sitt giftorättsgods, utgör inte heller grund för tilläggsbouppteckning.
  4. En tillgång som värderats till ett lägre värde än tillgångens riktiga värde är vanligtvis inte heller en tillräcklig grund för tilläggsbouppteckning.

Tidsfrister för att göra en tilläggsbouppteckning

Tilläggsbouppteckningen görs på samma vis som den ursprungliga bouppteckningen och det finns ingen preskriptionstid för bouppteckningar. Det spelar därför ingen roll hur lång tid det gått från att den ursprungliga bouppteckningen gjorts till att en tilläggsbouppteckning sker. Däremot innebär reglerna att en tilläggsbouppteckning måste ske inom en månad från att felaktigheten upptäcktes. Vad gäller de fall när efterlevande sambo begär skuldtäckning är tidsfristen tre månader från det att begäran skett. 

 

Tilläggsbouppteckning ska lämnas till Skatteverket

Det finns en blankett hos Skatteverket som kan användas för tilläggsbouppteckningen. Blanketten skickas till en av de tre handläggningsorter som redovisas till blanketten. För att fylla i blanketten på bästa vis följ Skatteverkets tips, eller kontakta våra jurister för att få råd och praktisk hjälp.

 

Vad händer om efterlevande sambo begär skuldtäckning?

Ifall en efterlevande sambo begär täckning av skulder efter att bouppteckning förrättas är det en grund för tilläggsbouppteckning. Vad som menas ska förklaras i det följande. När sambor separerar eller när ett samboförhållande avslutas på grund av dödsfall kan en bodelning ske. Om en bodelning sker delas all samboegendom lika mellan parterna. Det är normalt endast de skulder som kan hänföras till samboegendomen som tas upp i en bodelning. Resterande skulder svarar respektive part som huvudregel för själv.

Ett undantag finns dock. Skulder som inte kan kopplas till samboegendom d.v.s. skulder som parterna normalt ensamt svarar för, kan ändock behöva täckas genom samboegendom. Det blir fallet när skulden inte kan täckas av partens övriga egendom. T.ex. ena sambon har ett banklån på 100 000 kr och partens samboegendom uppgår till 70 000 kr och övrig egendom till 5 000 kr. Då saknas 25 000 kr till betalning av banklånet. Därmed får 25 000 kr “tas” från samboegendomen för att täcka banklånet.

Om bouppteckning förrättas och efterlevande sambo begär täckning för övrig skuld (d.v.s. skuld som inte kan kopplas till samboegendom), krävs att den efterlevande sambons tillgångar och skulder antecknas och värderas. Sambons egendomsförhållanden undersöks för att se om betalning kan ske ur övrig egendom och om det är möjligt räkna av skulden i bodelningen. Om varken värdering eller anteckning tidigare skett krävs en tilläggsbouppteckning som ska ske inom tre månader från begäran av skuldtäckning.

 

Exempel på tilläggsbouppteckning

A avlider och lämnar inget testamente. A:s arv fördelas därför enligt den svenska arvsordningen. Arvet hamnar hos A:s barn eftersom A:s make dessförinnan gått bort. Sex månader efter A:s bortgång hittas dock ett testamente tillhörande och signerat A, som uttrycker en annan arvsfördelning än vad som skett. 

Ett tidigare okänt testamente kan i vissa fall utgöra grund för tilläggsbouppteckning. Det krävs att testamentet som hittas är giltigt och uppfyller alla formkrav, annars kan det klandras i domstol. Tilläggsbouppteckning ska i sådant fall ske inom en månad från att testamentet upptäcktes och ska gå till på samma vis som en bouppteckningsförrättning.