Möt oss fysiskt eller digitalt
Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.
Det är alltid tråkigt att behöva skiljas åt, men när bara tanken på det räcker för att orsaka ångest och oro kan det handla om separationsångest.
Separationsångest är en djup oro eller rädsla som uppstår vid tanken på att skiljas från en person, plats, eller till och med ett husdjur som man känner stark anknytning till. Detta kan drabba människor i alla åldrar, från små barn till vuxna, och även våra fyrbenta vänner som hundar och katter.
Ångest vid separationer kan orsakas av en mängd olika aspekter beroende på vem som drabbas. Nedan finner du de vanligaste orsakerna för barn, vuxna och husdjur.
Hos barn kan separationsångest visa sig när de börjar förstå att deras föräldrar eller vårdnadshavare kan lämna dem, vilket kan orsaka stor oro. Detta är vanligt hos barn i åldrarna 2-3 år, men kan även drabba barn upp till 10-11 års ålder. Specifika utmaningar såsom att börja förskolan, byta jobb för föräldrar, eller när barn flyttar hemifrån kan utlösa dessa känslor.
Vuxna kan också uppleva separationsångest, ofta kopplat till relationer eller stora livsförändringar som att byta jobb eller avsluta en amningsperiod. Det kan också vara relaterat till oro över att vara ifrån sina barn, partner, eller föräldrar.
Separationsångest är vanlig hos husdjur, särskilt hundar och katter, när de skiljs från sina ägare. Hundar kan visa symtom som att skälla, gråta, förstöra saker, eller visa tecken på oro när ägaren förbereder sig för att lämna huset.
Jag trodde du bara skulle fråga; hur känns det? hela tiden men inte lyssna till vad jag sa. Vårt samtal var inte alls så. Det här var ju jättebra!”, sa en klient nyligen.
Klientens ord om Kerstin, Dipl. Psykosyntes- och Parterapeut
Symtom på separationsångest kan variera beroende på ålder och individ. Hos barn kan det inkludera gråt, klängighet, rädsla för att vara ensamma, och svårigheter att sova. Vuxna kan känna stark oro, nedstämdhet, och även fysiska symtom som hjärtklappning eller illamående. Husdjur kan visa tecken som överdrivet skällande eller tuggande på möbler.
Att hantera separation och förändringar i livet kan vara utmanande, men det finns sätt att göra processen lättare, både för människor och djur. Här är några strategier och tips för att hantera dessa situationer.
Det första steget i att hantera känslor av ångest och oro vid stora förändringar eller separationer är att erkänna och förstå dessa känslor. Det är viktigt att komma ihåg att det är helt normalt att känna sig orolig under dessa omständigheter. Genom att acceptera dessa känslor kan vi börja arbeta med dem på ett konstruktivt sätt.
För barn kan separationer vara särskilt svåra. Ett sätt att hjälpa dem är att införa rutiner och förutsägbarhet i deras vardag, vilket kan skapa en känsla av trygghet. Korta och lugna avsked, följt av snabba återföreningar, kan också vara effektiva. Det lär barnen att separationer är temporära och att deras föräldrar eller vårdnadshavare kommer tillbaka.
För vuxna är kommunikation nyckeln till att hantera separation och förändring. Det är viktigt att dela känslor och tankar med vänner eller en partner. Det kan även vara till hjälp att överväga terapi eller rådgivning, särskilt om ångesten har en märkbar påverkan på den dagliga funktionen. Att prata med en professionell kan ge nya perspektiv och copingstrategier.
Husdjur, precis som människor, kan uppleva ångest vid separation. Ett sätt att hjälpa dem är att gradvis träna dem att vara ensamma. Börja med korta perioder och öka sedan tiden gradvis. Se också till att de har tillräckligt med stimulans och aktivitet för att hålla sig sysselsatta och lyckliga.
I vissa fall, särskilt när situationen är mer allvarlig, kan det vara lämpligt att söka professionell hjälp från en psykolog eller terapeut. Detta gäller både för människor och djur. Om du känner att du eller ditt husdjur har svårt att hantera dessa situationer på egen hand, tveka inte att kontakta en specialist.
Fyll i dina uppgifter och välj en terapeut och en tid som passar dig.
Att hantera separationsångest är en process som ofta kräver tålamod och förståelse. Att söka hjälp från en av våra terapeuter eller psykologer är ett viktigt steg för både den som upplever ångesten och deras närstående.
Separationsångest är en utmaning, men det är viktigt att komma ihåg att det finns hopp och möjligheter till förändring. Genom rätt stöd, strategier och förståelse kan individer och deras nära lära sig att hantera ångesten och leva ett fullare och rikare liv.
Om du känner igen dig i dessa beskrivningar och behöver stöd, tveka inte att kontakta oss. Vårt team av kvalificerade psykologer och terapeuter är här för att hjälpa dig på din resa mot återhämtning.
Att förhindra och hantera separationsångest kräver både omedelbara och långsiktiga strategier. Det är viktigt att förstå att förebyggande åtgärder kan spela en stor roll i att minska risken för allvarlig ångest.
Separationsångest är en komplex och mångdimensionell utmaning, men med rätt verktyg och stöd är det möjligt att övervinna den. Vare sig det gäller barn, vuxna, eller husdjur, är nyckeln till framgång att förstå ångesten, arbeta igenom den, och söka stöd när det behövs.
Om du eller någon du känner kämpar med separationsångest, är det viktigt att komma ihåg att ni inte är ensamma. Vår tjänst erbjuder kontakt med psykologer och terapeuter som är redo att göra det svåra lättare.
Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.
Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.
Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.
Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.
Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.
Självmedkänsla är förmågan att vara vänlig och förstående mot sig själv, särskilt under svåra tider. Det innebär att behandla sig själv med samma omsorg och förståelse som man skulle behandla en god vän och innefattar tre huvudkomponenter: självvänlighet, mänsklighetens gemenskap, och mindfulness. Dessa aspekter hjälper individer att erkänna sina fel och brister utan att vara för hård mot sig själv.
Behandling av separationsångest kan variera beroende på person och svårighetsgrad. Vanliga metoder inkluderar terapi, såsom kognitiv beteendeterapi, som hjälper individen att hantera och förstå sina känslor. Även avslappningstekniker, regelbunden motion, och att upprätthålla en hälsosam rutin kan vara fördelaktiga.
Hos barn kan separationsångest visa sig genom gråt, ilska, eller klängighet när de skiljs från föräldrar eller vårdnadshavare. Barn kan också uttrycka oro för att något ska hända deras föräldrar när de inte är närvarande. Det är normalt i vissa utvecklingsfaser, men om det blir överdrivet eller varar längre än vanligt kan det vara ett tecken på separationsångest.
Separationsångest kan börja visa sig hos spädbarn runt 6-7 månaders ålder. Det är en del av normal utveckling där barnet börjar förstå och känna igen sina föräldrar och vårdnadshavare. Denna ångest tenderar att toppa runt 12-18 månaders ålder och avtar vanligtvis när barnet blir äldre.
Separationsångest är vanligast hos barn, särskilt i åldrarna 6 månader till 3 år, då de börjar förstå och reagera på separation från sina föräldrar eller vårdnadshavare. Vuxna kan dock också uppleva separationsångest, ofta utlöst av stora livsförändringar, relationssvårigheter eller andra stressfaktorer.
Ja, husdjur, särskilt hundar, kan uppleva separationsångest. Detta kan visa sig genom destruktivt beteende, ylande eller skällande, och allmän orolighet när de lämnas ensamma. Det är viktigt att tillämpa gradvis vänjning och ibland professionell beteendeträning för att hjälpa dem hantera ångesten.
Både genetiska och miljömässiga faktorer kan bidra till utvecklingen av separationsångest. Barn till föräldrar med ångeststörningar kan vara mer benägna att utveckla ångestsjukdomar, inklusive separationsångest. Miljöfaktorer såsom stress i hemmet, överbeskyddande föräldrar eller tidig separation från föräldrar kan också öka risken.
Föräldrar kan hjälpa genom att skapa en trygg och förutsägbar miljö. Det är bra att öva korta separationer och gradvis öka tiden barnet tillbringar borta från föräldern. Positiv förstärkning och lugnande rutiner vid avsked kan också vara till hjälp. I svåra fall kan samråd med en barnpsykolog vara nödvändigt.
Obehandlad separationsångest kan leda till långsiktiga problem, såsom kronisk ångest, relationsproblem och svårigheter med emotionell reglering. Därför är det viktigt att söka professionell hjälp om separationsångesten verkar vara långvarig eller påverkar personens dagliga liv allvarligt.
Ja, obehandlad separationsångest kan öka risken för andra psykiska hälsoproblem såsom depression, paniksyndrom och andra ångestsjukdomar. Det är därför viktigt att söka tidig hjälp och stöd för att hantera symtomen effektivt.
Med rätt behandling och stöd kan de flesta människor hantera och minska sina symtom på separationsångest. Komplett “bot” kan variera från person till person, men många lär sig framgångsrika strategier för att hantera sin ångest och leva ett fullt och hälsosamt liv.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ofta effektiv för behandling av separationsångest. KBT hjälper individer att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden som bidrar till deras ångest. För barn kan spelbaserad terapi och familjeterapi också vara fördelaktiga.
Lärare och skolpersonal kan stödja barn med separationsångest genom att skapa en förutsägbar och trygg skolmiljö. Uppmuntran, tålamod och att hjälpa barnet att utveckla självständighet och sociala färdigheter är viktigt. Samarbeta med föräldrar och skolpsykologer för att skapa en enhetlig hanteringsstrategi.
Medan mild separationsångest är en normal del av utvecklingen, särskilt hos små barn, blir det en ångestsjukdom när det orsakar betydande stress eller störningar i den dagliga funktionen. Om ångesten är intensiv, varar längre än vad som är typiskt för barnets ålder eller hindrar normala aktiviteter, kan det vara en ångestsjukdom.
Ja, kulturella normer och uppfostringsmetoder kan påverka hur separationsångest upplevs och hanteras. Vissa kulturer främjar tidig självständighet, medan andra betonar nära familjeband, vilket kan påverka barnets reaktioner på separation. Det är viktigt att förstå och respektera dessa kulturella skillnader när man hanterar separationsångest.
Ja, att skapa en konsekvent och förutsägbar daglig rutin kan hjälpa till att minska ångesten kring separation. Rutiner ger en känsla av säkerhet och förutsägbarhet, vilket kan vara särskilt tröstande för barn och vuxna som upplever separationsångest.
För äldre barn som upplever återkommande separationsångest är det viktigt att uppmuntra till självständighet samtidigt som man erbjuder stöd och förståelse. Kommunikation, att uppmuntra till sociala aktiviteter, och att gradvis exponera barnet för situationer som orsakar ångest kan vara hjälpsamt. Professionell vägledning kan också övervägas.
Ja, separationsångest kan påverka ett barns skolprestationer. Ångest kan leda till koncentrationsproblem, frånvaro från skolan och svårigheter att delta i skolaktiviteter. Stöd från föräldrar, lärare och skolpsykologer är avgörande för att hjälpa dessa barn att lyckas i skolan.
För vuxna som upplever separationsångest är det viktigt att arbeta med att identifiera och hantera de underliggande orsakerna till ångesten. Att söka professionell hjälp, utveckla hälsosamma coping-strategier som mindfulness och avslappningstekniker, och att upprätthålla starka sociala nätverk kan vara effektiva sätt att hantera ångesten.
Ja, större livshändelser som flytt eller skilsmässa kan utlösa eller förvärra separationsångest hos både barn och vuxna. Sådana händelser kan rubba känslan av säkerhet och förutsägbarhet, vilket gör det viktigt att söka stöd och hantera förändringarna på ett hälsosamt sätt.
Det är ganska vanligt att föräldrar upplever en viss ångest när deras barn börjar i skolan, särskilt om det är första barnet eller om barnet har haft tidigare separationsångest. Att prata om dessa känslor och förbereda sig och barnet för denna övergång kan hjälpa till att lindra ångesten.
För att stärka ett barns självförtroende, uppmuntra självständighet genom små steg och ge positiv förstärkning. Aktiviteter som bygger på barnets intressen och styrkor kan också vara hjälpsamma. Att vara en stabil och stödjande närvaro är också viktigt för att ge barnet trygghet.
Hantering av separationsångest hos tonåringar kräver en balans mellan stöd och att ge utrymme för självständighet. Uppmuntra öppen kommunikation, lyssna på deras bekymmer och involvera dem i att hitta lösningar. I vissa fall kan det vara lämpligt att söka professionell hjälp.
Ja, regelbunden fysisk aktivitet och motion har visat sig vara effektiva för att minska symtom på ångest och förbättra det allmänna välbefinnandet. Motion frigör endorfiner, som är naturliga humörhöjare, och kan bidra till att minska stress och förbättra sömnkvaliteten.
Separationsångest kan vara en utmaning både för den som upplever den och deras nära och kära. Här är en steg-för-steg-guide som kan hjälpa dig att inleda processen för att hantera och övervinna separationsångest.
Första steget är att förstå vad separationsångest är. Det handlar om en djup oro och rädsla för att skiljas från personer eller platser som ger trygghet. Denna ångest är normal hos barn, men kan även påverka vuxna.
Nästa steg är att identifiera vilka specifika situationer eller personer som utlöser ångesten. Det kan vara avsked från en partner, barn, eller en plats. Förståelse av dessa triggers är nyckeln till att hantera ångesten.
Därefter, överväg att söka professionell hjälp. Psykologer och terapeuter kan ge stöd och verktyg för att hantera ångesten. Vår tjänst erbjuder kontakt med kvalificerade terapeuter både online och på plats.
Fjärde steget innebär att utveckla självhjälpsstrategier. Detta kan inkludera avslappningstekniker, mindfulness, och positiva affirmationer. Dagboksskrivning kan också vara ett effektivt sätt att hantera känslor och tankar.
Dessutom, bygg upp ett stödjande nätverk. Prata med familj, vänner eller andra som gått igenom liknande erfarenheter. Att veta att du inte är ensam kan vara en stor tröst.
Sist men inte minst, ta små steg. Börja med korta perioder av separation och öka gradvis tiden. Detta kan hjälpa dig att successivt bli bekväm med separationen.
Att hantera separationsångest är en process som kräver tid och tålamod. Kom ihåg att professionell hjälp är tillgänglig och kan vara en värdefull resurs i din resa. Kom också ihåg att du inte är ensam och att det finns många som förstår och kan stötta dig genom denna utmaning.
Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.
Margaretha