Hem / Lavendla Terapi / Beroende / Drogmissbruk

Har du eller någon du känner problem med droger? Sök hjälp om du eller någon närstående har det så. Drogberoende är ett allvarligt problem men det finns stöd och hjälp att få.

Vad är drogmissbruk?

Missbruk och beroende av droger är ett allvarligt samhällsproblem och en sjukdom som kan drabba vem som helst, oavsett bakgrund eller ålder. Enligt Folkhälsomyndigheten använder cirka 8% av befolkningen droger någon gång under året. Missbruket kan börja som en tillfällig flykt från vardagen men kan snabbt utvecklas till ett destruktivt beroende. Att förstå symtomen, de fysiska tecknen och var man kan hitta hjälp är avgörande för att hjälpa både sig själv och andra.

Tecken och symtom på drogmissbruk

Drogmissbruk visar sig ofta i både fysiska och psykiska förändringar. Här är några vanliga tecken att vara uppmärksam på:

  • Fysiska symtom: Plötslig viktminskning, röda eller glansiga ögon, ovanliga blåmärken eller märken på huden, och förändrad hygien.
  • Psykiska symtom: Förändrat humör, nedstämdhet, irritation eller överdriven eufori.
  • Beteendeförändringar: Låg motivation, skol- eller arbetsfrånvaro, minskat intresse för tidigare aktiviteter och social isolering.

Det innebär en fysisk och psykologisk beroendeprocess där kroppen blir van vid drogkonsumtion och man upplever abstinenssymptom när man inte använder. Att känna igen dessa symtom kan vara det första steget mot att bryta ett destruktivt mönster. Det är ett tillstånd som går att behandla men det kan kräva en mer omfattande behandling beroende på svårighetsgraden av beroendet.

Vem blir drogmissbrukare?

Drogmissbruk kan drabba vem som helst, men vissa faktorer ökar risken. Missbruk är inte en moralisk svaghet eller en fråga om brist på viljestyrka – det är en komplex kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Här tittar vi närmare på vilka som kan löpa högre risk att utveckla ett drogmissbruk och varför. Även om vissa är mer sårbara baserat på dessa faktorer är ingen helt immun.

Riskfaktorer för drogmissbruk

Det finns flera faktorer som kan påverka risken för att någon utvecklar ett drogmissbruk:

1. Genetik och biologi

  • Personer med en familjehistoria av missbruk löper högre risk.
  • Vissa individer kan vara genetiskt mer känsliga för beroendeframkallande substanser.
  • Neurokemiska obalanser i hjärnan, som dopaminbrist, kan göra att man söker substanser som ger en känsla av välbefinnande.

2. Psykisk hälsa

Personer med psykiska sjukdomar som depression, ångest eller ADHD löper en större risk att använda droger för att självmedicinera. Låg självkänsla samt tidigare trauman kan också spela en avgörande roll.

3. Miljö och uppväxt

  • En otrygg eller instabil hemmiljö, särskilt under barndomen, ökar risken. Skam och skuld kan vara bidragande känslor.
  • Tillgång till droger i hemmet eller i det sociala nätverket.
  • Grupptryck och en kultur där droganvändning är normaliserad.

4. Ålder och exponering

Ju tidigare en person börjar experimentera med droger, desto större är risken för att utveckla ett beroende. Detta beror på att hjärnan är mer formbar och sårbar under ungdomsåren.

5. Livssituation och stress

Höga nivåer av stress, som ekonomiska problem, arbetslöshet eller relationssvårigheter, kan öka risken. Ensamhet och social isolering kan leda till att man söker tröst i substanser.

Finns det skyddande faktorer?

Samtidigt som det finns riskfaktorer finns det också skyddande faktorer som minskar sannolikheten för missbruk:

  • En stabil familjesituation och nära relationer.
  • Positivt socialt stöd från vänner och samhälle.
  • Att ha sunda hanteringsstrategier för stress och motgångar.
  • En trygg skolmiljö och tillgång till fritidsaktiviteter.

Det är viktigt att komma ihåg att drogmissbruk är en sjukdom, inte ett val. Därför är det avgörande att se personer med missbruk som individer i behov av stöd, inte skuld eller skam.

Mitt bästa råd till dig är att inte vara rädd för förändring och lita på dig själv. Du har svaren inom dig.

Ellen Lindgren, leg. psykolog

Möt våra terapeuter

Behandling och hjälp vid drogmissbruk

Att ta sig ur ett drogmissbruk är möjligt med rätt stöd. En av de mest effektiva metoderna är kognitiv beteendeterapi (KBT), som fokuserar på att identifiera och förändra de tankemönster och beteenden som driver missbruket. Andra metoder enligt Socialstyrelsen är Community Reinforcement Approach (CRA), 12-stegsbehandling, MATRIX-programmet, psykodynamisk terapi och förstärkningsmetod (contingency management).

Hur fungerar KBT vid missbruk?

KBT innebär att man arbetar med olika verktyg och strategier för att arbeta med individens tankar, känslor och beteenden. Det är en aktiv terapiform, vilket innebär att klienten får öva på nya färdigheter utanför terapirummet.

1. Bedömning och målformulering

Behandlingen börjar med en noggrann bedömning av individens situation:

  • Vilka substanser används, hur ofta och i vilka situationer?
  • Finns det bakomliggande orsaker, som trauma, ångest eller depression?
  • Hur påverkar missbruket vardagen, relationer och arbete?

Tillsammans med terapeuten sätts sedan tydliga mål, som exempelvis att minska eller helt sluta med droger.

2. Identifiera triggers och tankemönster

Ett viktigt steg är att kartlägga de situationer, känslor och tankar som triggar droganvändning. Vanliga triggers kan vara:

  • Stress eller ångest: Substanser används som en “snabb lösning” för att dämpa negativa känslor.
  • Sociala situationer: Grupptryck eller vanor kopplade till specifika miljöer.
  • Specifika tankemönster: “Jag klarar inte det här utan droger” eller “en gång till gör ingen skillnad”.

Terapeuten hjälper klienten att bli medveten om dessa mönster och hur de påverkar beteendet.

3. Utveckla alternativa strategier

När triggers och tankemönster är identifierade, arbetar man med att skapa nya, hälsosamma sätt att hantera dem. Exempel på strategier:

  • Stresshantering: Övningar som andningstekniker, mindfulness eller fysisk aktivitet.
  • Kognitiv omstrukturering: Lär sig att ifrågasätta negativa tankar och ersätta dem med realistiska och konstruktiva tankar.
  • Färdigheter för att säga nej: Rollspel och träning i att hantera situationer där droger erbjuds.

4. Förebygga återfall

Ett centralt fokus inom KBT är att förebygga återfall, eftersom missbruk ofta innebär perioder av både framsteg och bakslag.

  • Skapa en återfallsplan: Identifiera högriskmiljöer och ha strategier redo för att hantera dessa.
  • Lära sig av bakslag: Om återfall sker, ses detta som en möjlighet att analysera vad som hände och hur det kan undvikas i framtiden.
  • Bygga ett stödnätverk: Inkludera viktiga personer i klientens liv för att skapa en stabil och stödjande miljö.

5. Fokus på långsiktig förändring

Behandlingen avslutas med att förstärka de nya vanorna och strategierna. Detta sker genom att:

  • Uppmuntra klienten att sätta långsiktiga mål för livet utan droger.
  • Regelbundet utvärdera framsteg och justera strategier vid behov.
  • Förbereda klienten på att hantera framtida utmaningar.

Hur lång tid tar behandlingen?

En behandling med KBT kan pågå under flera månader, beroende på graden av missbruk och individens behov. Typiskt varar behandlingen mellan 10 och 20 sessioner, med regelbundna uppföljningar efteråt.

Varför är KBT effektiv vid drogmissbruk?

  • Den är evidensbaserad och har visat goda resultat i forskning.
  • Terapin är praktiskt inriktad och anpassad till individens specifika behov.
  • Den stärker individens självkännedom och egen förmåga att hantera sitt liv.

Att våga söka hjälp

Om du eller någon du känner lider av drogmissbruk är det viktigt att veta att det finns hjälp att få. Du kan vända dig till vården för en bedömning och få remiss till rätt stöd, exempelvis Beroendemottagningar.


Boka ett första samtal idag

Fyll i dina uppgifter och välj en terapeut och en tid som passar dig.

Anna är en av våra terapeuter du är välkommen att boka tid hos.

Vad kan man göra som anhörig till någon med drogproblem?

Vid drogberoende drabbas familjemedlemmar också ofta. Det finns stöd för anhöriga och barn till de som har ett beroende och Socialtjänsten kan i dessa fall hjälpa till. Kontakta din kommun för att se vad det finns för stöd där du bor.

Kom ihåg att den närstående måste vilja söka hjälp och förändras själv. Du kan erbjuda stöd och resurser, men det slutliga ansvaret för att bli drogfri ligger hos personen med drogproblemet. Att ta hand om din egen psykiska och emotionella hälsa är också avgörande i denna process.

Från samtal till förståelse och förändring

Samtalsterapi är ofta det första steget i sökandet efter hjälp. Genom att arbeta med en psykolog eller terapeut kan du börja förstå dina symptom och utlösande faktorer, vilket är avgörande för långsiktig förändring.

När professionell hjälp är oundviklig

Om du upplever tecken på missbruk eller beroende som påverkar ditt liv är det av största vikt att du söker professionell hjälp. Det är aldrig för sent att bryta sig fri från missbruk eller beroende. Så om du eller någon du älskar kämpar med dessa frågor, tveka inte att söka professionell hjälp.


Vi hjälper dig där du är

Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.

Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.

Möt oss fysiskt eller digitalt

Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.

Välj terapeut på hemsidan

Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.

Få verktygen du behöver

Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.


12 vanliga frågor och svar om drogberoende

Vad är drogberoende?

Drogberoende, även känt som narkomani, är en sjukdom som kännetecknas av en stark längtan eller ett tvångsmässigt behov av att konsumera droger trots negativa fysiska, sociala och ekonomiska konsekvenser. Det betraktas som en hjärnsjukdom eftersom det påverkar hjärnans belöningssystem och beslutsfattande.

Hur vanligt är användning av droger?

Enligt Folkhälsomyndigheten använder cirka 8% av befolkningen droger någon gång under året.

Vem blir drogmissbrukare?

Drogmissbruk kan drabba vem som helst, men vissa faktorer ökar risken. Missbruk är inte en moralisk svaghet eller en fråga om brist på viljestyrka – det är en komplex kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Vilka är riskerna med drogberoende?

Drogkonsumtionen kan leda till konsekvenser på områden som arbete, relationer och livskvalitet i stort. Det finns också en ökad risk för dödlighet bland personer som använder narkotika.

Vad är symptomen och tecken på drogberoende?

Drogberoende kännetecknas av en rad symtom, vilket inkluderar ett starkt och överväldigande begär efter droger, svårigheter att stoppa eller kontrollera mängden droger som konsumeras, och en utvecklad tolerans som kräver större mängder droger för att uppnå samma effekter.

Vilka behandlingsalternativ finns?

Enligt Socialstyrelsen är Kognitiv beteendeterapi (KBT), Community Reinforcement Approach (CRA), 12-stegsbehandling, MATRIX-programmet, psykodynamisk terapi och förstärkningsmetod (contingency management) olika metoder för behandling men de är olika effektiva.

Hur går en behandling med kbt vid drogberoende till?

Kognitiv beteendeterapi (KBT) innebär att man gör en bedömning, arbetar med mål, triggers och tankemönster, alternativa strategier, återfallsprevention och långsiktig framgång. Man får hemuppgifter att arbeta med mellan träffarna.

Hur lång tid tar det att bli fri från drogberoende?

Det varierar från person till person. Vissa kan behöva några månader medan andra kan behöva år av kontinuerlig vård. Det går att bli fri från beroende av droger.

Är återfall vanligt?

Ja, återfall är en del av återhämtningsprocessen för många. Det viktigaste är att inte ge upp. Om man återfallit är det viktigt att söka hjälp så fort det går för att komma tillbaka på rätt spår.

Är drogberoende vanligare bland män eller kvinnor?

Drogberoende är vanligare hos män, men det förekommer också bland kvinnor.

Hur viktigt är stödsystemet runt en person med beroende?

Ett stödsystem är oftast avgörande för en framgångsrik återhämtning. Det inkluderar inte bara professionell hjälp som terapeuter och läkare, utan även familj och vänner som ger emotionellt och praktiskt stöd. Ett bra stödsystem kan bidra till att minska risken för återfall och hjälpa den drabbade att upprätthålla en sundare livsstil.

Vart kan jag vända mig om jag eller någon jag känner har ett drogberoende?

Om du eller någon du känner har problem med droger kan man vända sig till sin vårdcentral eller direkt till en beroendemottagning. Man kan också kontakta kommunen och Socialtjänsten om man vill få hjälp med att åka till ett behandlingshem. Det finns många möjligheter att bli fri från drogberoende!

Beroendebehandlingens steg till ökad livskvalitet

Behandlingen för drogberoende är mångfacetterad och anpassas efter individen, med målet att hjälpa den drabbade att upphöra med drogerna, hantera abstinenssymptom och undvika återfall. Här är de huvudsakliga komponenterna i en behandlingsplan för drogberoende:

  1. Medicinskt övervakad avgiftning: Detta är ofta det första steget för de med svårare problem, där kroppen rensas från substanser under säkra förhållanden med medicinsk övervakning. Det hjälper till att hantera abstinenssymptomen som kan vara svåra eller till och med livshotande.
  2. Läkemedelsbehandling: För att minska suget efter droger, hantera abstinenssymptom och förebygga återfall kan läkare förskriva mediciner. Dessa behandlingar sker främst via Regionens Beroendemottagning, och kan exempelvis innebära hjälp med metadon för opiatberoende.
  3. Psykoterapi: Terapiformer som kognitiv beteendeterapi (KBT) är effektiva för att behandla beroende. De hjälper individer att identifiera och ändra beteenden och tankemönster som bidrar till deras missbruk, samt att utveckla copingstrategier för att hantera triggers och stress.
  4. Stödgrupper och gemenskap: Delta i 12-stegsgrupper som Anonyma Narkomaner (NA) kan erbjuda socialt och emotionellt stöd genom gemenskap med andra som delar liknande erfarenheter och utmaningar.
  5. Utbildning och självhjälpsstrategier: Att lära sig om drogberoendets natur och hur man hanterar det på lång sikt är avgörande. Självhjälpsmaterial och verktyg kan erbjuda ytterligare stöd.
  6. Eftervård och uppföljning: Långsiktig uppföljning med sjukvårdspersonal och kontinuerligt deltagande i stödgrupper eller terapi kan hjälpa till att upprätthålla nykterhet och förebygga återfall.
  7. Livsstil och komplementära terapier: För vissa kan tekniker som mindfulness, yoga och akupunktur erbjuda ytterligare stöd i återhämtningsprocessen genom att minska stress och förbättra det allmänna välbefinnandet. Det är också viktigt att hitta ett meningsfullt liv som nykter.

Behandlingsplanen bör vara flexibel och kunna anpassas efter individens förändrade behov genom återhämtningsprocessen. Ett starkt stödnätverk, bestående av familj, vänner och vårdgivare, spelar en viktig roll i att uppnå och upprätthålla drogfrihet. Att erkänna behovet av hjälp och aktivt söka behandling är avgörande steg mot återhämtning.

Så tycker våra kunder

Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.

Margaretha

ellen lindgren leg. psykolog

Skrivet av Ellen Lindgren

Ellen är leg. psykolog och har erfarenhet främst inom kliniskt psykologi där hon arbetat med olika tillstånd som stress, ångest, depression, sömnproblem, kriser och trauma inom primärvård och psykiatri. Hon har också arbetat med forskning när hon studerat i USA och med affektiv sjukdom och sömnproblem vid Karolinska Institutet.