Hem / Terapi / Känslor / Förlossningsrädsla

Förlossningsrädsla

Att vänta barn kan väcka glädje, förväntan – men också oro. Förlossningsrädsla är ett vanligt fenomen som drabbar många gravida, oavsett om det är första barnet eller inte. För vissa är det en mild oro som går att hantera med information och stöd, medan det för andra blir en stark ångest som påverkar vardagen, sömnen och relationerna. Det går att få hjälp med.

Vad är förlossningsrädsla?

Förlossningsrädsla är en psykologisk reaktion som handlar om rädsla inför att föda barn. Den kan vara kopplad till rädsla för smärta, förlust av kontroll, komplikationer, skador på barnet, sin egen hälsa eller tidigare negativa erfarenheter. Enligt studier uppger 14% av alla gravida kvinnor att de upplever klinisk signifikant förlossningsrädsla.

Rädslan kan yttra sig på olika sätt:

  • Ångest inför besök på MVC
  • Undvikande av att prata om förlossningen
  • Sömnsvårigheter eller panikkänslor
  • Nedstämdhet eller känsla av maktlöshet
  • Stark önskan om kejsarsnitt trots medicinsk låg risk

Det är viktigt att veta att förlossningsrädsla inte är ovanligt, och att det finns hjälp att få.

Vad orsakar förlossningsrädsla?

Orsakerna till förlossningsrädsla kan mellan individer men några faktorer som är vanliga är:

  • Tidigare trauma (förlossning, övergrepp, medicinska ingrepp)
  • Negativa berättelser från andra
  • Rädsla för att tappa kontroll
  • Brist på information
  • Dåliga erfarenheter av vården
  • Oro för barnets liv och hälsa
  • Kroppslig sårbarhet och existentiell oro

Det är inte ovanligt att rädslan inte bara gäller själva födandet – utan även tiden efter. Att bli mamma, känna ansvar och tappa kontroll kan kännas överväldigande.

Sekundär förlossningsrädsla

För den som redan fött barn och tidigare haft en traumatisk upplevelse, kan det handla om sekundär förlossningsrädsla. Den uppstår efter en tidigare förlossning där kvinnan känt sig överkörd, rädd, otrygg eller upplevt komplikationer.

Till skillnad från primär rädsla (som finns inför första barnet) grundar sig sekundär förlossningsrädsla i faktiska erfarenheter. Kvinnor beskriver ofta känslor av:

  • Att ha tappat kontrollen
  • Att inte blivit lyssnade på av vårdpersonal
  • Smärta eller panik som var mer intensiv än förväntat
  • Fysiska komplikationer som påverkat kropp eller hälsa
  • Svår start på föräldraskapet

Här är det extra viktigt att bli lyssnad på och tagen på allvar inför en ny förlossning.

Jag trodde du bara skulle fråga; hur känns det? hela tiden men inte lyssna till vad jag sa. Vårt samtal var inte alls så. Det här var ju jättebra!”, sa en klient nyligen.

Klientens ord om Kerstin, Dipl. Psykosyntes- och Parterapeut

Förlossningsrädsla med andra barnet

Att ha förlossningsrädsla inför andra barnet är vanligt – särskilt om första förlossningen varit traumatisk. Många beskriver det som en känsla av dubbelt ansvar: rädslan för att själv drabbas av komplikationer samtidigt som man har ett barn hemma som behöver en.

En del kvinnor känner skuld för att de inte ”borde” vara rädda – de har ju redan fött barn. Men det är viktigt att validera känslorna. En tidigare svår upplevelse kan sätta djupa spår, och du kan känna rädsla, oavsett hur många barn du har fött. Det går också att få hjälp och stöd för att få en bättre upplevelse.

Förlossningsrädsla och familjeliv

Rädslan påverkar inte bara den gravida – den spiller ofta över på hela familjen. Partnern kan känna sig maktlös eller osäker på hur hen ska stötta. Oro och stress kan påverka relationen negativt, särskilt om det är svårt att prata öppet om känslorna. Man kan då gå i samtal tillsammans vid behov.


Boka ett första samtal idag

Anna är en av våra terapeuter du är välkommen att boka tid hos.

När rädsla leder till önskan om kejsarsnitt

Många som lider av förlossningsrädsla uttrycker en stark önskan om att få föda med planerat kejsarsnitt. För vissa känns det som det enda sättet att kunna hantera situationen. Det är viktigt att prata igenom sina tankar om man har tankar på kejsarsnitt.

Förlossningsrädsla kejsarsnitt – vanligt men inte alltid lösningen

Ett planerat kejsarsnitt vid förlossningsrädsla är en möjlighet som kan erbjudas i vissa fall, särskilt när rädslan är stark och långvarig. Men det är inte en lösning som erbjuds slentrianmässigt. Målet är att du ska känna dig trygg – oavsett om det innebär en vaginal förlossning med extra stöd eller ett kejsarsnitt.

Ett kejsarsnitt är ett större kirurgiskt ingrepp som innebär längre återhämtning och andra typer av risker. Därför försöker vården ofta hitta alternativ först:

  • Samtal med barnmorska, kurator eller psykolog
  • Att skapa en tydlig förlossningsplan
  • Förlossningsförberedande kurser
  • Att besöka förlossningen i förväg
  • Trygg kontakt med andra vårdgivare (exempelvis Aurora-team)

Hur kan man hantera förlossningsrädsla?

Det viktigaste är att du inte är ensam och att det finns hjälp att få. Det kan vara hjälpsamt att läsa Gudrun Abascals “Att föda” och Susanna Helis “Föda utan rädsla”. Många regioner har även särskilda team (ex. Aurora eller liknande) som arbetar med att stötta de gravida som har stark förlossningsrädsla.

Några sätt att hantera förlossningsrädsla:

  • Prata om din rädsla – med partner, barnmorska eller terapeut.
  • Skriv ner dina tankar – vad skrämmer dig mest? Vilka situationer vill du undvika?
  • Skapa en förlossningsplan – det ger dig känsla av kontroll.
  • Gå en förlossningskurs – kunskap kan minska oro.
  • Visualisera positiva scenarier – även om det inte blir exakt så.
  • Följ din magkänsla – du har rätt att bli tagen på allvar.

Att känna rädsla är inte ett tecken på svaghet. Det är en fullt begriplig reaktion på något stort, fysiskt utmanande och känslomässigt omvälvande.

Vårdens ansvar vid förlossningsrädsla

Sjukvården har ett ansvar att identifiera, lyssna och bemöta förlossningsrädsla med empati. Det bör finnas rutiner för:

  • Tidig kartläggning av oro
  • Samtal hos barnmorska, kurator eller psykolog
  • Erbjudande om att få träffa team med förlossningskompetens
  • Diskutera olika alternativ för smärtlindring och förlossningssätt
  • Att kvinnan ska känna sig delaktig och sedd

Förlossningsrädsla är inte ovanligt – det är mänskligt

Att bära på förlossningsrädsla innebär inte att du kommer misslyckas eller att du inte är redo att bli förälder. Det betyder bara att du är medveten om vad som är viktigt för dig.

Om du tar din rädsla på allvar, får rätt stöd och vågar prata om det, finns goda möjligheter att din upplevelse blir hanterbar – eller till och med stärkande. Om du har förlossningsrädsla så är det bra att söka mer stöd.


Vi hjälper dig där du är

Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.

Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.

Möt oss fysiskt eller digitalt

Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.

Välj terapeut på hemsidan

Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.

Få verktygen du behöver

Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.


12 vanliga frågor och svar om förlossningsrädsla

Vad är förlossningsrädsla?

Förlossningsrädsla är en stark oro eller ångest inför att föda barn, ofta kopplad till rädsla för smärta, förlust av kontroll eller komplikationer under förlossningen.

Är förlossningsrädsla vanligt?

Ja, runt 14% av alla gravida kvinnor upplever svår förlossningsrädsla, och det är vanligare hos utlandsfödda.

Vad är sekundär förlossningsrädsla?

Det är en rädsla som uppstår efter en tidigare traumatisk förlossning. Den grundar sig i verkliga erfarenheter och påverkar ofta kvinnor som ska föda sitt andra eller tredje barn.

Kan man ha förlossningsrädsla inför andra barnet?

Ja, många upplever förlossningsrädsla även inför andra barnet, särskilt om den första förlossningen var svår eller traumatisk.

Hur påverkar förlossningsrädsla familjelivet?

Rädslan kan skapa oro, stress och känslor av skuld, både hos den gravida och partnern. Det kan också påverka kommunikationen och öka känslan av ensamhet.

Kan förlossningsrädsla vara skäl till planerat kejsarsnitt?

Ja, vid stark och dokumenterad förlossningsrädsla kan ett planerat kejsarsnitt erbjudas efter samtal med barnmorska, läkare och ibland Aurora-team.

Vad är planerat kejsarsnitt vid förlossningsrädsla?

Det innebär att ett kejsarsnitt planeras i förväg, ofta som ett sätt att skapa trygghet för den gravida som lider av svår förlossningsrädsla.

Vad orsakar förlossningsrädsla?

Vanliga orsaker är tidigare trauma, rädsla för smärta, bristande kontroll, negativa berättelser från andra eller dåliga erfarenheter av vården.

Hur kan man hantera förlossningsrädsla?

Genom att prata med barnmorska, skriva förlossningsplan, få samtalsstöd, gå på förlossningskurs och ta hjälp av professionella stödresurser.

Kan förlossningsrädsla påverka själva förlossningen?

Ja, rädsla kan öka spänning i kroppen, vilket kan påverka smärtupplevelsen och förlossningsförloppet negativt om det inte hanteras.

Är det normalt att känna skam över sin förlossningsrädsla?

Ja, men det är viktigt att förstå att rädslan är helt normal och bör tas på allvar – inte döljas. Du har rätt att känna det du känner och få stöd för det.

Vilken hjälp erbjuder vården vid förlossningsrädsla?

Samtal med barnmorska eller kurator, kontakt med specialistteam (som Aurora), möjlighet till förlossningsplan och extra stöd under graviditeten.

Så tycker våra kunder

Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.

Margaretha

ellen lindgren leg. psykolog

Skrivet av Ellen Lindgren

Ellen är leg. psykolog och arbetar med KBT, vid tillstånd som stress, ångest, depression, sömnproblem, kriser och trauma, med individer och par. Hon gör också neuropsykiatriska utredningar. Ellen har arbetat inom primärvård, psykiatri och forskning, bland annat vid Karolinska Institutet.