Möt oss fysiskt eller digitalt
Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.
Passiv aggressivitet kan uttrycka sig genom en indirekt kommunikation. Vill du ha stöd i att förstå eller hantera passiv aggressivitet – hos dig själv eller någon i din närhet? Våra terapeuter hjälper dig på vägen.
Vad innebär passiv aggressivitet?
Passiv aggressivitet är ett uttryck för ilska, motstånd eller ogillande – men istället för att visas öppet sker det på ett dolt, indirekt sätt. Den som är passivt aggressiv säger kanske ”det är lugnt” med ett leende, samtidigt som kroppsspråket, tonen eller beteendet signalerar något helt annat.
Många har hört uttrycket, men vad betyder passivt aggressiv egentligen? Kort sagt innebär det att en person inte uttrycker sina negativa känslor och behov rakt ut, utan använder subtila eller undvikande metoder – som tystnad, undvikande, förhalning eller sarkasm – för att visa sitt missnöje.
Jag trodde du bara skulle fråga; hur känns det? hela tiden men inte lyssna till vad jag sa. Vårt samtal var inte alls så. Det här var ju jättebra!”, sa en klient nyligen.
Klientens ord om Kerstin, Dipl. Psykosyntes- och Parterapeut
Möt våra terapeuter
En djupare förståelse av fenomenet
Passiv aggressivitet handlar ofta om en oförmåga eller ovilja att hantera konflikter öppet. Det kan bottna i rädsla för meningsskiljaktigheter, känslor av maktlöshet eller en uppväxtmiljö där direkta känslouttryck inte varit accepterade och behov inte blev mötta.
Ibland kan beteendet kopplas till personlighetssyndrom, där passivt aggressiv personlighetsstörning tidigare funnits som diagnos i äldre diagnosmanualer. Numera inkluderas dessa drag ofta under bredare kategorier, såsom narcissism.
Tecken på passiv aggressivitet
Här är vanliga tecken på att en person agerar passivt aggressivt:
- Upprepade ”glömda” åtaganden eller förhalningar.
- Sarkastiska eller syrliga kommentarer med ett leende.
- Undvikande av ögonkontakt, tystnad eller stonewalling.
- Indirekta uttryck för ilska, som att sucka högt eller himla med ögonen.
- Underminerande beteenden, som att ”råka” göra fel.
- Att ofta känna sig som ett offer eller tro att andra har dolda motiv.
Att känna igen dessa signaler tidigt kan hjälpa dig att bemöta passiv aggressivitet mer konstruktivt, särskilt i nära relationer eller på jobbet.
Vad är orsaken till passiv aggressivitet?
Det finns flera möjliga orsaker till att någon utvecklar ett passivt aggressivt sätt att hantera känslor:
- Barndomsupplevelser: En uppväxt där känslor inte fick uttryckas öppet och behov inte blev mötta kan leda till att ilska internaliseras och uttrycks dolt.
- Låg självkänsla: Den passivt aggressiva personen kan känna sig maktlös eller rädd för att uttrycka behov och gränser direkt.
- Rädsla för konflikt: Istället för att riskera öppen konflikt används indirekta uttryck för ilska.
- Narcissism och kontrollbehov: Personer med drag av narcissism kan använda passiv aggressivitet för att kontrollera andra utan att framstå som aggressiva.
Passiv aggressivitet – synonym och betydelse
Vanliga synonymer till passivt aggressiv är:
- Indirekt fientlig
- Sarkastisk i självförsvar
- Dold ilska
- Underminerande beteende
Att förstå vad passivt aggressiv betyder på djupet är en nyckel till att både identifiera det i andra och arbeta med det hos sig själv. Det handlar ofta om ouppfyllda behov och svårigheter att kommunicera.
Passivt aggressiv sambo eller partner
Att leva med en passivt aggressiv sambo kan vara frustrerande och emotionellt dränerande. Du kanske upplever att du blir straffad, men aldrig riktigt vet varför. Konflikterna blir aldrig uttalade, men du går ständigt runt med en känsla av kyla, distans eller skuld.
Vanliga exempel på passivt aggressivt beteende i relationer:
- Personen säger att allt är okej, men slutar prata.
- Undvikande av viktiga samtal genom att försvinna eller stänga av känslomässigt.
- ”Glömmer” saker som är viktiga för dig – födelsedagar, avtalade tider, etc.
- Använder sarkasm eller skämt för att kritisera dig.
Passivt aggressiv kollega – hur påverkar det arbetsmiljön?
En passivt aggressiv kollega kan skapa osäkerhet och irritation i ett helt team. Det kan handla om att sabotera andras arbete indirekt, vara sarkastisk på möten eller att ”glömma” att informera om viktiga saker.
Sådant beteende kan påverka kommunikationen, skapa misstro och förhindra ett öppet arbetsklimat. Kollegor känner ofta att de ”går på äggskal” runt personen. Här kan man behöva stöd för att förstå underliggande behov och känslor för att samarbeta på ett bättre sätt.
Gratis självtest för aggressionsproblem
Här kan du göra ett självtest på 5 min för att se om du har aggressionsproblem.
Passivt aggressiv betyder inte ”elak”
Det är viktigt att komma ihåg att passiv aggressivitet inte alltid är medveten eller illvillig. Många som agerar passivt aggressivt gör det för att de saknar verktyg för att hantera sina känslor och få sina behov mötta på ett sunt sätt. Det betyder inte att man ska acceptera beteendet, men förståelse kan vara ett första steg mot förändring – särskilt om personen själv vill sluta vara passivt aggressiv.
Hur bemöter man passiv aggressivitet?
Att hantera passiv aggressivitet innebär empati, tålamod och ibland gränser. Här är några strategier:
1. Observera det du upplever
Exempel: ”Jag märker att du säger att allt är okej, men det känns som att du är upprörd. Stämmer det?”
2. Undvik att göra situationen värre
Svara inte med samma mynt. Försök hålla ett lugnt och tydligt tonläge, även om du känner dig frustrerad. Man kan också ta en paus eller ta in en tredje person om det känns svårt att prata.
3. Sätt gränser
Var tydlig med vad du accepterar och inte. Om någon konsekvent undviker samtal eller agerar underminerande – säg ifrån genom att uttryck hur du känner, vad du behöver och vilka önskemål du har.
4. Erbjud ett bättre alternativ
Försök hitta gemensamma lösningar. Till exempel: ”Om du är irriterad eller besviken vill jag gärna att du berättar det, så vi kan lösa det tillsammans.”
5. Sök stöd om det påverkar dig
Att leva eller arbeta nära en person som har ett passivt aggressivt beteende under lång tid kan tära på den egna psykiska hälsan. Ibland behövs professionellt stöd för att hantera situationen.
Sluta vara passivt aggressiv – går det?
Det går att förändra beteenden genom att träna på att hantera känslor mer öppet och identifiera sina underliggande behov. Några steg kan vara:
- Öva på att känna igen egna känslor – som ilska, rädsla, skam, skuld och sorg.
- Sätt ord på känslan istället för att visa den dolt.
- Arbeta med assertiv kommunikation: att uttrycka behov tydligt och respektfullt.
- Utforska om det finns underliggande rädslor för konflikt eller avvisande.
- Terapi kan vara till hjälp, särskilt om beteendet är djupt rotat.
Passivt aggressivitet och psykisk hälsa
Långvarig passiv aggressivitet kan kopplas till psykisk ohälsa – både hos den som uttrycker beteendet och hos den som påverkas. Personen själv kan känna sig missförstådd, frustrerad eller maktlös. För omgivningen kan det leda till känslor av skuld, förvirring och stress. I vissa fall kan passiv aggressivitet vara ett uttryck för underliggande problem såsom:
När ska man söka professionell hjälp?
Om dina problem påverkar ditt dagliga liv eller relationer, är det viktigt att söka professionell hjälp. En psykolog kan erbjuda strategier för att hantera ilska och arbeta med underliggande orsaker.
Hur en psykolog kan hjälpa till
När det gäller aggressionsproblem kan en psykolog vara en värdefull resurs för att förstå och hantera dessa utmaningar på ett effektivt sätt. Genom individualiserade terapisessioner arbetar psykologen tillsammans med klienten för att utforska de underliggande orsakerna till aggressivt beteende, vilket ofta inkluderar att granska tidigare erfarenheter, nuvarande stressfaktorer och personliga triggers. Ett centralt fokus ligger på att utveckla självmedvetenhet och insikt, vilket är avgörande för att kunna hantera och förändra destruktiva beteendemönster.
Boka ett första samtal idag
Fyll i dina uppgifter och välj en terapeut och en tid som passar dig.
KBT för aggressionsproblem
En viktig metod som används är kognitiv beteendeterapi (KBT), då den hjälper individer att identifiera och omforma negativa tankemönster som bidrar till ilska och aggression. Genom KBT lär sig klienten att utmana och ändra irrationella tankar och övertygelser, vilket leder till mer positiva beteendeförändringar. Dessutom kan psykologen införliva andra terapeutiska strategier som mindfulness och avslappningstekniker, vilka är effektiva för att minska stress och öka emotionell kontroll.
Kommunikation och konflikthantering
Psykologer och terapeuter kan också arbeta med att förbättra kommunikationsfärdigheter och konflikthantering, vilket är särskilt värdefullt för individer som kämpar med aggressionsproblem. Att lära sig att uttrycka sina känslor och behov på ett hälsosamt och konstruktivt sätt.
Professionell vägledning
Sammanfattningsvis erbjuder psykologer och terapeuter ett brett utbud av verktyg och strategier för att hjälpa individer med aggressionsproblem. Deras expertis kan vägleda individer mot en mer fredlig och kontrollerad tillvaro, då de kan utrusta dem med de nödvändiga färdigheterna för att hantera ilska och aggression på ett hälsosamt sätt. Att söka hjälp från en psykolog eller terapeut är ett modigt och avgörande steg mot att återfå kontroll över sitt eget beteende och sitt liv.
Vi hjälper dig där du är
Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.
Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.
Välj terapeut på hemsidan
Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.
Få verktygen du behöver
Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.
12 vanliga frågor och svar om passiv aggressivitet
Vad är passiv aggressivitet?
Det är ett dolt sätt att uttrycka ilska, motstånd eller ogillande – ofta genom tystnad, sarkasm eller undvikande beteenden.
Vad är orsaken till passiv aggressivitet?
Det kan bero på låg självkänsla, rädsla för konflikt, barndomserfarenheter eller personlighetsdrag som dold narcissism.
Vad kan man göra mot aggressionsproblem?
För att hantera aggressionsproblem är det viktigt att först och främst söka professionell hjälp, som terapi eller rådgivning. Andra strategier inkluderar stresshanteringstekniker, mindfulness, och att utveckla effektiva kommunikationsfärdigheter. Fysisk aktivitet och hobbyer som främjar avkoppling kan också vara till hjälp.
Hur hanterar man en person med aggressionsproblem?
När man hanterar en person med aggressionsproblem är det viktigt att förbli lugn. Lyssna aktivt och visa förståelse för personens känslor. Sätt tydliga gränser och undvik att provocera eller eskalera situationen. Om situationen blir hotfull, prioritera din egen säkerhet och sök hjälp om nödvändigt.
Hur påverkar aggressionsproblem relationer?
Aggressionsproblem kan påverka relationer negativt, då de ofta leder till konflikter och missförstånd. Det kan göra det svårt att upprätthålla nära relationer och skapa en känsla av osäkerhet och rädsla hos nära och kära. Att arbeta med att hantera sin aggression är därför viktigt för att bevara och förbättra relationer.
Vilken roll spelar kommunikation i hantering av aggressionsproblem?
Effektiv kommunikation är central i hanteringen av aggressionsproblem. Det innebär att lära sig uttrycka sina känslor och behov på ett hälsosamt sätt, lyssna aktivt och visa empati. Genom att förbättra kommunikationsfärdigheter kan man förebygga missförstånd och minska frekvensen av aggressiva beteenden.
Vilka är vanliga tecken på passiv aggressivitet?
Exempelvis glömska, förhalning, sarkasm, undvikande av samtal, och kroppsspråk som inte stämmer med orden.
Är aggressionsproblem kopplade till andra psykiska hälsotillstånd?
Aggressionsproblem kan ibland vara kopplade till andra psykiska hälsotillstånd såsom depression, ångestsyndrom, PTSD, och vissa personlighetsstörningar. Det är viktigt att söka professionell hjälp för att fastställa om det finns en underliggande orsak till aggressionen och få en lämplig behandlingsplan.
Kan barn ha aggressionsproblem?
Ja, barn kan också uppleva aggressionsproblem. Det kan visa sig genom utbrott, trots, eller fysiskt aggressiva handlingar. Det är viktigt att söka hjälp för att förstå orsakerna bakom barnets beteende och lära dem hantera sina känslor på ett hälsosamt sätt.
Hur kan man skilja mellan normal ilska och ett aggressionsproblem?
Normal ilska är en naturlig och hälsosam emotionell reaktion på vissa situationer och tenderar att vara proportionerlig mot orsaken. Aggressionsproblem kännetecknas av en överdriven eller otillbörlig ilska som är svår att kontrollera, leder till destruktivt beteende, och påverkar personens liv negativt.
Hur jag få hjälp med passiv aggressivitet?
Om du eller någon du känner har passivt aggressiva beteenden så kan man gå i terapi för att få hjälp att kommunicera bättre. På Lavendla har vi psykologer och terapeuter som kan hjälpa.
Hantering av aggressionsproblem: En steg-för-steg guide
Att hantera aggressionsproblem är en utmaning som kräver tålamod och förståelse. Nedan följer en lista med steg som kan hjälpa dig att börja processen, antingen för att hantera dina egna aggressioner eller för att stödja någon annan.
1: Erkänn problemet
- Identifiera känslorna: Känna igen när du känner ilska eller aggression och vad som utlöser dessa känslor.
- Acceptans: Acceptera att det är normalt att känna ilska, men viktigt att hantera den på ett hälsosamt sätt.
2: Sök professionell hjälp
- Kontakta en terapeut: Överväg att prata med en psykolog eller terapeut som specialiserar sig på aggressionshantering.
- Nödsituationer: Om aggressionen leder till våld eller självskada, ring 112 omedelbart eller sök akut vård.
3: Utveckla självmedvetenhet
- Dagbokföring: Föra dagbok över situationer som utlöser aggression kan hjälpa dig att identifiera mönster.
- Självreflektion: Reflektera över dina reaktioner och vad som ligger bakom dem.
4: Lär dig hanteringstekniker
- Andningstekniker: Använda djupandning för att lugna ner dig i stunder av ilska.
- Avkopplingstekniker: Pröva tekniker som meditation eller yoga för att minska stressnivåerna.
5: Förbättra kommunikationen
- Uttrycka känslor och behov: Lär dig att uttrycka dina känslor och behov på ett konstruktivt sätt utan att bli aggressiv.
- Aktivt lyssnande: Lyssna på andra och försök förstå deras synvinkel.
6: Skapa en positiv miljö
- Stödjande nätverk: Omge dig med människor som stödjer din strävan att hantera aggression.
- Undvik triggers: Identifiera och hantera situationer som tenderar att utlösa din ilska.
7: Skapa en handlingsplan
- Mål och strategier: Sätt upp realistiska mål för att hantera dina känslor och utveckla strategier för att hantera utmanande situationer.
- Utvärdera och justera: Regelbundet utvärdera din framgång och justera din plan vid behov.
8: Fortsätt med självutveckling
- Långsiktiga mål: Fortsätt arbetet med att förstå och hantera dina aggressioner.
- Livsstilsförändringar: Göra hälsosamma livsstilsförändringar som kan minska stress och främja välmående.
Kom ihåg, ”vi gör det svåra lättare.” Att hantera aggressionsproblem är en resa, och det är okej att söka hjälp på vägen. Dessa steg är en början, och med rätt stöd och engagemang, är det möjligt att uppnå en mer balanserad och hälsosam hantering av känslor och behov.
Så tycker våra kunder
Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.
Margaretha
Mer läsning
