Hem / Lavendla Terapi / Känslor / Bekräftelsebehov

Vi behöver alla bli sedda, hörda och förstådda men när behovet av yttre bekräftelse blir så stort att det styr hur vi tänker, känner och agerar, kan det börja påverka självkänsla och relationer. Vad händer när detta behov blir överdrivet? Här går vi igenom vad bekräftelsebehov är och vad man kan göra åt det.

Vad är bekräftelsebehov?

Bekräftelsebehov är längtan efter att andra ska se, förstå och värdera oss. Det kan handla om komplimanger, likes, uppskattning, uppmärksamhet eller att få känna sig viktig i en annans ögon.

Ett visst bekräftelsebehov är helt normalt – särskilt i nära relationer. Men när det blir ett krav för att känna egenvärde talar man ibland om ett stort bekräftelsebehov, vilket kan skapa beroende, oro och självtvivel.

Bekräftelsebehov och diagnos – finns det ett samband?

Det är viktigt att förstå att bekräftelsebehov i sig inte är en diagnos. Men det kan förekomma som ett symtom eller personlighetsdrag inom olika psykologiska tillstånd, till exempel:

  • Låg självkänsla och osäker identitet
  • Emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline)
  • Narcissistisk personlighetsproblematik
  • Otrygg anknytning

I dessa fall kan det stora bekräftelsebehovet vara ett sätt att kompensera för en inre tomhet, rädsla för att bli avvisad eller en känsla av att inte duga. Det är alltså inte själva behovet i sig som är ”sjukt”, utan mönstret bakom.

Låg självkänsla och bekräftelsebehov – en stark koppling

Många med låg självkänsla upplever ett starkt bekräftelsebehov. Det blir ett sätt att må bättre – som egentligen behöver fyllas av inre trygghet. När självkänslan är svag bygger vi lätt vårt värde på:

  • Vad andra tycker
  • Hur vi presterar
  • Hur vi ser ut
  • Hur många som gillar oss
  • Hur eftertraktade vi är

Det kan få konsekvenser i längden. Du blir känslig för kritik, beroende av andras uppskattning och får svårt att slappna av – eftersom självvärdet hela tiden är villkorat. Då kan det vara bra att gå i terapi.

Mitt bästa råd till dig är att inte vara rädd för förändring och lita på dig själv. Du har svaren inom dig.

Ellen Lindgren, leg. psykolog

Möt våra terapeuter

Vad innebär ett stort bekräftelsebehov?

Att ha ett stort bekräftelsebehov innebär att ditt välmående i hög grad påverkas av uppmärksamhet från andra. Du kanske:

  • Analyserar andras ord, blickar eller reaktioner för att förstå om du duger
  • Blir orolig om du inte får ett svar direkt
  • Har svårt att stå emot impulsen att söka uppmärksamhet
  • Använder sociala medier för att bevisa ditt värde
  • Blir sårad eller nedstämd av tystnad, kritik eller brist på respons

Det handlar inte om att vara ytlig. Tvärtom är många med stort bekräftelsebehov väldigt känsliga, omtänksamma och relationsinriktade. Men de har inte lärt sig att de duger som de är – bara genom andras ögon.

Sexuellt bekräftelsebehov – när närhet blir en väg till värde

Ett särskilt uttryck för bekräftelsebehov är det sexuella bekräftelsebehovet. Det innebär att man söker känslan av att vara attraktiv, åtråvärd eller bekräftad genom sexuell kontakt eller uppmärksamhet.

Det kan uttryckas på olika sätt:

  • Att ofta inleda nya relationer för att känna sig sedd
  • Att vara sexuellt tillgänglig trots att man inte vill
  • Att känna sig tom eller otrygg utan ständig flirt eller uppmärksamhet
  • Att förknippa sex med självbekräftelse snarare än närhet

För vissa handlar det om att få en snabb känsla av att vara värdefull – men den känslan är ofta kortvarig, vilket leder till ett behov att upprepa mönstret. I grunden finns ofta låg självkänsla, otrygg anknytning eller trauma som kan behöva behandlas.

Att ständigt söka bekräftelse – hur påverkar det?

När vi söker bekräftelse ofta och mycket kan det bli ett mönster som tar över:

  • Relationer kan bli ansträngda – eftersom man ständigt söker försäkringar.
  • Självvärdet blir beroende av andras reaktioner.
  • Man riskerar att välja relationer där man blir sedd.
  • Stress, oro och överanalyserande blir en del av vardagen.

Samtidigt är det viktigt att inte skuldbelägga sig själv. Behovet av bekräftelse har ofta vuxit fram ur en längtan efter att bli sedd – och det är inget fel i det. Det handlar inte om att du är fel, utan att du kanske saknar strategier för att möta dig själv med samma bekräftelse som du ger andra.


Boka ett första samtal idag

Fyll i dina uppgifter och välj en terapeut och en tid som passar dig.

Anna är en av våra terapeuter du är välkommen att boka tid hos.

Hur blir jag av med mitt bekräftelsebehov?

Många undrar: ”Hur blir jag av med mitt bekräftelsebehov?” Men kanske är inte målet att bli av med det helt – utan att skapa en sund balans mellan inre och yttre bekräftelse. Här är några viktiga steg:

1. Utforska behovets rötter

Var kommer behovet ifrån? När började du känna att du måste bli sedd för att duga? Ofta finns det gamla berättelser bakom.

2. Stärk din självkänsla

Öva på att värdera dig själv utifrån vad du känner, inte vad du presterar eller hur andra reagerar. Bekräfta dig själv – högt och inifrån.

3. Öva på inre trygghet

Sätt ord på dina känslor, stå kvar i tystnad, ta pauser från sociala medier. Ju mer du kan vila i dig själv, desto mindre blir behovet av yttre stimuli.

4. Identifiera mönster i relationer

Dras du till personer som ger mycket bekräftelse men lite trygghet? Våga ifrågasätta varför – och vad du egentligen längtar efter.

5. Sök stöd

Att bryta bekräftelsemönster kan vara svårt på egen hand. I samtal med en psykolog eller terapeut får du hjälp att bygga din inre röst – den som säger: ”Du är tillräcklig precis som du är.”

Bekräftelsebehov i dagens samhälle

Vi lever i ett samhälle där yttre bekräftelse blivit en norm. Sociala medier, ideal och prestation skapar konstant jämförelse. Det gör att bekräftelsebehovet riskerar att förstärkas – särskilt hos unga och personer med låg självkänsla.

När allt går ut på att synas, höras och lyckas – hur ska vi då hitta känslan av att vara värdefull bara för att vi finns?

Behandling för bekräftelsebehov

Behandling kan omfatta psykoterapi med kognitiv beteendeterapi (KBT), psykodynamisk terapi, schematerapi, eller Acceptance and Commitment Therapy (ACT), vilka alla syftar till att hantera negativa tankemönster och utforska underliggande orsaker till skam. Compassionfokuserad terapi (CFT) är också en viktig metod, specifikt utformad för att hjälpa individer att utveckla självmedkänsla och minska självkritik genom att uppmuntra ett mer medkännande förhållningssätt till sig själv och sina upplevelser.

Livsstilsförändringar som regelbunden motion, en balanserad kost och god sömnhygien spelar också en viktig roll i att stödja psykisk hälsa. För de fall där bekräftelsebehov är kopplade till andra psykiska tillstånd kan även medicinsk behandling vara relevant. Att aktivt söka professionell hjälp kan vara avgörande för att bygga upp en starkare och mer medkännande självbild.


Vi hjälper dig där du är

Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.

Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.

Möt oss fysiskt eller digitalt

Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.

Välj terapeut på hemsidan

Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.

Få verktygen du behöver

Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.


12 vanliga frågor och svar om bekräftelsebehov

Vad är bekräftelsebehov?

Bekräftelsebehov är längtan efter att känna sig sedd, värderad och bekräftad av andra – i handling, ord eller uppmärksamhet.

Är bekräftelsebehov normalt?

Ja, det är en naturlig del av att vara människa. Men när behovet blir överdrivet och styr ens självvärde kan det skapa problem i vardagen.

Kan bekräftelsebehov vara en diagnos?

Nej, bekräftelsebehov i sig är ingen diagnos, men det kan förekomma som ett symtom vid till exempel låg självkänsla, otrygg anknytning, trauma eller vissa personlighetsstörningar.

Vad innebär sexuellt bekräftelsebehov?

Sexuellt bekräftelsebehov är när man söker sexuell uppmärksamhet eller närhet för att känna sig attraktiv eller värdefull, ofta kopplat till låg självkänsla eller tidigare sår.

Vad menas med stort bekräftelsebehov?

Det innebär att man är starkt beroende av andras uppskattning för att må bra, och ofta känner sig osäker, otillräcklig eller orolig utan yttre bekräftelse.

Hur hänger låg självkänsla och bekräftelsebehov ihop?

När du har låg självkänsla tvivlar du ofta på ditt egenvärde. Då blir andras bekräftelse ett sätt att känna sig viktig eller accepterad.

Hur kan man behandla bekräftelsebehov?

Hur visar sig ett stort bekräftelsebehov i vardagen?

Du kanske söker mycket uppmärksamhet, oroar dig över vad andra tycker, analyserar andras reaktioner eller får ångest om du inte får svar eller respons.

Vad händer om jag ständigt söker bekräftelse?

Det kan leda till stress, beroende av andras åsikter, ytliga relationer och en känsla av tomhet eller otillräcklighet när bekräftelsen uteblir.

Är det fel att vilja bli bekräftad?

Nej – vi behöver alla känna oss bekräftade ibland. Det blir ett problem först när behovet tar över och styr hur du mår eller agerar.

Hur kan jag hantera mitt bekräftelsebehov i relationer?

Prata öppet med din partner, öva på att känna dig trygg utan ständig bekräftelse och arbeta med din självbild. Terapi kan också vara hjälpsamt.

Var kan jag söka hjälp?

Om du vill gå i terapi rekommenderar vi att du kontaktar en legitimerad psykolog eller terapeut. Du kan boka ett första besök med någon av våra terapeuter här på Lavendla. Vi gör det svåra lättare.

Behandling med kognitiv beteendeterapi

Behandlingsupplägg kan skilja sig mellan olika terapiskolor. Så här kan en behandlingen se ut med Kognitiv beteendeterapi (KBT), vilket är en metod som kan användas för många olika problemområden och tillstånd:

Förståelse och bedömning

Första steget är att förstå problemet och att det är okej att söka hjälp för det. En legitimerad psykolog kan hjälpa dig att bedöma din situation utifrån din livssituation. Du kan också få fylla i skattningsformulär.

Psykoedukation och mål

Du kommer att lära dig om problemet och hur den påverkar dig både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att förstå vad som händer i kropp, tankar och känslor. Man sätter också mål för behandlingen.

Verktyg för att förändra beteenden och mönster

Här arbetar man med att identifiera och ändra tankemönster som är kopplade till problemet. Detta hjälper dig att utveckla en mer nyanserad bild och öka din förmåga att hantera känslor, tankar och förändra beteenden. Tillsammans med din behandlare kommer du att utforska situationer och lära dig att hantera dem. Du får också hemuppgifter att öva på mellan sessionerna.

Följ upp och utvärdera framsteg

Du kommer att ha stöd från din psykolog under hela processen. Vid slutet av behandlingen får du även med dig en plan för att kunna fortsätta öva och behålla dina framsteg över tid. Boka gärna en första session med någon av våra legitimerade psykologer eller terapeuter för att se hur vi kan hjälpa dig.

Så tycker våra kunder

Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.

Margaretha

ellen lindgren leg. psykolog

Skrivet av Ellen Lindgren

Ellen är leg. psykolog och arbetar med KBT, vid tillstånd som stress, ångest, depression, sömnproblem, kriser och trauma, med individer och par. Hon gör också neuropsykiatriska utredningar. Ellen har arbetat inom primärvård, psykiatri och forskning, bland annat vid Karolinska Institutet.