Hem / Terapi / Känslor / Högkänslighet

Högkänslighet

Att vara högkänslig kan innebära att uppleva världen mer intensivt än många andra, att reagera starkt på intryck, känslor och stämningar. Det kan leda till trötthet och stress, men också till djup empati och känslomässig närvaro. Genom att förstå sin känslighet och skapa utrymme för återhämtning, gränssättning och balans kan högkänslighet bli en värdefull resurs i livet.

Vad innebär det att vara högkänslig?

Att vara högkänslig innebär att man har ett känsligare nervsystem än genomsnittet. Hjärnan bearbetar intryck djupare, känslor upplevs starkare och man lägger märke till detaljer som andra inte ens registrerar. Det är varken en diagnos eller en störning, utan kan ses som ett medfött personlighetsdrag som kallas HSP – Highly Sensitive Person.

Ungefär 15–20 % av befolkningen beräknas vara högkänsliga. Det gäller både män och kvinnor, barn och vuxna. Högkänslighet innebär inte att man är svag eller bräcklig – tvärtom har många högkänsliga personer stor empati, kreativitet och intuition. Men samtidigt innebär det ofta en sårbarhet för stress, överstimulering och emotionell utmattning. Om man tror att man är högkänslig är det viktigt att också få en bedömning av en professionell psykolog eller terapeut för att se att det inte beror på andra tillstånd.

Högkänslighet – kännetecken och vardag

Högkänslighet kännetecken kan variera från person till person, men vissa drag är mycket vanliga:

  • Djup bearbetning av intryck
  • Starkt känslomässigt gensvar
  • Låg tolerans för höga ljud, starka ljus eller intensiva miljöer
  • Stark empati och medkänsla
  • Behov av mycket återhämtning
  • Tendens att påverkas starkt av andras sinnesstämningar
  • Svårigheter att hantera tidspress och krav

Många högkänsliga upplever att de blir överväldigade i miljöer där det händer mycket på en gång. Ljud, rörelser, konflikter, dofter – allt ”går rakt in” utan filter. Det kan vara uttröttande, men också ge en djupare förståelse för andra människor och situationer.

Är högkänslighet en diagnos?

Nej, högkänslighet är ingen diagnos. Det finns ingen kod i diagnosmanualerna DSM eller ICD för HSP, och det räknas inte som en psykiatrisk störning. Däremot finns det självskattningstester som kan indikera om du har ett högkänsligt drag, och psykologer kan hjälpa dig att förstå hur det påverkar dig.

I vissa fall förväxlas högkänslighet med exempelvis autism, ADHD eller ångestsyndrom. Det är viktigt att göra en noggrann bedömning – särskilt om man upplever att högkänsligheten orsakar lidande i vardagen.

Jag trodde du bara skulle fråga; hur känns det? hela tiden men inte lyssna till vad jag sa. Vårt samtal var inte alls så. Det här var ju jättebra!”, sa en klient nyligen.

Klientens ord om Kerstin, Dipl. Psykosyntes- och Parterapeut

Är högkänslighet ärftligt?

Högkänslighet kan vara ärftligt, draget kan förekomma i flera generationer inom samma familj, och att genetiska faktorer påverkar hur känsligt vårt nervsystem är för stimuli. Men det är viktigt att tänka på att miljöfaktorer och är en viktig del i vår utveckling.

Det är alltså inte ovanligt att en högkänslig förälder har ett högkänsligt barn. Och att känna igen sig i sitt barns upplevelser kan både skapa förståelse – och väcka gamla egna sår.

Högkänslighet och ilska – när känslorna väller över

Högkänslighet ilska kan låta som en motsägelse. Men faktum är att många högkänsliga personer har starka reaktioner – även i form av ilska. Problemet är ofta inte att ilskan inte finns, utan att den trycks undan, riktas inåt eller kommer ut som passiv-aggressivitet.

När man är trött, överstimulerad eller känner sig missförstådd kan ilskan välla upp med kraft. För en HSP-person kan känslan av att bli orättvist behandlad eller inte lyssnad på bli extremt påfrestande. Det är därför viktigt att hitta sätt att uttrycka känslor på ett tryggt och tydligt sätt – innan det blir för mycket.

Högkänslighet och kritik – ett ömt område

En av de mest utmanande aspekterna för många högkänsliga är att ta emot feedback. Högkänslighet och kritik hänger ofta ihop genom att personer med HSP tolkar andras reaktioner mycket starkt. En kort kommentar kan upplevas som en hård anklagelse. En tonförändring kan kännas som ett avvisande.

Det handlar inte om att man ”inte tål” kritik, utan om att man uppfattar mer, känner djupare och ofta analyserar sig själv hårdare än andra. Därför behöver högkänsliga ibland träna på att inte ta allt personligt.

När ska man söka hjälp?

Om du upplever problem, och det börjar påverka ditt dagliga liv, kan det vara dags att överväga att kontakta en psykolog eller terapeut. Professionell hjälp kan ge dig verktygen att hantera dessa känslor och förstå deras ursprung.

Vi gör det svåra lättare

Att navigera tomhetskänslor kan vara utmanande, men kom ihåg att du inte är ensam. Genom att förstå och acceptera dessa känslor, och genom att söka hjälp när det behövs, kan du ta ett steg mot att må bättre. Vi erbjuder kontakt med erfarna psykologer och terapeuter som kan stötta dig i denna resa. Tveka inte att kontakta oss om du känner att du behöver någon att prata med.


Boka ett första samtal idag

Anna är en av våra terapeuter du är välkommen att boka tid hos.

Högkänslighet och utmattning – varför blir man så trött?

Högkänslighet utmattning är ett vanligt samtalsämne. Många högkänsliga känner sig konstant trötta, särskilt efter sociala sammanhang eller arbetsdagar med många intryck. Om man har problem med stress så är det viktigt att få en bedömning för detta av läkare då utmattning är en medicinsk diagnos.

Den högkänsliga hjärnan bearbetar intryck djupare och längre. Det är som att ha alla sinnen öppna hela tiden – utan paus. Det innebär att återhämtning blir helt avgörande för att orka.

Viktiga strategier kan vara:

  • Lyssna på kroppens signaler och vila före det är för sent
  • Planera in pauser i kalendern
  • Begränsa sin exponering för skärmar och ljud
  • Undvika att boka in för många sociala aktiviteter i följd

Vad är skillnaden mellan högkänslighet och överkänslighet?

Många blandar ihop högkänslighet med att vara lättsårad, instabil eller överdramatisk. Men högkänslighet handlar inte om att man ”reagerar för mycket” – utan om att man har ett nervsystem som tar in mer information.

Skillnaden är viktig. Högkänslighet är inget val. Det är inte något man kan stänga av. Men det går att förstå, hantera och leva med – och i bästa fall använda som en tillgång.

Behandling och stöd vid högkänslighet

Eftersom högkänslighet inte är en diagnos, finns det ingen standardiserad behandling. Men det finns många sätt att få hjälp att förstå och hantera sitt känslosystem bättre.

Högkänslighet behandling kan exempelvis bestå av:

  • Psykoterapi, gärna med fokus på självkännedom och känsloreglering
  • Självmedkänsla och mindfulnessträning
  • ACT (Acceptance and Commitment Therapy)
  • KBT-inriktad psykoedukation om känslor och tankemönster
  • Stresshantering och gränssättning

Det handlar inte om att ”ta bort” känsligheten – utan att skapa verktyg för att leva i balans med sig själv.

Kan man ”träna bort” högkänslighet?

Nej. Högkänslighet är inte något som behöver botas – utan förstås. Däremot kan man lära sig att inte bli lika överväldigad, att hantera kritik, säga nej, och skapa mer återhämtning i vardagen.

Att försöka dämpa sin känslighet genom att bli hård, cynisk eller konstant distraherad är snarare en väg till självförlust än till balans.

När högkänslighet blir för mycket

I vissa perioder i livet – till exempel vid föräldraskap, utmattning, trauma eller sorg – kan högkänsligheten kännas som en börda. Allt upplevs intensivare, och det kan bli svårt att få återhämtning.

I dessa stunder är det viktigt att:

  • Acceptera sin känslighet – inte kämpa emot den
  • Identifiera vad som triggar överstimulering
  • Söka stöd i samtal, både professionella och privata
  • Veta att man inte är ensam

Högkänslighet är inte samma sak som psykisk ohälsa – men om den förblir obegriplig och otränad kan den leda till nedstämdhet, utmattning eller ångest.

Att vara högkänslig i relationer

Många HSP-personer är omtänksamma, inkännande och intuitiva – vilket kan vara en fantastisk tillgång i relationer. Men det finns också utmaningar:
Man kan känna av stämningar, ta ansvar för partnerns känslor, eller ha svårt att stå upp för sina behov.

Därför är det viktigt att:

  • Öva på gränssättning
  • Lära sig skilja mellan sina egna och andras känslor
  • Kommunicera tydligt när man behöver lugn och återhämtning
  • Inte tolka tystnad eller distans som avvisande

Relationer där båda förstår och respekterar varandras känslighet blir ofta djupa, trygga och ärliga.

Vi hjälper dig där du är

Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.

Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.

Möt oss fysiskt eller digitalt

Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.

Välj terapeut på hemsidan

Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.

Få verktygen du behöver

Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.


12 vanliga frågor och svar om högkänslighet

Vad innebär det att vara högkänslig?

Att vara högkänslig innebär att man, enligt forskning om högkänslighet, uppfattar och bearbetar intryck djupare än andra. Det kan handla om allt från sinnesintryck till känslomässiga stämningar.

Är högkänslighet en diagnos?

Nej, högkänslighet är inte en diagnos. Det finns inga medicinska kriterier för att ställa en högkänslighet diagnos, men det kan kartläggas genom självskattning och samtal med psykolog eller terapeut.

Hur vet man om man är högkänslig?

Vanliga kännetecken är att man lätt blir överstimulerad, påverkas starkt av andras känslor, har djupa känsloupplevelser och behöver mycket återhämtning. Dessa tecken kallas ofta för högkänslighet kännetecken.

Är högkänslighet ärftligt?

Högkänslighet kan vara ärftligt och förekomma i flera generationer inom en familj. Genetiska faktorer påverkar hur känsligt vårt nervsystem är men miljöfaktorer är också centrala för vår utveckling.

Hur påverkar högkänslighet relationen till kritik?

Många högkänsliga personer har svårt att hantera kritik eftersom de bearbetar information djupare och ofta känner starkt ansvar.

Kan högkänslighet leda till ilska?

Ja, högkänslighet ilska är vanligt när känslor trycks undan eller när man blir överstimulerad och inte får tillräcklig återhämtning. Ilskan kan komma snabbt och intensivt, men går ofta över när man får lugn och förståelse.

Hur påverkar högkänslighet arbetslivet?

Högkänsliga personer kan vara noggranna, empatiska och kreativa på jobbet, men riskerar också utmattning om tempot är högt eller miljön stressande. Därför är balans, struktur och återhämtning extra viktigt.

Kan högkänslighet orsaka utmattning?

Ja, högkänslighet utmattning är vanligt eftersom hjärnan bearbetar fler intryck och därför lättare blir överbelastad. Många högkänsliga behöver vila för att återhämta sig.

Vilken behandling finns för högkänslighet?

Eftersom det inte är en diagnos finns ingen formell behandling. Men terapi, stresshantering, mindfulness och självmedkänsla är vanliga metoder som hjälper högkänsliga att må bättre och förstå sig själva.

Är det farligt att vara högkänslig?

Nej, högkänslighet är inte farligt men det är viktigt att få få rätt stöd och hjälp.

Hur hanterar man kritik som högkänslig?

Genom att öva på att skilja mellan sak och person, ge sig själv tid att bearbeta reaktioner och lära sig att sätta gränser mot hård eller orättvis feedback kan man minska sårbarheten för kritik.

När ska jag söka hjälp om man är högkänslig?

Om högkänsligheten påverkar din vardag, dina relationer eller gör det svårt på annat sätt – då är det klokt att ta kontakt med en terapeut eller psykolog. På Lavendla har vi professionella som kan hjälpa dig.

Hantera högkänslighet: En steg-för-steg guide

Högkänslighet kan vara utmanande och det är viktigt att förstå hur man kan hantera dessa symptom på ett säkert och effektivt sätt. Här är en steg-för-steg guide som kan hjälpa dig eller någon du känner att navigera.

Bedömning

  • En psykolog eller terapeut kan hjälpa dig att förstå symptom och problemsituationer.

Arbeta med olika verktyg

  • Förstå mönster: Lär dig vad som utlöser dina problem.
  • Dagbok: Du kan få föra dagbok för att se hur du mår över dagen.
  • Mindfulness: Öva mindfulness för att vara närvarande i nuet.

Skapa en rutin för självvård

  • Regelbunden motion: Fysisk aktivitet kan minska stress och förbättra humöret.
  • Balanserad kost: En näringsrik kost kan bidra till bättre fysisk och mental hälsa.
  • Kreativa uttryck: Använd konst, musik eller skrivande som ett sätt att uttrycka och bearbeta känslor.

Kom ihåg att varje persons upplevelse är unik, och det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Om du har tomhetskänslor, tveka inte att kontakta en psykolog eller terapeut.

Så tycker våra kunder

Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.

Margaretha

ellen lindgren leg. psykolog

Skrivet av Ellen Lindgren

Ellen är leg. psykolog och arbetar med KBT, vid tillstånd som stress, ångest, depression, sömnproblem, kriser och trauma, med individer och par. Hon gör också neuropsykiatriska utredningar. Ellen har arbetat inom primärvård, psykiatri och forskning, bland annat vid Karolinska Institutet.