Arvskifte av fastighet och skulder
Efter att bouppteckning upprättats, eventuell bodelning genomförts och dödsboförvaltning skett är det slutligen dags för arvskifte. Arvskiftet är tillfället då den avlidnes tillgångar fördelas till de berättigade. I följande text anges det viktigaste att känna till kring arvskifte av fastighet och vad som händer med den avlidnes skulder.
Arvskifte med skulder – ingen ärver den avlidnes skulder
I Sverige går det inte att ärva den avlidnes skulder efter ett dödsfall. Därför kommer barn aldrig att ärva skulder från sina föräldrar och inte heller kommer efterlevande make/maka att ärva sin avlidne partners skulder. Det som sker är att den avlidnes tillgångar och skulder samlas i ett dödsbo.
I vissa fall hamnar inga pengar i dödsboet, vilket blir när den avlidnes skulder är högre än tillgångarna. När det inte finns tillräckligt med pengar i dödsboet för att finansiera begravning och bouppteckning, kan socialförvaltningen bistå med en dödsboanmälan och ekonomiskt bistånd till begravningen.
Om det däremot finns pengar i dödsboet, men ett begränsat belopp, behöver vissa kostnader prioriteras. Efter att de prioriterade kostnaderna betalats kan dödsboet som sista utväg behöva sättas i konkurs.
Dödsbodelägare blir inte personligt ansvariga för dödsboets skulder
Om det saknas tillgångar i dödsboet kommer dödsbodelägarna inte att bli personligt ansvariga för att betala skulderna. Skulder ärvs aldrig eftersom de betalas med de pengar som finns i dödsboet.
Dock kan skulderna i ett dödsbo påverka dödsbodelägarna eftersom det i slutändan kan leda till en minskning av arvet.
Om det finns tillgångar över i dödsboet efter att skulderna reglerats, övergår dessa till dödsbodelägarna. När det finns flera dödsbodelägare fördelas tillgångarna via arvskifte.
Ibland kan vissa tillgångar fördelats ut i ett tidigare stadie, det vill säga innan dödsboet faktiskt betalat de aktuella skulderna. Då kommer dödsbodelägarna bli tvungna att lämna tillbaka så mycket av tillgångarna att skulderna kan betalas.
Dödsfall och gemensamma skulder – den andra parten behöver svara för dessa
Det är vanligt att ha gemensamma skulder tillsammans med den avlidne. Speciellt om den avlidne var ens make eller maka. Den andra låntagaren kommer fortfarande att behöva svara för gemensamma skulder eftersom det finns ett solidariskt betalningsansvar för dessa.
Det innebär att banken kan kräva båda innehavarna på hela summan av lånet. Därför är vederbörande skyldig att återbetala hela lånet om medlåntagaren av olika anledningar inte kan.
Skulden kommer därför inte att gå i arv, men behöver ändå betalas. Med ett låneskydd kan man dock bli skyddad från att bli ensam ansvarig för lånet om ens medlåntagare avlider.
Det går att ärva skulder om den avlidne var bosatt utomlands
I Sverige ärvs inte skulder, men om den avlidne bott utomlands kan det dessvärre bli fallet. Det beror på att EU:s arvsregler säger att lagen i det land man bor i också styr reglerna för arvet.
Detta går dock att undvika genom att skriva ett testamente som uttryckligen väljer svensk lag att tillämpa på arvet.
Ifall den avlidne var bosatt utomlands och saknar ett testamente med ett aktivt lagval, kan det därmed bli väldigt betungande för kvarlevande familj.
Arvskifte av fastighet kräver lagfartsansökan
Syskon kan ta emot arv från sina föräldrar i form av en fastighet. Fastigheter är fast egendom och därför finns vissa moment att tänka på vid arvskiftet.
Det viktigaste kring arvskifte av fastighet är att en ansökan om lagfart ska ske inom tre månader från och med arvskiftet. Lagfart är en förutsättning för ägarbyte av fastigheten.
Lagfartsansökan varierar beroende på vem som ansöker:
- Om lagfartsansökan gäller för dödsboet ska en bestyrkt kopia av bouppteckningen bifogas. Det gäller även ifall lagfartsansökan avser en ensam dödsbodelägare.
- Om det finns flera dödsbodelägare ska arvskifteshandlingen skickas med i original med underskrift från alla dödsbodelägare.
- Om fastigheten ärvs på grund av testamente, behöver testamentet skickas i original tillsammans med en bestyrkt kopia av bouppteckningen. Det måste även visas att testamentet vunnit laga kraft.
Hur sker värdering av fastigheten?
Ibland kan diskussion uppkomma om värdering av fastigheten som ska gå i arv. Värderingen utgår från dagen för arvskiftet och det är oftast marknadsvärdet som läggs till grund för arvskiftet.
Det finns dock inget som stoppar dödsbodelägarna från att själva värdera fastigheten enligt en annan metod.
En dödsbodelägare kan ta över fastigheten
I vissa lägen kan en dödsbodelägare vilja lösa ut en annan för att kunna ta över fastigheten själv. Det är vanligt förekommande när flera syskon ärver en fastighet som de inte önskar dela på. Då krävs det att syskonet som ska lösa ut de andra har ekonomin att kunna göra det.
Om det finns skulder kopplade till fastigheten måste dessa antingen flyttas över till syskonet som ska lösa ut de andra, eller så behöver dödsboet klara av att täcka skulderna kopplade till fastigheten.
Banker är vanligtvis behjälpliga när bolån behöver flyttas över eller lösas ut och genom bankens godkännande kan ena syskonet ta över lånet och fastigheten.
Försäljning av fastigheten är en annan möjlighet
Försäljning av fastigheten sker om dödsbodelägarna tillsammans kommer överens om att det är det bästa alternativet. Försäljning kan då ske direkt från dödsboet.
Vid en försäljning krävs lagfartsansökan för dödsboets räkning och alla dödsbodelägare måste vara överens om försäljningen. Dödsbodelägarna representerar dödsboet tillsammans och behöver signera köpebrevet vid försäljning.
Dödsboet kommer inte att kunna skiftas förens försäljningen är genomförd eftersom köpeskillingen ska räknas med som en tillgång i dödsboet och beaktas vid arvskiftet.
Reavinst vid försäljning av fastigheten
I samband med en försäljning av fastigheten kan reavinst behöva betalas, om resultatet innebär en vinst. Reavinsten är skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris.
Vid arv av fastighet övertar dödsbodelägarna det pris som den avlidne köpt fastigheten för. Själva arvskiftet medför därför inte någon beskattning, utan skatt aktualiseras först vid försäljning.
Oskiftat dödsbo för gemensam förvaltning av fastigheten
Det finns i regel inga tidskrav för när ett dödsbo måste vara avvecklat eftersom dödsboet lever kvar fram tills arvskifte sker. Om dödsbodelägarna vill förvalta fastigheten gemensamt kan de därför låta dödsboet vara oskiftat.
För dödsbon med jordbruksfastighet måste avveckling av dödsboet dock ske inom fyra år från dödstillfället.
Lavendla Juridik finns i hela Sverige
Stockholm, Göteborg, Malmö eller en annan ort, oavsett var i landet du befinner dig finns Lavendla Juridik här för dig. Du väljer själv hur du vill mötas, via telefon, online eller i ett personligt möte.
Kan vi hjälpa dig?
Kontakta oss via formuläret, så hör vi av oss till dig.
Mer läsning
