1. Lavendla Juridik

Skiftesman och tvångsskifte

Om man som dödsbodelägare inte kan komma överens finns det hjälp att få, i den situationen kan en skiftesman och därmed tvångsskifte bli aktuellt.

 

Vad innebär skiftesman och tvångsskifte?

En skiftesman utses av domstol och har i uppgift att verkställa ett arvskifte när dödsbodelägare inte kan komma överens. Kostnaden för en skiftesman ska bäras av dödsboet. Ett tvångsskifte innebär att skiftesmannen bestämmer hur arvskiftet ska gå till, vilket endast aktualiseras när det är omöjligt för dödsbodelägare att komma överens om arvsfördelningen. I de fall en boutredningsman har utsetts ansvarar denne för arvskiftet. Om det finns ett testamente som pekar ut en testamentsexekutor ansvarar denne normalt för arvskiftet. Det är ärvdabalken som är den lag som reglerar möjligheten till skiftesman. 

 

Oeniga dödsbodelägare - Skiftesman kan utses 

Efter att någon avlider ska det i första hand upprättas en bouppteckning Skiftesman - tvångsskiftedär den avlidnes skulder och tillgångar ställs upp. I vissa fall sker också en bodelning ifall den avlidne var gift eller om efterlevande sambo begär bodelning. När bouppteckning och en eventuell bodelning ägt rum hamnar de tillgångar och skulder som finns kvar i den avlidnes dödsbo

Dödsboet kräver vanligen utredning och behöver klargöras innan arvet kan fördelas ut till de berättigade. Det är i första hand dödsbodelägarna som har ansvaret för att utredning sker, men i vissa fall kan en boutredningsman överta utredningsansvaret och ibland finns även en utpekad testamentsexekutor. Ibland uppstår bråk, meningsskiljaktigheter och oenighet i samband med att arvet ska fördelas ut. Då kan en skiftesman ordna ett tvångsskifte.

 

Det är skillnaden mellan skiftesman, boutredningsman och testamentsexekutor

I samband med ett dödsfall är det inte ovanligt att man hör ovanstående begrepp och det kan vara svårt att veta skillnaden mellan dessa. Även fast de olika uppdragen tycks vara ”likadana” finns några betydande skillnader. Bl.a. är en skiftesman inte automatiskt en boutredningsman, men en aktuell boutredningsman är däremot skiftesman om så önskas. Det fungerar alltså bara ”ena vägen”. Skiftesmannen saknar också de förvaltningsåtgärder som en boutredningsman och testamentsexekutor har.

 

Skiftesmannens uppdrag är att fördela arvet 

Vid oenighet kring arvsfördelningen utses alltså en skiftesman som hjälper till. Den primära uppgiften är att få dödsbodelägarna att nå en lösning och i andra fall åstadkomma ett tvångsskifte. Det skiftesmannen har behörighet att göra är endast att fördela egendomen som finns i dödsboet. Skiftesmannens roll är därför mer begränsad eftersom skiftesmannen saknar befogenhet kring dödsboförvaltningen. 

 

Boutredningsmannens uppdrag är att sköta om och företräda dödsboet

En boutredning sker, som tidigare nämnts, innan arvskifte. Om dödsboets utredning inte fungerar av olika anledningar, exempelvis för att dödsboet är väldigt komplicerat eller för att delägarna är oeniga, utses en boutredningsman. Boutredningsmannens uppdrag är främst att reda ut, förvalta och företräda dödsboet. Boutredningsmannen har därmed vidare befogenheter än skiftesmannen, men får dock t.ex. inte, utan dödsbodelägarnas tillstånd, sälja fastighet. En boutredningsman är skiftesman på önskan av dödsbodelägarna.

 

Testamentsexekutors uppdrag är att verkställa testamentet 

Ifall en testamentsexekutor är utsedd är dennes uppdrag att se till att testamentet förverkligas. Det är därmed testamentsexekutorns roll att se till att den avlidnes önskan blir uppfylld, vilket testamentsexekutorn gör genom att sköta om dödsboet. Det är oftast den jurist eller advokat som hjälpt till med testamentets utformning och innehåll som är testamentsexekutor. Uppgiften omfattar förvaltning av dödsboet, att åstadkomma arvskifte och ifall en bouppteckningsförrättning inte ägt rum är det testamentsexekutorns roll att se till att det sker. 

 

I vilket skede dödsbodelägarna är oeniga styr domstolens val

Det som avgör om man blir tilldelad en skiftesman eller boutredningsman är alltså i vilket läge delägarna är oeniga. Det är tidpunkten för oenigheten som styr domstolens val. Om oenighet råder från och med att dödsboet ska utredas, tillsätts en boutredningsman som också kan fullfölja ett tvångsskifte vid behov, även om den primära uppgiften är att utreda dödsboet. Om oenigheten uppstår i samband med arvskiftet tillsätts istället en skiftesman. 

 

Skiftesmannen verkar för en frivillig överenskommelse

Den viktigaste uppgiften är att försöka få alla dödsbodelägare att nå en gemensam lösning kring arvet. När ett frivilligt avtal om arvsfördelningen inte kan ingås får skiftesmannen istället ordna ett tvångsskifte. Det kan t.ex. ske om dödsbodelägarna inte är överens om vad de ska göra med en fastighet som ingår i den avlidnes kvarlåtenskap eller hur sentimental egendom ska fördelas m.m. I samband med arvskifte eller tvångsskifte upprättar skiftesmannen en handling där arvsfördelningen sammanställs. Handlingen skrivs under av dödsbodelägarna (om de väljer att godkänna handlingen) och även av skiftesmannen.

 

Tvångsskifte - en sista utväg för skiftesmannen 

Om det är omöjligt för dödsbodelägarna att upprätta en arvskifteshandling, trots hjälp, är sista utvägen ett tvångsskifte. Tvångsskiftet innebär att skiftesmannen efter egen utredning upprättar en rättvis handling över arvsfördelningen som därefter signeras av denne. Om samtliga dödsbodelägare godkänner tvångsskiftehandlingen blir tvångsskiftet giltigt och arvet kan fördelas ut.

 

Klandertalan – när dödsbodelägare inte accepterar tvångsskiftet

Ifall en eller flera dödsbodelägare väljer att inte acceptera skiftesmannens beslut kring arvsfördelningen finns möjligheten att överklaga beslutet. Det sker genom att en klandertalan väcks mot övriga dödsbodelägare inom max fyra veckor från delgivning. Om den missnöjda dödsbodelägaren inte ansöker om stämning inom fyra veckor går rätten till att överklaga tvångsskiftet förlorad och tvångsskiftet börjar att gälla. Om någon vill väcka klandertalan skickas en stämningsansökan in till den tingsrätt där den avlidne hade sin hemort.

OBS! En process i domstol kan snabbt bli mycket dyr vad gäller rättegångskostnader och ombud. Vi rekommenderar därför att noggrant och omsorgsfullt tänka över om en process är värt det man eventuellt vinner, d.v.s. kostnaden för processen i jämförelse med summan man tvistar om. 

 

Kostnader: Vem betalar skiftesmannens arvode?

Det är inte gratis att få en skiftesman, tvärtom kan det snabbt bli mycket dyrt. Skiftes- och boutredningsmän är vanligen jurister eller advokater som har rätt till arvode som alla andra. Det tillkommer en ansökningsavgift på 900 kr. Därutöver har de rätt till skälig lön samt ersättning för kostnader i samband med tvångsskiftet. Ersättningen varierar beroende på hur komplicerad och omfattande situationen är samt till vem uppdraget går till. Samtliga kostnader betalas av dödsboet och det är inte dödsbodelägarna själva som svarar för utgifterna, även om det indirekt påverkar hur mycket dödsbodelägarna får ut i arv.

 

5 punkter för ansökan om skiftesman!

De dödsbodelägare som ansöker om skiftesman måste signera ansökan och det tillkommer även en avgift på 900 kr. Ansökan lämnas eller skickas till aktuell tingsrätt, d.v.s. där den avlidne haft sin hemort. Det är endast dödsbodelägare som får ansöka om skiftesman, men det räcker att en dödsbodelägare gör det (fullständig information kring ansökan finns här)

  1. Sökandens namn, personnummer, adress, nummer och mail. Den avlidnes namn, personnummer, dödstillfälle, adress, ort för död och medborgarskap.
  2. Samtliga dödsbodelägares namn och adresser.
  3. En begäran om att tingsrätten utser en skiftesman (här kan ett eget förslag på skiftesman framföras).
  4. Följande handlingar ska bifogas i ansökan: ett eventuellt testamente i bestyrkt kopia, dödsfallsintyg från Skatteverket, bouppteckningen och eventuellt medgivande/fullmakt från övriga dödsbodelägare.
  5. Ifall den avlidne inte var svensk medborgare krävs vissa kompletterande uppgifter.

OBS! Det krävs ingen ansökan ifall det enligt testamentet finns en testamentsexekutor (då är han eller hon också skiftesman). Om det finns en boutredningsman kan han eller hon också vara skiftesman om dödsbodelägarna önskar det (ingen ansökan behövs). 

Ifall en bodelningsförrättare utsetts blir denne vanligen skiftesman

I vissa situationer kan det finnas meningsskiljaktigheter redan innan dödsboet ska utredas. Det är oftast i samband med en eventuell bodelning sådan oenighet uppstår och i sådana situationer kan en bodelningsförrättare utses av rätten. 

Exempel

  • En avliden person efterlämnar en sambo som begär bodelning. 
  • Den avlidnes dödsbodelägare ansvarar för dödsboet och den andel som kommer från bodelningen hamnar i dödsboet. 
  • Dödsbodelägarna och efterlevande sambo kommer inte överens kring hur bodelningen ska gå till, vad som ska ingå och hur vissa tillgångar ska värderas. 
  • En bodelningsförrättare med uppdrag att lösa konflikten utses av domstol på ansökan dödsbodelägarna. 

 

Ett bodelningsavtal är inte synonymt med en arvskifteshandling

Ett bodelningsavtal som sammanställs efter en avslutad bodelning skiljer sig från en arvskifteshandling som sammanställs efter arvskiftet, även om de i vissa fall kan signeras vid samma tidpunkt. Bodelningsavtalet innehåller uppdelningen av samboegendom (i ovanstående exempel) och arvskifteshandlingen innehåller vem som ska ärva vad. 

Ifall dödsbodelägarna därefter inte kan komma överens om arvskiftet kan en skiftesman utses. Vanligtvis blir skiftesmannen den som tidigare varit bodelningsförrättare och om en lösning inte nås genomför skiftesmannen ett tvångsskifte. 

 

Kontakta oss

Tveka inte att kontakta oss vid frågor på telefonnummer 0770 33 90 70 eller via kontaktformuläret ovan.